In this investigation has an attempt to find out whether so called transplanting shock depends on the moving and transplanting of trees, to other conditions, or if it is due to the imbalance between the root to shoot ratio. Seventy trees of Prunus Avium have been part of the investigation and these trees have been divided into four different groups depending on methods of production, untouched on the field, trees still on the field but with root pruning, trees moved and planted into Root-Control-Bag, trees moved and planted into Spring-rings. To be able to answer the question, measurements of the length of the terminal shoots and the lateral shoots and the dimension of the stem growth have been done and also has a visual judgment of the trees vitality been performed. The result shows that it is not only the move of the trees that gives them transplanting shock, but rather the loss of roots which gives an imbalance between the root and crown..

The objective of this study was to get a better understanding of how the cultivation methods influence the vitality in Prunus Avium. The purpose was also to examine if there was any differences in shoot growth and trunk expansion depending on the method of cultivation. To find the answer to this question a literature study and a case study has been done. The literature study concerns the concepts vitality and stress. Different definitions of these concepts are shown and their connection whit establishment is explained. In the background the species Prunus Avium, and the four method of cultivation that are included in this case study are described. Measurements of the shoot growth and trunk expansion were made in this study, and as a complement to these methods, a visual estimate of the vitality was made.

Söta körsbär, Prunus Avium L, hör till familjen Rosaceae. Söta körsbär växer vilt i stora delar av Europa och odlas i stora delar av världen som förädlade sorter. Odling av söta körsbär i tunnel är ett odlingssystem där svagväxande grundstammar spelar en betydande roll för att få hanterbara träd i lämplig storlek, samt att få plats med fler träd på en begränsad yta. Detta arbete är en litteraturstudie som handlar om hur man åtgärdar problem som kan uppstå i en odling av söta körsbär, och tanken är att detta material ska kunna fungera som underlag för rådgivning. Det finns flera problem med att odla söta körsbär, ett av de mest omfattande är att frukten spricker i vid kontakt med vatten, så att skydda frukten från regn är väldigt viktigt.

Rapporten beskriver olika anledningar till bevarandet av sorter av sötkörsbär, Prunus Avium, med tyngdpunkt på sorternas kulturvärde och den genetiska resurs de utgör för forskare och förädlare. Vidare beskrivs kortfattat de olika aktörer som arbetar med bevarandet i svenska genbanker och klonarkiv som NordGen, Sveriges Lantbruksuniversitet, Centrum för biologisk mångfald och Programmet för odlad mångfald. I arbetet undersöks även vilka egenskaper hos sötkörsbär som är viktiga att förbättra. Speciellt önskvärda egenskaper är t ex resistens mot bakteriekräfta och svampsjukdomar, vinterhärdighet, svagväxande träd, fasta och stora frukter med hög spricktålighet, självfertilitet, tidigt bärande träd, samt frukter som mognar under olika tider under hela säsongen. I ett appendix beskrivs kortfattat egenskaperna hos 39 sorter av sötkörsbär som finns vid Balsgårds genbank.

Plant survival, plant damage and height growth were studied in nine wild cherry (Prunus Avium L.) plantations in southern Sweden established between 2000 and 2002. All stands were located to the county of Småland. The survey was conducted during May and June in 2007. During the survey the height, diameter and quality of the cherry trees were recorded. In one stand, red ? berried Elder (Sambucus racemosa L.) was a dominant species.

This study was based on measurements of growth and shape of 50 clones of wild cherry, Prunus Avium L, in south Sweden and aimed at finding out wether or not any of these clones are useful for commercial propagation. Initially, a short assembly of documented knowledge concerning wild cherry as a timber producing tree species was put together. The study of the 50 clones includes information gathered during the fall of 2006 from four trials located in the counties of Blekinge, Småland and Västergöland. The oldest trial, founded in Tranemåla, Blekinge, in 1992, was focused on offspring and aimed at discerning differences between provenances and at developing an adapted plant material. The other experiments were both clone trials and founded in 2002. These are based on 50 individuals selected from the offspring trial in Tranemåla.

Trenden pekar på att det i dagens städer blir allt viktigare att kunna odla, då många längtar efter egenodlade grödor. En balkong är för många det enda stället att skapa sin egen privata oas och så länge som balkongen i fråga har de rätta förutsättningarna, så finns det inga hinder för att kunna göra detta. I mitt arbete tar jag upp och visar på olika möjligheter att kunna odla de frukter och bär som många förknippar med en större trädgård. De växtslag jag har valt att inrikta mig på är hallon (Rubus idaéus), jordgubbar (Fragaria x ananassa), äpple (Malus domestica) och körsbär (Prunus Avium), då dessa växtslag är några av de som jag själv förknippar med min barndoms trädgårdar. Förutom en generell del om balkongodling, så presenteras i arbetet växtbeskrivningar och odlingsinformation om dessa växtslag.

Trenden pekar på att det i dagens städer blir allt viktigare att kunna odla, då många längtar efter egenodlade grödor. En balkong är för många det enda stället att skapa sin egen privata oas och så länge som balkongen i fråga har de rätta förutsättningarna, så finns det inga hinder för att kunna göra detta. I mitt arbete tar jag upp och visar på olika möjligheter att kunna odla de frukter och bär som många förknippar med en större trädgård. De växtslag jag har valt att inrikta mig på är hallon (Rubus idaéus), jordgubbar (Fragaria x ananassa), äpple (Malus domestica) och körsbär (Prunus Avium), då dessa växtslag är några av de som jag själv förknippar med min barndoms trädgårdar. Förutom en generell del om balkongodling, så presenteras i arbetet växtbeskrivningar och odlingsinformation om dessa växtslag.

Växtligheten på dagens kyrkogårdar har i regel knappt en 100?200-årig historia. Det var i slutet av 1800-talet som kyrkogården efterhand fick det utseende som vi förknippar med en gammal kyrkogård, med höga kyrkogårdsträd och en kyrkogårdsmur.Det trädsortiment som har använts i trädkransen som inramar kyrkogården eller trädrader längs gångar, har varit begränsat beroende på traditioner och trädens lämplighet. Man valde ofta arter utifrån de lokala förutsättningarna, såsom alm, lind, lönn och björk. Under en längre tid har sjukdomar på en del trädarter brett ut sig och hotar trädbestånden på våra kyrkogårdar.