Kväve är ett element med både positiva och negativa effekter på ett kolståls egenskaper och det är därför av yttersta vikt att under tillverkningsprocessen kontrollera kvävehalten i stålet med hänsyn till kravet på slutproduktens egenskaper. Möjligheten att styra stålets slutliga kvävehalt påverkas i hög grad av förloppet i LD-processen, d.v.s. det processteg där högkolhaltigt råjärn konverteras till lågkolhaltigt råstål, i huvudsak genom tillförsel av ren syrgas. Både kol och syre har en stark inverkan på kvävets löslighet i flytande stål. Ett flertal planerade försök med provtagning under pågående LD-process och analys med LECO® har legat till grund för en kartläggning av kväveförloppet, särskilt med avseende på konvertering av stål som återanvänds i processen, s.k.

Detta examensarbete har utförts på Stena Aluminium (SA) i Älmhult. Undersökningen handlar om att mäta vätgashalten genom densitetsindexprover på smält aluminium, för att kartlägga hur vätgashalten påverkas av processtegen vid återvinning av aluminium i SAs produktions-anläggning. I arbetet ingick att undersöka vätgashalten för två olika legeringstyper (EN-AB 43400 och 46000), utvärdera Avgasningseffektivitet för de utvalda legeringstyperna och att utvärdera den befintliga utgjutningssystemet. Mätningar för undersökningen är utförda i SAs smältverk, vid processtegen raffinering och utgjutning..

Endast ca 25 procent av de villapannor som eldas med ved uppfyller de utsläppskrav som Naturvårdsverket föreslagit ska gälla. Pannorna har en medelålder på ca 25 år, men trots det är utbytestakten väldigt låg. De omoderna pannorna släpper ofta ut bortåt 100 gånger mer flyktiga kolväten och 50 gånger så mycket partiklar och polyaromatiska kolväten som moderna pannor med ackumulatortank. Det här projektet syftar till att undersöka om en teknikupphandling kan bidra till att förbättra situationen. Många av de gamla pannornas konstruktion tar inte hänsyn till vedens sätt att förbrännas.