År 1999 införde ASVH (Avelsföreningen för den svenska varmblodiga hästen) treårs-testet i syfte att tidigt kunna göra en avkommebedömning och därmed få ett snabbare Avelsframsteg. Fram till år 2013 har totalt cirka 15 400 hästar visats. Treåriga hästar som visas på treårstest poängsätts på åtta bedömningspunkter: typ; huvud, hals & bål; extremiteter; skritt; trav; galopp; löshoppning teknik & förmåga samt lös-hoppning temperament & allmänt intryck. År 2013 infördes en del förändringar för att ytterligare utveckla treårstestet. Som komplement till den värderande poängbedömningen infördes linjär beskrivning, löshoppningen ändrade system från två hinder till tre hinder, ridprovet poängbedömdes på försök och domarna gavs möjlighet till att ge halvpoäng. För att uppnå ett Avelsframsteg krävs det att rätt individer sätts i avel tidigt, det betyder att en stor del av populationen måste testas efter de egenskaper som eftersträvas i avelsmålet.

Avelsföreningen för den Svenska Varmblodiga Hästen, ASVH, instiftade år 1999 ett s.k. stimulanspaket för treåriga ston då de erhållit diplom under treårstest. Stimulanspaketet innebär att stoets ägare erbjuds rabatter och förmåner på betäckningskostnader det året stoet är tre år alternativt sparas erbjudandet och används när stoet är fyra år. Stimulanspaketet inrättades för att få unga ston i avel och därmed få ett effektivare Avelsframsteg i populationen för svenska varmblodiga hästen. Trots att stimulanspaketet funnits sedan år 1999 finns det få undersökningar gjorda på hur det gått för avkommorna.

Syftet med denna litteraturstudie var att genom tillgänglig litteratur ta reda på vilka faktorer som påverkar födelsevikten hos smågrisar samt hur födelsevikten påverkar smågrisens överlevnad från födsel till slakt. Även variationen i födelsevikt studeras i arbetet. Den primära frågeställningen var om det är möjligt att genom avel öka födelsevikten och på så sätt öka smågrisöverlevnaden. Flera studier har visat att det finns både genetiska och miljömässiga faktorer som påverkar födelsevikten. De faktorer som undersökts i denna litteraturgenomgång är genetisk bakgrund, kullstorlek och suggans kullnummer.

Höftledsdyplasi är hos hund en ärftlig åkomma som uppfödare har försökt avla bort i årtionden. Tyvärr har uppfödare och rasklubbar i de flesta fall inte uppnått de resultat de hoppats på. Mitt mål med denna litteraturstudie har varit att försöka ta reda på varför och vad man i dagsläget gör för att förbättra dessa avelsprogram. Jag har även försökt finna svar till varför Avelsframstegen skiljer sig mellan olika raser och olika länder. För att förstå sambanden mellan avelsstrategier och Avelsframsteg har jag även gått djupare in på hur höftledsdysplasi nedärvs.

Könssorterad sperma är selekterad sperma. Vid användning av X-Vik fås kvigkalvar med en 90 % säkerhet och vid användning av Y-Vik kan man med 85 % säkerhet säga att en kalv kommer bli en tjur. Användning av XVik ger snabba Avelsframsteg i besättningen genom att en förhöjning av mjölkkobesättningens medel NTM (Nordic total merit index) sker. NTM är ett gemensamt avelsindex för Sverige, Danmark och Finland. Indexet som används för att bedöma mjölkkor kallas mjölkindex och i det ingår mjölkmängd, fettmängd och proteinmängd.