Hundrasen Nova Scotia Duck Tolling Retriever (Tollare), en apporterande ras med ursprung i Kanada, var i början på 1900-talet nära att utrotas på grund av två epidemier av valpsjuka som härjade i landet. I dag har rasen rapporterats vara predisponerad för vissa immunmedierade sjukdomar däribland s.k. tollarsjuka. Tollarsjuka används i dagligt tal och är egentligen ett samlingsbegrepp för två olika immunmedierade sjukdomar: en SLE (systemisk lupus erythematosus)-liknande reumatisk sjukdom samt en aseptisk meningit. Vid den reumatismliknande sjukdomen ses stelhet i leder och vandrande hälta som går i skov.

In the dog breed Nova Scotia Duck Tolling Retriever (NSDTR) several dogs suffer from joint pain and possibly pain from the muscles. This diffuse disease is called Immune-mediated Non- Erosive Arthritis in Nova Scotia Duck Tolling Retriever. The disease is most likely of autoimmune nature where the etiology still is unknown. The musculoskeletal symptoms of stiffness and shifting lameness are intermittently seen. Some dogs also have dermatological changes and some dogs suffer from pain when opening their mouth. The study included 20 diseased and 20 healthy NSDTR. The purpose was to describe immune-mediated arthritis in NSDTR based on symptoms, results of analysis and effect of treatment. Among the diseased dogs 65% had serum positive for antinuclear antibodies by indirect immunofluorescense (IIF) ANA-test.

I denna genetiska associationsstudie undersöks det eventuella sambandet mellan DLA klass II (hundens MHC klass II) och utvecklandet av autoimmun sjukdom hos Nova Scotia duck tolling retriever. Syftet är att finna eventuella riskalleler eller -haplotyper av generna DLA-DRB1 och -DQA1. DNA från 35 hundar med bekräftad eller misstänkt autoimmun sjukdom, samt från 40 kontroller, används i studien. Hundarna, alla av rasen Nova Scotia duck tolling retriever, kommer från Storbritannien, Sverige, och USA (Boston). Generna DLA-DRB1 och - DQA1 amplifieras ur detta DNA med PCR-teknik och genom sekvensering fastställs alleluppsättningar hos varje enskild hund. 13 hundar i studien har steroidresponsiv meningit-arterit, 12 har lymfocytär thyroidit och resterande 10 hundar har andra misstänkta autoimmuna sjukdomar, däribland Addisons sjukdom, epilepsi och vitiligo. Steroidresponsiv meningit-arterit (SRMA) är en form av meningit med vaskulit i meningernas blodkärl, med symtom som nacksmärta och feber. Sjukdomen kännetecknas bland annat av ett förhöjt antal leukocyter och antikroppar av typen IgG, IgM och IgA i cerebrospinalvätskan samt en ökad koncentration av IgA i serum. Lymfocytär thyroidit innebär en immunmedierad destruktion av sköldkörteln och är en vanlig orsak till hypothyroidism hos hund.

Kronisk exacerbativ uveit (ERU) är en av de vanligare ögonsjukdomarna hos häst och drabbar hästnäringen svårt. Det är idag accepterat att sjukdomen är immunologiskt medierad och syftet med denna litteraturstudie är att klargöra de immunologiska mekanismer som ligger bakom sjukdomsförloppet. Detta genom att utreda vad som inducerar uveit och hur återfall av uveit uppkommer samt de autoimmuna mekanismer som är aktiva vid sjukdomen. Grundbulten i ett friskt öga är dess upprätthållande av ett immunprivilegium då en inflammation skulle kunna förstöra strukturer som inte kan repareras igen. Om de barriärer som upprätthåller ögats immunstatus bryts tillåts immunförsvarceller nå ögats strukturer, något som observeras vid ERU.