Sök:

Sökresultat:

2 Uppsatser om Askspridning - Sida 1 av 1

Markvärdets förändring efter askspridning till skogsmark i Götaland

Askåterföringen på fastmark syftar till att återställa den långsiktiga näringsbalansen och motverka markförsurningen. Den är ett led i ett kretsloppstänkande där allt som tas ifrån marken också ska återföras.Ett ökat behov av skogsbiobränslen leder till att grenar och toppar (GROT) i allt högre utsträckning flyttas från skogen därmed förflyttas en stor del av viktiga näringsämnen. Baskatjonerna som annars motverkar markförsurningen blir kvar i askan.Askan som blir kvar efter förbränning läggs vanligen på deponi, men med hjälp av införda deponiskatter är målsättningen att askan ska återföras till skogen för att sluta kretsloppet.För markvärdesberäkningarna användes värderingsprogrammet Plan33. 12 trädslagsrena fiktiva bestånd skapades, 6 fastmarksbestånd och 6 bestånd på dikad torvmark, med medianboniteter för Götaland.Tillväxteffekterna har visat sig vara måttliga på fastmark. Denna studie visar att endast granmarker ger positivt nuvärde vid askåterföring i Götaland.

Inventering av trädbränsleaskor : en sammanställning av spridningsbar aska i södra Sverige

I takt med ökande intresse för uttag av grot så ökar också intresset för återföring av aska tillbaka till skogen. I rapporten utreds hur mycket återföringsbar aska som produceras av förbränningsanläggningar. Arbetet begränsas genom att endast förbränningsanläggningar med större kapacitet än 10 GWh träbränsle per år tas med . Dessutom sker en avgränsning geografiskt till att endast ta med anläggningar placerade söder om en tänkt linje mellan Karlstad och Stockholm.Datainsamlingen för förbränningsanläggningarnas askmängder har gjorts både med telefonintervju och enkätundersökning. Totalt har 107 förbränningsanläggningar tillfrågat.