Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 22,5 hp, 2014.

Enligt begravningslagens andra kapitel har varje församling en skyldighet att se till att det finns begravningsplatser med lämpligt antal gravplatser och att de allmänna typerna av gravanläggningar finns till förfogande. I lagen står det vidare att församlingen också bör följa förändringar inom begravningsväsendet och notera de behov och önskemål som kan uppkomma. Just nu växer ett behov av ett nytt gravskick som inte är begränsat av en absolut anonymitet. Man kan säga att det utgår ifrån definitionen för minneslund men att man därtill önskar att få delta vid gravsättningen och att få sätta upp en namnskylt i anslutning till området. Följden blev en blandform av minneslund och gravplats vilket leder till ett mera personligt gravskick än ursprunget minneslund. Askgravlund börjar sakta men säkert bli ett känt begrepp inom begravningsväsendet.

Detta är ett examensarbete inom ämnet landskapsarkitektur. Arbetet är ett gestaltningsförslag för en Askgravlund på Skogskyrkogården i Stockholm.Syftet med examensarbetet är att göra en gestaltning och att arbeta med ett känslokoncept. Det vill säga att gestalta med avsikt att skapa en viss sinnesstämning hos besökaren. Förslaget har gått ut på att skapa en helhet som genom sin utformning förmedlar känslorna fridfull och omfamnande. Avsikten är att skapa ett förslag som fungerar med många människors åsikt om vad en bra begravningsplats och utemiljö är och att förstärka detta genom att förmedla dessa specifika känslor till dem som besöker Askgravlunden.Utgångspunkten i examensarbetet är ett uppdrag från Kyrkogårdsförvaltningen i Stockholm stad.

I Sverige dör årligen cirka 90 000 människor och kring varje avliden berörs ofta många människor. Att förlora någon man tycker om kan vara oerhört smärtsamt och anses vara en av de mest stressfyllda händelserna i en människas liv.I flera tidigare studier har det framkommit att de efterlevande gärna söker sig till begravningsplatsen och att besöket vid graven kan hjälpa dem att ta sig igenom sorgen. Men det är inte enbart besöket i sig som har stor betydelse, även begravningsplatsens utformning kan spela stor roll i sorgeprocessen. Landskapsarkitekten Inger Berglund menar att utformningen antingen kan försvåra eller underlätta för de efterlevande i sorgearbetet. När jag fick uppgiften att utforma en Askgravlund för Flädie kyrkogård ville jag undersöka detta vidare.

När glöden falnatEn urban begravningsplats i fridfull naturVar kommer jag att begravas?Idag flyttar fler och fler in till storstäderna, och man lämnar ofta släkten kvar på hemorten.  Det nya livet i storstaden byggs upp runt arbete och de nära relationer till vänner man får, och inte uppbyggda på släktskap. Som storstadsbo kanske man inte identifierar sig med ?hela? Stockholm, det som innefattar de främmande förorterna, där inga anhöriga eventuellt kunnat bo, utan mer med staden ?som sådan?.Om man då mitt i livet avlider ? skulle lösningen vara att skickas till födelseorten för en jordfästning?    I mitt fall finns ingen familj kvar där, föräldrarna är döda och syskonen är spridda över landet.

The purpose of this article is partly to find out how the burial grounds are used today and the needs of its visitors, but also to develop the character and expression of future burial grounds. My suggestions focus on burial grounds without religious attributes; something that, according to the burial law (Begravningslagen, 1990:1144), the manager of the burial ground is ordered to obey. In my design I aim to fulfill any requests regarding the place of burial that have been raised during my study. I have chosen the history of burial grounds as my starting point and will subsequently discuss their significance in today's society. I describe what distinguishes the burial ground throughout history from medieval times and onwards. Tradition and religion are closely linked regarding burial rituals.