Uppsatsens mål är att beskriva planeringsmetoder och arbetssätt för att planera för barn i Sverige idag. Planering för barn kan ha många olika betydelser. Historiskt sett har planering för barn inneburit att vuxna planerat efter vad de upplevt vara barns behov. Idag har fokus flyttat till barns rätt att uttrycka sina åsikter och delta i planeringsprocessen. Med det synsättet kan planering för barn både innebära metoder för hur barn kan delta i planeringsprocessen, men också metoder att kontrollera att barnperspektivet och barns perspektiv tagit hänsyn till. Planering för barn skapas på olika nivåer i samhället.

Det existerar ett flertal applikationer där kännedom om användarens position används, dessa tillämpningar är i många fall baserade på GPS-systemet. Problem kan dock uppstå då GPS-signalen inte alltid är tillgänglig, exempel på detta kan vara i stadsmiljöer med höga byggnader eller inomhus i parkeringshus eller lagerbyggnader.Eftersom GPS inte lämpar sig i realtidsapplikationer där krav sätts på noggrannhet i avseende på positionsuppskattning, syftar detta arbete till att implementera ett positioneringssystem baserat på inbördes avståndsmätningar mellan noder.Litteraturen inom området antar att ett protokoll för medium access control (MAC) existerar och därmed att inga datakollisioner uppstår, på så sätt kan alla noder i systemet utföra avståndsmätningar samtidigt. Dessa implementationer använder sig oftast av ett MAC-lager som har en oförutsägbar fördröjning. Oförutsägbar fördröjning är ett stort problem för positioneringssystem som ska fungera i realtid. Kandidatarbetet utvecklade två MAC-algoritmer anpassade för olika hårdvarukonfigurationer, båda är självstabiliserande, självkonfigurerande samt självorganiserande.De testresultat som presenteras visar att den implementerade algoritmen endast beror på antalet mobila noder i systemet och därmed är helt deterministisk.

I svensk gymnasieskola genomfördes 2011 en omfattande reform som innehöll stora förändringar. En av dessa förändringar var ett minskat utrymme för estetiska kurser. Många gymnasieelever genomgår numera en hel utbildning utan att ha mött någon estetisk uttrycksform. I skolans styrdokument återkommer begrepp som kreativitet, förmåga att lösa problem och förmåga att ta initiativ. I ett modernt samhälle uttrycks en efterfrågan på ovanstående kompetenser. Skolans läroplaner beskriver elevers rätt till lärande genom flera olika uttrycksformer.