This is a two years master?s thesis that studies five libraries. The purpose with the paper was to look at a specific material and study how it expresses itself around the architecture of the buildings, an if the descriptions were different depending on the library, public library or university library. The conclusion is that the ways of describing the library buildings have varied; depending on one part time and one part evolution. The way library buildings look and have been used has changed over time also, and as well how people perceive and talk, or in this case write about them..

How does the criticism of landscape architecture in Swedish professional journals look today? Does it exist at all? What is criticism and what is its purpose? These questions have been the starting point for this degree project. I have found a lot of different answers among journals, books and websites, as well as in interviews with five persons that all have a relation to the landscape architecture criticism in different ways. These answers may look a bit disjointed at first, but are at a closer examination pointing in the same direction ? that the criticism of landscape architecture projects hardly exists today.

Den här kandidatuppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur uppfattas i svensk media. Utgångspunkten är frågeställningen Hur förhåller sig samtida debatt om landskapsarkitektur till begreppen ekologi, sociologi, estetik samt genius loci? Med ett urval från både fackpress och dagspress sovrades de aktuella artiklarna ut. De handlar om det prisade området Hammarby Sjöstad i sydvästra Stockholm och skrevs år 2000?2010.

Där hav möter land kan det ske spännande saker. Eller rättare sagt, där hav möter land borde det ske spännande saker. Med den inställningen gick jag in i ett projekt som syftar till att lyfta fram ett sådant vattennära område och utsätta det för undersökning och komma med förslag på förändring. Tanken är att synliggöra gestaltningsprocessen med allt vad det innebär: sökandet efter form, funktion och mening. Platsen för arbetet är en del av Visby hamn och det är idag en plats utan riktig identitet.

Problem: Det finns skillnader kring hållbarhetsredovisning mellan länder när det gäller reglering, tillämpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att påverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstått på grund av många orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning kulturen har en inverkan på hur de olika nordiska länderna väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning och hur företagen tillämpar GRI:s riktlinjer. Men även om intressenternas makt att påverka företagen att göra en hållbarhetsredovisning har någon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan är huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Stora Enso Bioenergi AB producerar, köper och säljer skogsbränsle till i huvudsak energibolag och skogsindustriföretag. Marknaden för biobränsle är starkt säsongsbetonad och den största efterfrågan infinner sig under den kalla delen av året, mellan oktober och april. Det innebär att behovet av produktionsresurser får en mycket ojämn fördelning över året. Genom att använda terminallager kan behovet av produktionsresurser fördelas under en längre period. Det medför dock en hög kapitalbindning i terminallagren.