Syftet med studien var att se om det finns ett samband mellan matematiksvårigheter och elevens arbetsminne. Utifrån ett befintligt resultat från screeningtest valdes 19 elever ut med matematiksvårigheter, och ytterligare 20 som kontrollgrupp. Därefter genomfördes Arbetsminnestester samt test av antalsuppfattning. Undersökningarna utfördes i år 3 och 4 på två olika skolor. Arbetsminnestesterna testade den centrala exekutiven, fonologiska loopen, visuella skissblocket, process-hastighet.

Arbetsminnet är en viktig funktion för människans kognitiva förmåga. Tidigare forskning har visat det finns flera faktorer som kan påverka arbetsminnets kapacitet, ett exempel är inlärning. Den aktuella studien undersöker om om det finns ett samband med att studera på högskola och att förbättra sin arbetsminneskapacitet. I studien deltog 82 ekonomistuderanden varav 42 studeranden från andra terminen och 40 från sjätte terminen. Ett nätbaserat Arbetsminnestest visade att det var en signifikant skillnad i arbetsminneskapaciteten (antalet ihågkomna ord) från andra till sjätte terminen.

 Den socialt kompetente har hög social status, många vänner, ett funktionellt beteende och sociala förmågor så som empati och hjälpsamhet. Avsaknad av social kompetens innebär bland annat känslomässiga och beteendemässiga problem. I denna studie medverkade totalt 30 gymnasieelever som genomgick två Arbetsminnestest samt fyllde i en självvärderingsenkät som mäter social kompetens. Syftet var att undersöka om det finns ett samband mellan en tonårings arbetsminne och sociala kompetens. Studien begränsades till att mäta arbetsminnets fonologiska och visuellspatiala lagringsenheter samt två sociala förmågor; prosocialt beteende och initiativtagande.

Denna studies syfte var att undersöka om dövas åldersförändringar i arbetsminnesbearbetning skiljer sig från hörandes. Fyra grupper deltog, döva (teckenspråkiga) och hörande (icke teckenspråkiga), indelade i grupper om yngre och äldre (> 65 år). Femtiosex personer deltog, jämnt fördelade över de fyra grupperna. Samtliga fick genomgå ett Arbetsminnestest indelat i tre delar, ett spatialt, ett temporalt och ett spatialt - temporalt test. Den spatiala naturen hos teckenspråket förväntades leda till en relativt sett förstärkt funktion i detta test hos de teckenspråkiga.

Teorier inom Kognitiv hörselvetenskap beskriver hur uppfattning av tal beror på två olika typer av processer. Bottom-up processer associeras med akustiska och fonetiska egenskaper hos en inkommande signal och top-down processer associeras med lexikala, syntaktiska, semantiska samt kontextuella egenskaper. Förmågan att utnyttja top-down processer tros bero på kapaciteten hos arbetsminnet. För att undersöka en skillnad mellan bottom-up och top-down samt deras förhållande till arbetsminnet har ett Speech-in-Noise (SIN) test utformats och genomförts på 15 försöksdeltagare. Testet undersöker skillnader i tröskelvärden för att identifiera ett enstavigt ord i ett uppåtgående förhållande till stationärt brus, mot tröskelvärden för att identifiera ett enstavigt ord i stationärt brus med hjälp att top-down stöd.

Tidigare forskning har visat att barn med typisk utveckling går från en visuell strategi till en fonologisk. Huruvida denna utveckling sker hos personer med utvecklingsstörning är oklart. De flesta forskare är överens om att dessa personer har en nedsättning i den fonologiska loopen. Om denna nedsättning beror på strukturella avvikelser eller utvecklingsförsening är forskarna inte eniga om. Det är även oklart var en eventuell strukturnedsättning skulle sitta.