Kompetensområdet sjuksköterskans Arbetsledning av omvårdnadsarbetet är ett tämligen outforskat ämne. Mer kunskap om läkare- och undersköterskors syn på vad som innefattas i sjuksköterskans Arbetsledning skulle kunna bidra till ett bättre samarbete som på sikt kan gynna omvårdnadsarbetets utveckling och därigenom även patienten. Syftet med studien är att få ökad kunskap om läkare och underskö-terskors syn på vad som innefattas i kompetensområdet sjuksköterskans arbets-ledning av omvårdnadsarbetet. Metoden som användes var en empirisk intervju-undersökning där urvalet bestod utav fyra läkare och fyra undersköterskor. Mate-rialet analyserades med innehållsanalys, inspirerad av Burnard (1991).

ABSTRAKT Gullberg, Linda (2009). Arbetsledning av personliga assistenter. (Supervision of personal assistants). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur delar av arbetsgivarnas ansvar för personliga assistenters arbetssituation ser ut samt hur det påverkar specialpedagogers arbete. Fokus ligger på hur det fungerar för assistenter som arbetar med brukaren i skolan.

I denna C-uppsats beskriver vi de organisations- och förändringsprocesser i välfärdssamhället som påverkat arbete inom vård och omsorg. Genom en kvalitativ studie av ett gruppboende i Halmstad studerar vi hur förändringsprocesser i välfärdssamhället påverkar enskilda verksamheter inom den offentliga sektorn. Vi belyser förhållandet mellan enhetschef och anställda som arbetar på boendet, hur dessa i samspel med välfärdssystemet hanterar förändringar som sker inom organisationer. Trots minskade hierarkiska nivåer formas arbete inom vård och omsorg fortfarande av direktiv och riktlinjer, vilka är utformade av ledningen för organisationen där bland annat politiker och Socialnämnd ingår. Hur anställda är påverkade av dessa riktlinjer samt enhetschefens Arbetsledning belyser vi i studien.  .

Kompetensområdet sjuksköterskans Arbetsledning av omvårdnadsarbetet är ett tämligen outforskat ämne. Mer kunskap om läkare- och undersköterskors syn på vad som innefattas i sjuksköterskans Arbetsledning skulle kunna bidra till ett bättre samarbete som på sikt kan gynna omvårdnadsarbetets utveckling och därigenom även patienten. Syftet med studien är att få ökad kunskap om läkare och underskö-terskors syn på vad som innefattas i kompetensområdet sjuksköterskans arbets-ledning av omvårdnadsarbetet. Metoden som användes var en empirisk intervju-undersökning där urvalet bestod utav fyra läkare och fyra undersköterskor. Mate-rialet analyserades med innehållsanalys, inspirerad av Burnard (1991).

Studiens syfte var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av sin kompetensutveckling inom arbetsteknik och Arbetsledning efter genomfört introduktionsprogram, två områden som vårdinrättningarna enligt Socialstyrelsens (2002) utredning upplevde att nyutbildade sjuksköterskor hade bristande kompetens i. Sex sjuksköterskor som deltagit i introduktionsprogrammet vid Ystad lasarett intervjuades, för att få klarhet i om upplevelsen av kompetensutvecklingen hade förändrats och i så fall vilka delar i programmet som bidragit till utvecklingen. Metoden innehållsanalys användes för att klargöra resultatet och vad som underlättat kompetensutvecklingen. Resultatet visade att samtliga sjuksköterskor upplevde en kompetensutveckling inom arbetsteknik och Arbetsledning. Fyra kategorier stärkte kompetensutvecklingen; reflektion och tid, stöd, kunskap och att växa in i yrkesrollen.

AbstraktTransformativt ledarskap och empowering ledarskap undersöktes i en kvantitativ studie där 89 medarbetare vid ett större skogsföretag i Sundsvall besvarade en enkät och skattade sina chefers ledarskapsbeteende. En principal komponentanalys visade stöd för att det var två olika typer av ledarskap, och multipla hierarkiska regressionsanalyser visade stöd för att effekterna av transformativt ledarskap och empowering ledarskap var ledarskapseffektivitet och tillfredställelse med Arbetsledningen. Resultatet av studien överensstämde väl med tidigare internationell ledarskapsforskning och indikerar att det går att predicera vilka effekter ett ledarskap hade på medarbetarna och därmed indirekt på medarbetarnas prestationer..

Introduktion: Det finns studier som belyser brister i patientsäkerheten, både nationellt och internationellt, samt att arbetsmiljön har en påverkan på patientsäkerheten.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa områden i en sjuksköterskas arbetsmiljö som kan vara av betydelse för patientsäkerheten.Metoden baseras på Polit och Becks (2012) nio-stegsmetod för litteraturstudier. Artiklar söktes efter i CINAHL och PubMed. Urvalet resulterade i 15 artiklar som granskades med hjälp av Polit och Becks (2012) kvalitetsgranskningsmallar. Utifrån artiklarnas huvudresultat plockades meningsenheter ut som kortades ned och slogs samman till fem områden.Resultatet visade på fem områden i arbetsmiljön som är av betydelse för patientsäkerhet: (1) Arbetsledning och patientsäkerhetskultur (2) erfarenhet och utbildningsnivå (3) arbetsbelastning och rutiner (4) samarbete och kommunikation samt (5) den fysiska arbetsmiljön.Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan känner till vilka områden i arbetsmiljön som är av betydelse för patientsäkerheten eftersom det är en sjuksköterskas ansvar att stärka patientsäkerheten genom att motverka risker som äventyrar den..

Distriktssköterskans ledarskap har historiskt sett utvecklats i takt med inflytande av samhällets värderingar och dess förändrade sjukdomsbild. Det auktoritära ledarskapet har under senare delen av 1900- talet successivt ersatts av det demokratiska ledarskapet med en holistisk syn på människan. Detta nya ledarskap ställer höga krav på samverkansformer vid vård av patienten. En övergång till en teambaserad organisation har enligt litteraturen visat sig fungera bra. Tidigare forskning visar att det krävs god Arbetsledning i teamarbetet mellan distriktssköterska/ sjuksköterska och vårdpersonal för att patienten ska erhålla god vård.

Under min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) ingick det ett examensarbete, där jag skulle belysa ett problem i form av en rapport, det jag kom att ta upp var tidsåtgång och felkällor vid kvällsredovisningen av körda mängder på Cliffton Minings gruvverksamhet i Svappavaara. Rapporten visar hur vi genom att göra relativt enkla förändringar i redovisningsarbetet både sparade tid och förbättrade tillförlitligheten, dessa förbättringar fick stöd av arbetsledarna som vi intervjuade...

Bakgrund: Kunskapen om nattjänstgörande vårdpersonal är ett relativt outforskat område.Under natten är arbetssituationen lite annorlunda eftersom inte samma resurser finns att tillgåsom under dagen, med detta arbete vill vi öka kännedomen kring ledarskap och beslut.Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av ledarskapunder nattjänstgöring.Metod: För att samla in data har vi använt en enkät innehållande 20 frågor med utrymme föregna kommentarer som fylldes i av vårdpersonal som enbart tjänstgör natt. Vi skickade ut 50stycken enkäter till vårdpersonal på 8 stycken äldreboende och svarsfrekvensen blev 68 %.Resultat: Personalgruppen var till stor del utbildad i omvårdnad och hade mestadels en långarbetserfarenhet i vården. Större delen av personalen rapporterar att de aldrig har enarbetsledare nattetid. Vi fann vidare en trend av att det framförallt var den personalgrupp somhade gymnasieutbildning som inte efterfrågade närvaro av en arbetsledare, och även att detvar framförallt denna grupp som inte heller efterfrågade en kompetenshöjning i framtiden. Visåg också en trend att de med längst erfarenhet inte heller upplevde behov av en arbetsledare.Däremot uttrycktes en trygghet med den befintliga tillgängligheten av Arbetsledning.

Bakgrund. I Sverige utgör trauma den vanligaste dödsorsaken för vuxna, 18-45 år. Traumateamets utbildning och kompetens är av stor betydelse för den skadade patientens överlevnad. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll som medlem i traumateamet i det initiala omhändertagandet av traumapatienter. Syfte.

I samhället idag förekommer arbete i team i stor utsträckning och inom de flesta branscher. Att få dessa team att fungera väl och prestera som förväntat är ofta en utmaning. Det gäller även mångprofessionella team där individer med olika utbildningsbakgrund arbetar tillsammans i team. Ansvaret för detta faller ofta på HR-ansvariga och chefer i arbetsledande ställning som måste få dessa individer att inte bara fungera utan prestera väl tillsammans i ett team.Respondenterna i denna studie kommer från en bredd av organisationer, allt från vinstdrivna företag i den privata sektorn till vårdverksamheter inom offentlig sektor finns representerade i studien. Respondenterna har befattningar inom ledningen och ingår antingen i HR-avdelningen eller utövar Arbetsledning över dessa tidigare nämnda team.Som bakgrund till studien finns tidigare forskning inom området grupputveckling och mångprofessionella team.Syftet var att se hur olika organisationer arbetade med utveckling av mångprofessionella team och detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer.Resultatet i studien visar att det skiljer sig väldigt mycket i organisationerna som undersökts kring hur de arbetar med utvecklingen av mångprofessionella team.I rapportens diskussionsdel analyseras resultatet i studien i förhållande till tidigare forskning och vissa tankar ges till organisationer som möter liknande utmaningar i form av mångprofessionella team.Slutsatsen är att det är väldigt viktigt för organisationen att känna till och arbeta med teamutveckling, förstå grupputvecklingsprocessen samt förstå att mångprofessionella team kan skilja sig mot andra typer av team när det kommer till gruppens utveckling..

Uppsatsen analyserar behovet av intern förändringskommunikation mellan ledning och medarbetare vid bildandet av kommunalförbundet Räddningstjänsten Syd. Vidare studeras också uppkomsten av brister i den interna kommunikationen och hur detta kan ligga till grund för medarbetarnas negativa attityd till förändringsarbetet. Studiens empiriska material är insamlat genom intervjuer med ledning, medarbetare samt mellanchefer. Uppsatsens huvudsakliga resultat är att organisationens hierarkiska struktur har en negativ påverkan på kommunikationen mellan medarbetare och ledning. Detta på grund av att information försvinner på vägen samt att medarbetarna, till följd av de många nivåerna organisationen är uppbyggd på, inte ges möjlighet till att ge feedback gällande de beslut som tas som vidare också påverkar deras arbetssituation.

Många äldre som bor på särskilda boenden behöver ofta hjälp med sin munvård. Tidigare studier och rapporter beskriver vårdpersonalens bristande kunskap om och inställning till munhälsa och munvård. Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa på särskilt boende i en kommun. Metoden var kvalitativ med fenomenografisk ansats. Femton informanter från elva särskilda boenden intervjuades. Resultatet från informanternas olika uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa bestod av sju kvalitativt skilda beskrivningskategorier: ansvar, skötsel av munvård, organisation och Arbetsledning, tillgänglighet, autonomi och integritet, kunskap och kompetens samt information och samarbete. Ansvaret delades mellan flera yrkeskategorier, munvårdens skötsel varierade och organisation och Arbetsledning fungerade bra.

Många äldre som bor på särskilda boenden behöver ofta hjälp med sin munvård. Tidigare studier och rapporter beskriver vårdpersonalens bristande kunskap om och inställning till munhälsa och munvård. Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa på särskilt boende i en kommun. Metoden var kvalitativ med fenomenografisk ansats. Femton informanter från elva särskilda boenden intervjuades. Resultatet från informanternas olika uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa bestod av sju kvalitativt skilda beskrivningskategorier: ansvar, skötsel av munvård, organisation och Arbetsledning, tillgänglighet, autonomi och integritet, kunskap och kompetens samt information och samarbete. Ansvaret delades mellan flera yrkeskategorier, munvårdens skötsel varierade och organisation och Arbetsledning fungerade bra.