Det talas om att utbrändhet är något som idag drabbar många i vårt land och att psykisk ohälsa är en vanlig orsak till långtidssjukskrivningar. Av denna anledning har vi funnit det intressant att undersöka vilka stressfaktorer som kan finnas i en modern organisation och, i egenskap av systemvetare, vilken roll informationssystem kan spela för uppkomsten av stress och utbrändhet.Den så kallade FP-gruppen är en avdelning vid Försäkringskassan i Linköping som i huvudsak arbetar med utredning och handläggning av försäkringsärenden som rör föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och aktivitetsstöd. Sedan några år tillbaka handläggs de flesta av dessa ärenden med hjälp av ett informationssystem, Ärendehanteringssystemet (ÄHS).Syftet med denna uppsats är att utreda hur medarbetarna vid FP-gruppen upplever sin arbetssituation, och med utgångspunkt från detta göra en utvärdering av denna arbetsplats med hjälp av tre olika teorier om uthållighet och arbetsrelaterad stress. Med stöd av dessa stressteorier och andra teorier om informationsteknikens påverkan på arbete och Arbetskvalitet har vi också undersökt på vilket sätt ÄHS påverkar FP-gruppens arbetssituation.De stressteorier vi valt att utgå från ? krav/kontroll-modellen, mismatch-modellen och arbetsstress-/balansmodellen ? har det gemensamt att de har som utgångspunkt att stress uppstår då det råder obalans mellan en individ och dennes arbete eller arbetsmiljö.

Ingenjörers arbete bygger ofta på teamarbete vilket ställer krav på deras förmåga till samarbete och kommunikation. Medvetenheten om kommunikationens betydelse för ingenjören och dennes arbetsprestation har framkommit i tidigare studier och även motivationens betydelse för förändrat beteende. Syftet med denna undersökning var att undersöka vad som skulle kunna hjälpa ingenjörer inom tillverkningsindustrin att utveckla sitt kommunikativa beteende gentemot sina kollegor. En enkät konstruerades och följdes upp med 4 intervjuer. Studien genomfördes på ett internationellt företag inom tillverkningsindustrin.

Sverige, och övriga Europa, står inför en demografisk omvandling som inte bör, eller kan, ignoreras. Den åldrande befolkningen, det senare inträdet på arbetsmarknaden och den minskade fertilititeten gör det högst aktuellt att hitta ett sätt att få den arbetande delen av befolkningen att stanna längre på arbetsmarknaden. Denna studie undersöker sambandet mellan arbetsmiljö och pensionsbeslut genom att titta på den självskattade pensionsavgången. Tvärsnittsdata från Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar från åren 2005, 2007, 2009 och 2011 används för att undersöka detta samband. En binär logistisk regressionsanalys utförs där frågan ?Tror du dig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder i ditt nuvarande yrke?? utgör den beroende variabeln.

Personalen är företagens viktigaste tillgång är ett vanligt förekommande uttryck och kompetens anses idag utgöra en förutsättning för goda resultat och framgång (Björklund & Holmqvist, 1999; Johansson & Johrén, 2011). Det kan dock vara svårt att konkretisera ökade kunskaper i samband med utbildning, vilket kräver en diskussion angående hur verksamheten och medarbetare påverkas. Få organisationer har idag strukturerade system att spåra och upptäcka det värde och de positiva effekter som en investering i kompetensutveckling kan medföra (Chong et al., 2000). GKN Aerospace Sweden AB arbetar aktivt med ett utbildningsverktyg för kompetensutveckling som benämns "Training Days". Syftet med dessa utbildningsdagar är att med hjälp av interna lärare utbilda personalen för att höja kompetensnivån och för att uppmuntra till kunskapsutbyte.