En kvantitativ studie har gjorts för att undersöka skillnader i konfliktstil enligt Thomas och Kilmanns-Conflict Mode Instrument (TKI) samt Arbetskontrollokus mellan personal på olika organisationsnivåer. Det undersöktes även om det fanns skillnader mellan könen och om äldre respondenter hade högre inre Arbetskontrollokus än yngre respondenter. 99 personer deltog i studien, varav 74 var tjänstemän och 24 var underställda. Respondenterna besvarade en enkät baserad på de teorier som låg till grund för studien, Thomas och Kilmanns-Conflict Mode samt Spectors teori om Arbetskontrollokus. Resultatet visade att chefer var mer självhävdande i sin konfliktstil än underställda och män var mer konkurrerande i sin konfliktstil än kvinnor.

En kvantitativ studie gjordes på en grupp anställda på ett medelstort svenskt företag för att undersöka om det fanns skillnader mellan olika anställningstyper vad gäller graden av MPP (motiverande potentialpoäng) och de fem motivationsfaktorer MPP består av.Vi har även undersökt i vilken grad de olika motivationsfaktorerna predicerar MPP inom de två grupperna. Det undersöktes också om det fanns något samband mellan Arbetskontrollokusoch MPP samt om intern Arbetskontrollokus eller MPP ökar med åldern.Då företaget arbetar med de delar som ingår i Hackman och Oldhams jobbkaraktärmodell,valdes denna som teori att utgå från i undersökningen. Dessutom ingår Spectors teori om Arbetskontrollokus. 125 personer deltog i undersökningen, varav 49 var kollektivanställda och 76 var tjänstemän. Deltagandet bestod i att besvara en enkätmed påståenden utifrån de teorier som låg till grund för studien.

En kvantitativ studie har gjorts på två grupper inom vården i Västra Götalandsregionen, där en av grupperna hade använt sig av verktyget Samspelsdialogen. Syftet med studien var att undersöka om Samspelsdialogen är ett effektivt verktyg för att påverka känsla av sammanhang (KASAM). Detta gjordes genom att jämföra de två grupperna. Det under-söktes även om Arbetskontrollokus (WLOC) skiljde sig mellan dessa grupper samt om det fanns samband mellan internt WLOC och högt KASAM. Dessutom undersöktes om äldre respondenter hade starkare KASAM än yngre respondenter samt om KASAMs komponenter förklarar olika stor del av totalt KASAM.