AbstractNils-Otto Ahnfelt: Apotekarprofessionen före och efter förstatligandet av de svenska apoteken1971. Uppsala universitet: Inst. f. idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, Höstterminen 2013. Syftet med undersökningen är att studera om apotekarprofessionen förändrats i samband med förstatligandet av de svenska apoteken 1971. Då jag inte har hittat någon adekvat genomgång som inte utgör en partsinlaga på något vis valde jag att studera apotekarprofessionen genom att kombinera Aktör-Nätverks-Teori (ANT) med professionaliseringsteorier för att besvara mina två huvudfrågor: ?Vad var det som gjorde att apotekaryrket förändrades?? samt ?Hände det i samband med förstatligandet av apoteken??Jag vill påstå att den första frågan kan besvaras med att apotekaryrket förändrades både som en effekt av industrialiseringen av läkemedelsindustrin men också att förstatligandet av apoteken innebar en likriktning av verksamheten över hela landet.

Uppsatsens syfta är att förmedla den syn på farmaceuters arbetsliv som förmedlas av mina informanter vilka alla tjänstgjort på apotek i mer än 25 år. Metoden som jag använt vid mina intervjuer består av anteckningar under 80-120 minuters samtal som sedan direkt skrivits ut av mig. Tre av mina informanter är Apotekare och två är receptarier. Fyra påbörjade sin utbildning direkt efter studentexamen medan en arbetade i många år som apotekstekniker innan hon blev receptarie.För tre av mina informanter som är pensionärer började arbetslivet på apotek före det statliga monopolet 1970/1971 och de beskriver den tid då apotekaryrket fortfarande hade karaktären av ett skrå. De två andra började sitt yrkesliv under monopolets tid men har nu efter 2010 fått nya arbetsuppgifter.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur ett antal läkare ser på problematiken kring läkemedelinteraktioner samt om läkarna anser att ett utvidgat samarbete mellan läkare och farmaceuter kan hjälpa till att minska förekomsten av läkemedelsinteraktioner och hur detta samarbete i så fall skulle se ut. Undersökningen genomfördes genom intervju av ett antal läkare verksamma i södra Sverige.Resultatet visar att de tillfrågade läkarna anser att läkemedelsbehandling kan leda till läkemedelsinteraktioner och att risken för detta ökar i samband med polyfarmaci. För att kunna undvika eventuella läkemedelsinteraktioner använder sig läkarna, förutom av sina kunskaper, av en rad olika hjälpmedel, bland annat datorprogram som varnar för läkemedelsinteraktioner. Läkarna medger att det finns svårigheter också i att upptäcka och särskilja mellan biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Förutom behandling med förskrivna läkemedel använder patienterna naturläkemedel, växtbaserade läkemedel eller receptfria läkemedel som kan bidra till uppkomsten av läkemedelsinteraktioner och dessa behandlingar oftast inte är kända av läkarna i samband med förskrivning av en viss medicin.Samarbetet mellan läkare och apotekspersonal anses vara tillräckligt enligt de intervjuade respondenterna.

Introduktion: Patienter är ibland mer oroade för biverkningarna av ordinerad medicin än för själva sjukdomen. Om patienten överskattar risken att drabbas kan följsamheten till ordinationen påverkas negativt. Flera studier har därför gjorts över hur biverkningar presenteras i bipacksedlar, produktresumé, FASS, patient-FASS och Apotekets Terminal System (MOD). En slutsats är att patienter lättare förstår frekvensen av biverkningar om de presenteras verbalt istället för numeriskt. Bättre texter kan därigenom bidra till en rationellare läkemedelsanvändning och högre följsamhet.

The origin of the word ?communication? is the Latin word communicare, meaning to make common. The reason for our communication is to share thoughts, feelings and information, we want to affect and confirm.We are used to interpersonal communication, but even if we have had a lot of practice at it during our lives, we still find our selves facing misunderstandings and conflicts. The more people we meet during a day, the greater the chance is for interruptions in the communication.In pharmacy practice, good communication is vital for the client?s health and quality of life.

I studien undersöks situationen för de yngre akademiskt utbildade - som enligt min definition är högst 35 år ? vad gäller utsikterna på arbetsmarknaden. Det gör jag dels genom att studera arbetsmarknadsläget för dessa akademiker i riket dels genom att undersöka hur tre unga akademiker upplevt/upplever sin arbetslöshet. Resultat I bygger på utredningar och statistik som gäller yngre akademikers etablering på arbetsmarknaden, i vilken utsträckning de drabbas av arbetslöshet samt skillnader mellan män/kvinnor och mellan olika yrkesgrupper. Hur myndigheterna behandlar frågor om dimensionering av den högre utbildningen tas också upp.