AbstraktFöreliggande arbete beskriver en kombinerad enkät- och fokusgruppsundersökning påen högstadieskola i en mindre kommun i södra Sverige. Syftet med undersökningen äratt med hjälp av dessa metoder, ta reda på hur pojkar resonerar kring sin inställningtill skolan, och utifrån detta, svara på ifall pojkarna ger uttryck för en Antipluggkultur,och i så fall, hur det manifesterar sig.Dessa undersökningar ligger till grund för en diskussion, där slutligen dessa slutsatserkunde dras: De flesta elever anser att skolan är viktig, samt att flickor tenderar attprestera bättre än pojkar, som i större utsträckning låter och stör mer. Dessa åsikterverkar pojkarna under fokusgruppsintervjuerna dock inte helt hålla med om, då derassvar stundtals antydde det motsatta. Pojkarnas enkätsvar skiljer sig åt från de svar somges under intervjuerna, därav kan man ana en viss påtryckning från gruppen om attbland annat hålla varandra om ryggen, samt att svara på ett sätt som upprätthållerderas maskulina fasad.Pojkarnas resonemang speglar stundtals attityder som är nära sammankopplade till enAntipluggkultur, men vid närmare granskning ter sig deras svar mer vara kopplade tillen uppgivenhet kring ämnen som för deras del inte bär någon större relevans..

Syftet med den här uppsatsen var att analysera 73 dystopiska temaarbeten, skrivna av elever i årskurs 9 vårterminen 2012, och undersöka om man finner någon skillnad kvalitetsmässigt mellan kvinnliga och manliga elever och ta reda på vari dessa skillnader i så fall ligger, i hopp om att det ska ge en tydligare inblick i problematiken kring svenska elevers dalande studieresultat. Med hjälp av textanalys som kvalitativ bedömning anonymiserades uppsatserna, de fem delarna som arbetena bestod av bedömdes och sedan summerades slutligen bedömningen i tre kategorier: svaga, neutrala och starka uppsatser. Därefter delades de in dem efter åtta återkommande teman/genrer: Science Fiction, Natur-/miljökatastrofer, Zombies, Politiska, Corporate, Gudomliga, Postapokalypser och Epidemier/Pandemier. Uppsatserna delades sedan in efter kön och analyserades för att se vilka samband som kunde hittas mellan insatser/resultat och temaval och populärkultur/finkultur. Det jag fann var att pojkarna inte bara presterat bättre än i tidigare forskning, utan även bättre än flickorna i undersökningen ? vad gäller toppskiktet.

Syftet med den här studien är att söka förstå varför pojkars betyg är lägre än flickors relativt de resultat som uppmätts på nationella prov. Vidare är ambitionen att redogöra för vad elever anser att denna skillnad beror på genom att lyfta fram elevers uppfattningar till och tankar om pojkars underprestation. Denna studie redogör för forskning om pojkars, i relation till flickors, generella underprestation i skolan. Initialt redogörs för forskning som beskriver skillnader mellan pojkars och flickors inställning till, prestation i, måluppfyllelse och erhållna betyg i skolan för att sedan följas upp med och jämföras mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet. Detta är en kvalitativ studie där två pojkar och två flickor intervjuats med syfte att ta del av elevers perspektiv i frågan.