Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att utreda om det finns stöd i litteraturen avseende vilken betydelse kostens innehåll av polyfenoler och vitaminer kan ha för parodontala sjukdomar. Material och metod: En sökning i PubMed gjordes i mars 2012. Sökningen begränsades till humana studier på engelska och publicerade mellan januari 1990 och mars 2012. Kriterier för inkludering var: ?randomized controlled trial?, ?clinical controlled trial?, ?clinical trial? och ??humans.

Lökarterna som tas upp i denna litteraturstudie är främst gul lök (Allium cepa) och vitlök (Allium sativum), men också dagglök (Allium flavum). Syftet är att ta reda på hur farliga ämnena i lök är, om de negativa effekterna överväger de positiva, hur djurslagsskillnader ter sig, om det spelar någon roll hur löken är tillagad och vilka symptomen på lökförgiftning är. Eftersom det är många faktorer som avgör om lök får negativa eller positiva effekter är det svårt att säga om lökens effekter är endast positiva/negativa. Effekterna kan vara både positiva och negativa, det beror till största del på dosen men även djurslag och lökart spelar roll. Positiva effekter av lök har utvärderats i studier. Fenolerna har visats vara antioxiderande, antiinflammatoriska, antibakteriella och antifungurala, de flesta av dessa studier gjordes in vitro. Lökinducerad hemolys drabbar de flesta djurslag som får i sig för mycket lök men det finns de som är mer eller mindre känsliga.