Det finns inget som specifikt kan benämnas som antroposofisk landskapsarkitektur. Dock bidrar den antroposofiska helhetssynen till en omsorg om landskapet och en förkärlek att tydligare visualisera samband. Man menar att människan måste ta ett högre moraliskt ansvar för sin omvärld och tänka i kretslopp istället för avfall. Samtidigt finns inom antroposofin en ständig medvetenhet om de estetiska aspekterna på såväl detaljnivå som i det övergripande landskapet. Läran grundades av österrikaren Rudolf Steiner i början av 1900-talet, mycket av hans tankar var vidareutvecklingar av Johann Wolfgang von Goethes filosofier.

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka varför och på vilket sätt individer söker sig till antroposofi. Jag vill främst göra detta genom att undersöka och beskriva attityder hos individer som har valt att gå till en antroposofisk mödra- och barnavårdcentral. Individer som inte på ett enkelt sätt definierar sig som antroposofer, eller ens som associerade med den organisationen, men som trots allt ändå väljer antroposofisk mödravård. Syftet är att lyfta fram individens val, tankar och förhållningsätt till antroposofin och till mörda- och barnavårdcentralen..

The aim of this essay is, firstly, to ? through a text analysis ? compare the curriculum of Waldorf education in Sweden (in the essay referred to as ?WL?) to the Swedish national curriculum ?Lpo 94?, to uncover possible differences and similarities between these documents, and, secondly, to present the roots and educational philosophies that these two curricula, respectively, are based upon. The purpose hereby is to be able to trace, describe and explain the differences between the pedagogical practices of Waldorf education and that of conventional Swedish schools.In the essay, a historical investigation of the main traditions of ideas behind the Swedish national curriculum is briefly carried out, where I swiftly present the educational philosophies of John Dewey (1859-1952) and Lev S. Vygotsky (1896-1934). Next, an investigation of the worldview and philosophy of Rudolf Steiner (1861-1925) is effectuated, where I attempt to bring to light Steiner?s anthroposophical and holistic worldview ? a worldview that throughout the 20th century has developed into an international and wide-ranging anthroposophical movement ? as well as his concepts of knowledge, science and educational philosophy.

The purpose of this study has been to compare teachers' differing methods of teaching mathematics and their perspectives on the learning process in a municipal school to a Waldorf school. The study has examined which approach best promotes student engagement and learning in mathematics in the first three years of schooling. The study is based on four interviews. The informants? accounts are interpreted using theories from previous research.

Denna studie behandlar en alternativ pedagogik och belyser ett alternativt arbetsätt till den kommunala skolan. Den pedagogik som behandlas är waldorfpedagogiken och den avhandlas allmänt och med en enskild del som är riktad mot waldorfskolans sätt att arbeta med matematikundervisningen i de lägre åldrarna. Waldorfskolans bakgrund och tankar beskrivs och även dess metodik och undervisningsinnehåll. En djupare studie i en alternativ pedagogik kan utveckla synen på undervisningsmetoder och få tips på hur man kan lägga upp undervisningen. Ett annat syfte är att skapa en förståelse varför waldorfpedagogerna arbetar som dom gör.