The main purpose of this study was to compare the levels of Anger and aggression between male and female Police Academy students (N=106) and male university students (N=100), using 2 psychometric Anger instruments; Novaco Anger Scale-1998-S (NAS-1998-S) and Aggression Questionnaire-S (AQ-S). Another aim was to examine if there was a difference in Anger and aggression between male and female Police Academy students. Questionnaires were handed out to Police Academy students in Växjö and the result was compared to university students from a previous study by Lindqvist, Dåderman & Hellström (2003). Analyses using a series of Independent sample t-tests showed a significantly lower level of Anger and aggression in the Police Academy sample. There were no significant difference in Anger and aggression between males and females with the exception of two subscales of the NAS-1998-S and AQ-S; females scored significantly higher on NAS Arousal and males scored significantly higher on AQ Physical aggression..

Syfte:Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva, analysera och förstå vilka motiv som företag Anger ligga till grund för att företag arbetar med CSR. Undersökningen syftar även till att skapa en ökad förståelse hos läsaren kring denna problematik.Metod:I vår uppsats har vi använt oss av kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt i en induktiv forskningsansats. Vi har intervjuat fyra respondenter från utvalda företag.Teoretiska perspektiv:I denna uppsats har vi använt oss av litteratur samt vetenskapliga artiklar inom området Corporate Social Responsibility.Empiri:Vi har samlat in vårt empiriska material med hjälp av telefonintervjuer. Vi har intervjuat två respondenter som båda arbetar inom Logistik AB. Den ena respondenten arbetar som Chef för arbetsområdet Säkerhet & Fastighet och den andra respondenten arbetar som Produktionsamordnare.

Syftet med detta examensarbete var att få kunskap om hur man som lärare kan arbeta med läsinlärning, men framförallt ? varför lärare arbetar som de gör. I litteraturdelen beskrivs olika synsätt på och teorier kring läsinlärning, samt olika metoder för arbete med detta. Vi valde att genom intervjuer undersöka vilka argument några lärare på fältet Anger för sina val av inlärningsmodell, eller arbetssätt, vid läsinlärning.De lärare vi intervjuat är medvetna om att alla barn lär olika och därför använder lärarna olika metoder vid läsinlärning för att göra det möjligt för alla barn att lära sig läsa. Den vanligaste modellen är en form av LTG ? metoden (det vill säga Läsning på Talets Grund).

Ek, Gertrud (2010). Vad gör vi när elever inte når målen i läsning och skrivning? - Rektorers kunskap om och strategier för att begränsa läs- och skrivsvårigheter. Skolutveckling och ledarskap, Utbildningsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt självständiga arbete var att undersöka vilken förståelse och vilka strategier rektorer har för att begränsa läs- och skrivsvårigheter så att alla barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår.

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför studenter väljer att fuska och vilka skäl de Anger till detta handlande. Jag har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka skäl eller förklaringar till fusk Anger studenterna som fuskar? Vad kan påverka studenten att välja fusk? Skapar dagens individualiserade samhälle en studiesituation där fusk blir ett medel för karriär? Undersökningen har genomförts med hjälp av en mångmetodologisk ansats där två former av textanalys (innehållsanalys och argumentationsanalys) används. 82 protokoll från landets disciplinnämnder behandlade år 2006 har studerats. 17 av Sveriges högskolor och universitet finns representerade bland dessa.

Riksdagen antog 1990 regeringens proposition om ansvaret för skolan. Beslutet innebar en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna när det gäller verksamheten inom exempelvis grundskolan. Denna nya mål- och resultatstyrning innebär att riksdag och regeringen Anger nationella mål och riktlinjer för arbetet i skolan. Målen skall gälla för alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvärdig. Inom dessa ramar som staten Anger är det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten.

Studien är kvalitativ och utgörs av halvstrukturerade gruppintervjuer med olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola (förskoleklass till och med årskurs 6). De olika yrkeskategorierna är alla pedagoger men verksamma inom olika områden, vilka är årskurs 1-3, årskurs 4-6, specialundervisning, förskola/fritidshem och elevvård. Syftet med studien är att undersöka hur olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola ser på kunskap, skolans organisation och specialundervisning, i förhållande till de i läroplanen (Lpo 94) fastställda strävansmålen, att verka för en skola för alla I andra kapitlet i läroplanen (Lpo 94) talas det om strävansmål och uppnåendemål, där strävansmålen Anger inriktningen på skolans arbete och där uppnåendemålen Anger vad eleverna minst ska ha uppnått när de lämnar skolan. Strävansmålet är samhällets uppdrag till skolan och ska vara utgångspunkten för skolans planering. Det ska leda till diskussioner om kunskap och organisation i en skola för alla.

Ek, Gertrud (2010). Vad gör vi när elever inte når målen i läsning och skrivning? - Rektorers kunskap om och strategier för att begränsa läs- och skrivsvårigheter. Skolutveckling och ledarskap, Utbildningsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt självständiga arbete var att undersöka vilken förståelse och vilka strategier rektorer har för att begränsa läs- och skrivsvårigheter så att alla barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hur pedagoger arbetar med litteracitet, främst läs- och skrivinlärning i förskolan. Likaså hur dessa pedagoger ser på sin yrkesroll och sitt arbetssätt i förhållande till de riktlinjer och mål läroplanen Anger. Följande forskningsfrågor har använts: Hur arbetar pedagogerna med läs- och skrivinlärning med hjälp av olika metoder idag i deras verksamhet? Hur uppfattar, reflekterar och diskuterar pedagogerna sin yrkesroll i förhållande till de mål och riktlinjer läroplanen Anger för läs- och skrivinlärning? Hur upplever pedagogerna att barnens intresse för läs- och skrivinlärning ser ut i deras verksamhet? Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer, där fyra förskollärare och fyra barnskötare deltar från fyra olika förskolor. Resultatet visar på att flera metoder och hjälpmedel används i pedagogernas verksamheter men även vilken betydelse leken har för inlärning.

Denna uppsats behandlar i första hand elever som är frånvarande från lektionerna i idrott och hälsa samt vilka anledningar de Anger till att vara det. Vi har varit ute i sammanlagt sex klasser på yrkesförberedande program på två olika skolor där eleverna läser idrott och hälsa 1. Syftet var att utifrån ett motivationsperspektiv få klarhet i varför vissa elever är frånvarande från ämnet. Vi ville även belysa vad eleverna skulle vilja förändra i ämnet idrott och hälsa för att minska frånvaron, vilket har gett oss en inblick i vad de är nöjda/ missnöjda med. Resultatet visar att elever Anger en viss anledning till varför de är frånvarande vid olika tillfällen och en helt annan till varför de tror andra elever inte är med på lektionerna i idrott och hälsa.

Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall hur dagens elever i grundskolan undervisas om hållbar utveckling enligt riktlinjerna i Baltic 21E.Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av skolledning samt undervisande lärare i NO- och SO-ämnen vid två högstadieskolor i två kommuner i nordöstra Skåne.Baltic 21E:s övergripande mål gäller alla utbildningsnivåer, men Anger speciellt för grundskolan att eleverna skall ha ?kompetens, värderingar och färdigheter för att kunna vara aktiva, demokratiska och ansvarsfulla medborgare och för att kunna fatta egna beslut?, samt kunna delta i beslut inom olika nivåer i samhället för att skapa ett hållbart samhälle. Eleverna ska också ha färdigheter, kompetens och relevant yrkesutbildning för sitt framtida arbetsliv.Resultatet visar att eleverna når likvärdiga kunskapsmål trots att de två skolorna bedriver undervisningen olika. Läromedlen är samma eller i vart fall likartade och innehåller de punkter Baltic 21E pekar på.De använda läromedlen uppfyller de normer Baltic 21E Anger, varför alla grundskolor har möjligheten att bereda sina elever en tillfredsställande undervisning om hållbar utveckling, men ämnena bör samordnas bättre. Begreppet hållbar utveckling bör markeras med en ?flagga?, så att den ämnesövergripande kopplingen blir tydligare, och lättare att förstå för eleverna..

Kvinnor socialiseras till att visa ka?nslor, d v s att vara mer ka?nsloma?ssigt o?ppna a?n ma?n, men just ilska ses vara okvinnligt. Ilska som a?r den emotion som a?r acceptabel att utrycka enligt mansrollen. Detta go?r att socialisationen kan skilja sig fo?r pojkar och flickor.

Syftet med detta examensarbete är att komma underfund med hur introduktionen kan förbättras för nyanställda arbetsledare utan tidigare erfarenheter från arbetsområdet. Examensarbetet är en respons på Peabs interna enkät som under ett antal år belyst hur medarbetarna bland annat ser på trivseln och arbetsmiljön på sin arbetsplats. Denna enkät är till för att finna förbättringsområden. Flera Anger att de anser att introduktionen är otillräcklig och behöver förbättras.Denna rapport använder sig av en kvalitativ metod med intervjuer av tio personer med koppling till yrkesrollen arbetsledare samt ytterligare tio kompletterande intervjuer.De huvudsakliga slutsatser och förbättringsförslag som dragits från intervjuerna är att nyanställda arbetsledare ska få tillgång till bättre arbetsbeskrivningar om hur Peabs arbetsmetoder och vad dess kärnvärden är och dessutom få klart för sig vad företaget har för förväntningar på de nyanställda.Större delen av intervjupersonerna ansåg att någon form av strukturerad utvecklingsplan var att föredra. Under rapportskrivandet upprättades följaktligen en sådan, som Anger vilka moment och fördjupande kurser som är lämpliga för en nyanställd arbetsledare.

Titel ?Intranätet SIW". En kvantitativ studie av vilken synmedarbetarna på Södra Älvsborgs sjukhus har på intranätet.Författare Boel RosbäckKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap.Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation(JMG), Göteborgs Universitet.Termin Höstterminen 2013Handledare Jan StridSidantal: 41Antal ord: 9611Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka ett intranäts användarvänlighet ur anställdas perspektiv.Metod och material Kvantitativ metod där 600 webbenkäter skickades ut via mail till ett slumpmässigt urval av anställda på Södra Älvsborgs sjukhus. 400 enkäter skickades till vårdpersonal, 200 tilladministrativ personal.Huvudresultat Av utsända enkäter återkom endast 160, 85 från vårdpersonal (21,5 %) och 75 (37,5 %) från administrativ personal.Resultatet visar att de anställda på SÄS ofta använderintranätet i sitt jobb för att få reda på nyheter och att innehållet på webbsidan ofta är föremål för diskussion på arbetsplatsen.Däremot används inte sidan som kommunikationsmedel. De kritiska synpunkter som framkommit visar att många tycker att det är svårt att hitta det man letar efter och att man ofta hamnar fel i sitt sökande.

Införandet av redovisningsstandarderna IAS/IFRS år 2005 innebar förändringar för företagen, och en av de större förändringarna var redovisningen till tillgångars verkliga värde. I IAS 36 anges hur prövningar av eventuella nedskrivningsbehov ska genomföras, och det sker genom en jämförelse mellan tillgångens redovisade värde och återvinningsvärdet, vilket är det högre av tillgångens verkliga värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Beräkningen av verkligt värde minus försäljningskostnader vållar sällan problem för företagen, medan beräkningen av nyttjandevärdet är mer komplicerat; framtida kassaflöden från tillgången ska uppskattas och diskonteras med en diskonteringsränta vilken återspeglar företagets kapitalkostnad. Då valet av diskonteringsränta kan vara komplicerat då IAS 36 Bilaga A Anger allmänna riktlinjer har två branscher, verkstadsindustrin och dagligvaruindustrin, undersökts för att avgöra hur företag i praktiken väljer sin diskonteringsränta. Undersökningen visade att majoriteten av företagen i undersökningen använt Weighted Average Cost of Capital (WACC) före skatt som sin diskonteringsränta, vilket är i enlighet med IAS 36.