I saliv förekommer ett enzym, kallat alfa-Amylas, som kan ge en fingervisning om en persons upplevda stressnivå. Förekomsten av alfa-Amylas kan testas genom att låta droppa ett salivprov på ett särskilt slags filterpapper, som sedan färgas klarblått. Hastigheten på färgningen har visats kunna stå i förhållande till aktiviteten av alfa-Amylas, och har tidigare mätts med fotodiod. Det här arbetet har undersökt den tekniska görbarheten i att använda en mobilbaserad lösning istället, detta för att öka tillgängligheten av att kunna utföra dessa mätningar. I arbetet har en lämplig mätmetod först sökts genom att analysera en datamängd med bildsekvenser tagna med mobilkamera.

Tillverkning av en alkoholhaltig dryck studerades i Indien och prover av dryckenoch tibetansk jäst (phab) togs med till Sverige. Proverna odlades i buljongoch på agarplattor. De förekommande mikroorganismerna isolerades och undersöktes avseende deras amylolytiska aktivitet. Två amylolytiska bakteriearter,B. subtilis och B.

Syftet med examensarbetet har varit att analysera hur två surdegar, ett surdegspulver, citronsyra, mjölksyra, ättiksyra, Amylas, xylanas, kornmaltmjöl, vetemaltmjöl respektive kalciumkarbonat påverkade deg och bröd gjorda på Nord Mills finmalda rågmjöl. Arbetet belyser följaktligen hur rågdegens egenskaper påverkas av de olika tillsatserna och vilken mängd av tillsatserna som ger eftersträvansvärt brödinkråm. Den analyserade mängden av de olika tillsatserna bestämdes utifrån ett rådande uttalande att det krävs 1000 syraenheter per kilo rågmjöl för att bakningskapaciteten ska bli optimal. Tillvägagångssättet innefattade degberedning, viskositetsmätningar, falltalsmätning, bestämning av pH-värde och syratalsmätning, avbakning samt visuell bedömning. Resultatet av undersökningen visade att bröden med surdegspulver, citronsyra respektive mjölksyra i mängder som motsvarade 1000 syraenheter per kilo rågmjöl och ett pH-värde under 5 gav de visuellt bästa brödinkråmen.

I Sverige är soja det vanligaste proteinfodermedlet inom fjäderfäproduktionen. Att utfodra med inhemska proteinfodermedel istället för soja kan göra slaktkycklingsproduktionen mer hållbar. I Sverige är åkerbönan ett alternativ att ersätta sojan med då den är rik på råprotein och skördarna i landet har ökat de senaste åren. Åkerbönan innehåller dock antinutritionella substanser (ANS) så som tanniner, trypsininhibitorer och lektiner, som försämrar näringsupptaget hos kycklingen. Vitblommig åkerböna innehåller låg mängd av tanniner, men innehåller däremot trypsininhibitorer och lektiner, vilket kan medföra att det blir svårare för kycklingen att tillgodogöra sig protein, vilket kan leda till försämrade produktionsegenskaper.

Introduktion: Ätstörningar som Anorexia Nervosa (AN) och Bulimia Nervosa (BN) innebär ett folkhälsoproblem och orsakar oral ohälsa. Vid ätstörningar har individen en störd kroppsupplevelse och försöker kontrollera sin vikt och kroppsform. Under de senaste decennierna har det skett en omfattande ökning i förekomsten av ätstörningar. Syfte: Att beskriva oral hälsa vid ätstörningar.   Frågeställningar: Hur påverkas den orala hälsan av sjukdomen AN? Hur påverkas den orala hälsan av sjukdomen BN? Metod: Designen är en litteraturstudie i området oral hälsa och ätstörningar.

Syftet med detta examensarbete är att finna exoenzymer från Rhizopus sp, Mucor indicus och Rhizomucor pusillus som kan användas vid förbehandling av organiskt avfall. Syftet är även att finna kolkällor/energikällor som tidigare inte använts inom forskningen i ämnet resursåtervinning vid Högskolan i Borås.För att kunna undersöka vilka kolkällor mikroorganismerna bryter ner odlas dessa upp på agarplattor innehållande minimal-medium samt en specifik kolkälla. Efter fyra dagars inkubering i 30oC studerar man agarplattorna för att se om mikroorganismerna vuxit eller inte. Kan man urskilja tillväxt har de lyckats bryta ner kolkällan samt producera motsvarande exoenzym. Då vissa resultat är oklara odlas mikroorganismerna även i skakflaskor, detta för att se om det är själva agarn i agarplattorna som påverkar mikroorganismernas tillväxt.Resultatet visar att vissa mikroorganismer växer bättre än andra.

Snabba kolhydraterna har i kostdebatten ibland utpekats som en av orsakerna till metabola syndromet (insulinresistens och höga blodfetter). Stärkelsen i sin renaste form bidrar till att blodsockernivån höjs dramatiskt efter måltid precis som en ren glukoslösning. Att vi skall undvika att äta ren glukos för att minska risken för metabola syndromet känns naturligt, men att undvika stärkelserika livsmedel är svårare att förstå. Det kräver ett nytt tänkande att dela in livsmedel i snabba och långsamma, beroende på hur de påverkar blodsockerhöjningen efter en måltid. Många livsmedel har fått ett glykemiskt index (GI) som ett mått på kolhydraternas kvalité.