Sök:

Sökresultat:

10 Uppsatser om Ambulerande - Sida 1 av 1

Vem tillhör jag? En kvalitativ studie om ambulerande tjänstemäns upplevelse av tillhörighet till ett bemanningsföretag

I takt med att arbetsmarknaden blivit alltmer global vill företagen snabbt kunna förändra arbetsstyrkan vid behov. Detta har lett till att efterfrågan på inhyrd personal har växt och bemanningsbranschen har således blivit en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Individer som arbetar på ett bemanningsföretag, Ambulerande tjänstemän, är en del i ett trepartsförhållande med arbetsgivaren och uppdragsgivaren. Syftet med undersökningen är att undersöka Ambulerande tjänstemäns relation till arbetsgivaren och vilken betydelse relationen har för känslan av tillhörighet till arbetsgivaren hos de Ambulerande tjänstemännen. Till grund för undersökningen ligger intervjuer med fem Ambulerande tjänstemän samt en gruppintervju med tre chefer.

Finanskris och Analytikerbeteende : En kvalitativ studie om rationellt och irrationellt beteende

I takt med att arbetsmarknaden blivit alltmer global vill företagen snabbt kunna förändra arbetsstyrkan vid behov. Detta har lett till att efterfrågan på inhyrd personal har växt och bemanningsbranschen har således blivit en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Individer som arbetar på ett bemanningsföretag, Ambulerande tjänstemän, är en del i ett trepartsförhållande med arbetsgivaren och uppdragsgivaren. Syftet med undersökningen är att undersöka Ambulerande tjänstemäns relation till arbetsgivaren och vilken betydelse relationen har för känslan av tillhörighet till arbetsgivaren hos de Ambulerande tjänstemännen. Till grund för undersökningen ligger intervjuer med fem Ambulerande tjänstemän samt en gruppintervju med tre chefer.

ARBETSTILLFREDSTÄLLELSE HOS AMBULERANDE PERSONAL PÅ ETT BEMANNINGSFÖRETAG

Syftet med denna studie är att undersöka om de speciella villkor som kommer med en Ambulerande anställning i ett bemanningsföretag har någon påverkan på arbetstillfredställelsen. Tidigare forskning har visat på att det finns en del brister inom bemanningsbranschen som inte finns inom traditionella, stationära, arbetsplatser. Många av dessa brister kunde sammankopplas till Herzbergers et. al. (1999) tvåfaktorsteori på vilken undersökningen främst baserades.

Personlighet och psykosociala arbetsmiljöfaktorers påverkan på arbetstrivseln i bemanningsbranschen

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan personlighet, psykosociala arbetsmiljöfaktorer och arbetstrivsel i bemanningsbranschen. 88 tjänstemän, anställda som Ambulerande konsulter på ett av Sveriges största bemanningsföretag, deltog i undersökningen. Av respondenterna var 76 % kvinnor och 56 % var mellan 25- 35 år. En enkät innehållande 103 frågor som handlade om arbetstillfredsställelse, personlighet och psykosociala arbetsmiljöfaktorer användes i studien. Materialet bearbetades i huvudsak genom korrelations- regressions- och diskriminantanalyser.

En del av ett vi : En kvalitativ studie om ambulerande konsulters upplevda känsla av tillhörighet till arbetsgivaren respektive kundföretaget.

Dagens arbetsmarknad har ett behov av flexibel och mångkunnig arbetskraft som kan tillfredställa arbetsbelastningen i organisationer. Bemanningsföretag har blivit ett verktyg på arbetsmarknaden, för att kunna tillgodose arbetsgivarens krav på kompetent och flexibel personal. Ökad efterfrågan på tidsbegränsad arbetskraft har medfört att bemanningsbranschen har gjort en markant ökning i Sverige de senaste åren. Syftet med studien är att undersöka om de Ambulerande konsulterna känner tillhörighet till någon organisation och i så fall till vilken/vilka, bemanningsföretaget och/eller kundföretaget. Vi vill genom studien undersöka hur konsulternas upplevda känsla av tillhörighet påverkas av att de ambulerar.

Drömmen om ett liv i Thailand : Skapandet av svensk identitet och infrastruktur på Phuket

Uppsatsen syftar till att identifiera livsstilsmigranters identitetsskapande och skapandet av infrastruktur genom att analysera migrationsprocessen och det vardagliga livet på destinationen. Fokus ligger på svenska livsstilsmigranter som är antingen permanent boende, återvändare, säsongsmigranter eller Ambulerande besökare på Phuket. Genom att angripa syftet med ett transnationalistiskt perspektiv visar uppsatsen att migrationsprocessen och identitetsskapandet är konstant föränderligt utan definitivt slut. Empirimaterialet består av kvalitativa intervjuer med svenskar som livsstilsmigrerat till Phuket samt observationer i Patong och Kamala beach. Livsstilsmigration till värmen har pågått under flera årtionden men flödena av livsstilsmigranter till Thailand är relativt nya och lite forskning om dessa flöden har bedrivits.  Det svenska transnationella nätverket har byggt upp en infrastruktur på Phuket som tar sig form i en svensk grundskola, svenska kyrkan, lokaltidningar på svenska samt flertalet svenskägda hotell och restauranger som serverar skandinavisk mat.

Arbetet som livsstil : En kvalitativ studie om projektanställda i mediebranschen

Projektanställningen är en av de atypiska anställningsformer som faller under begreppet tidsbegränsade anställningar och anses vara den mest gynnade gruppen inom samlingsnamnet. Genom en kvalitativ intervjustudie baserad på 8 djupintervjuer ämnar uppsatsen ge en ökad bild av intervjupersonernas upplevelser av hur arbetslivets sfär och den privata sfären kombineras och inverkar på varandra. Analysen utgår från en teoretisk referensram bestående av sociologerna Sennett, Giddens, Castells, Beck, Berger & Luckmann samt Bauman. Resultaten tyder på att arbetslivet har en starkt identitetsskapande effekt och att anknytningen till arbetet, de sociala relationerna i individernas kontaktnät, upplevs som starka. I studien framkommer att intervjupersonerna som under lång tid arbetat som projektanställda inom mediebranschen upplever arbetet som givande, intressant och möjlighetsskapande.

Hur upplever bemanningspersonal sin psykosociala arbetsmiljö? : ? förutsättningar och behov av gemenskap i arbetslivet

Anställda inom bemanningsbranschen trivs i regel bra men trots detta har branschen en hög personalomsättning. Tidigare forskning visar att de anställda i många fall inte är nöjda med branschens förutsättningar för att skapa och upprätthålla sociala relationer. Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställda i bemanningsbranschen upplever sin psykosociala arbetsmiljö och även hur de upplever, hanterar och ser på sin roll som konsult.Studien utgår från sju intervjuer med Ambulerande tjänstemän på ett bemanningsföretag. Alla i undersökningsgruppen är kvinnor med varierande ålder, anställningsform och erfarenheter av bemanningsbranschen.Resultatet visar att gemenskap över lag är viktig för konsulterna men hur viktigt det är och hur man hanterar frågan om gemenskap beror till störst del på hur långt uppdraget är. Vid långa uppdrag är det lättare än vid korta att komma in i gemenskapen och det är också då gemenskap anses vara viktigast och har också störst betydelse för konsulterna.

Romer i Sverige - en intern koloniserad folkgrupp : En studie om den statliga utredningen som inkluderade romska barn i obligatoriska skolan under 1950-1960-talet

The purpose of this paper is to analyze and question the government survey 1956:43 Zigenarfrågan based on the theory of internal colonialism. An important question for the study is to elucidate and gain an understanding of the factors that led to Roma inclusion in the compulsory school. This survey of the goverment investigation is necessary because the state management of the Roma had to start the investigation, that led to a number of difficulties for the community. The investigation put also a lot of demands on the roma society. The state wanted at all means to influence and change the group's way of life.

Delaktighet som pedagogik : Föreställd ras och publikpositioner i den svenska folktypsutställningen.

Participation as Pedagogy ? Imagined Race and the Exhibit of Swedish Peoples-Types.This essay will analyse and give a deeper picture of the ?The Exhibit of Swedish People-Types? by focusing on the pedagogical ideals that formed the exhibit as an participatory media. The exhibit was led by the famous race-biologist Herman Lundborg and toured Sweden in 1919 displaying the racial constitution of the Swedish population using material gathered by the public itself. The exhibit has been described as an important tool in popularising eugenics in Swedish society during the early 20th century with the ambition of gaining funds to create the first race-biological institute and to influence policy-making. Nevertheless there has not been a single study which has focused solely on the exhibit and how the pedagogical ideals that permeated it affected the relation between the public and the media itself nor the political implications of this relation.