Uppsatsen behandlar religiösa Allusioner och motiv i Theodor Fontanes Grete Minde. Allusioner, citat, personer och motiv behandlas. Det visas att det religiösa har en stor betydelse i denna roman. Citaten och Allusionernas berättartekniska betydelse behandlas medelst exempel, och bibelns roll som allmän referensram påvisas. Ett antal religiösa personer karaktäriseras, och deras roll som representanter för olika religionsinriktningar analyseras.

Kandidatarbetets huvudsakliga mål är att producera en bilderbok för alla åldrar, Skumma Typer & Trevliga Personer. En bilderbok är interaktiv till sin karaktär och den här boken har också ett tilltal på flera nivåer. Bokens bilder innehåller tydliga Allusioner, främst riktade till den vuxne läsaren. Medieteknik är, i det här sammanhanget, att först skissa analogt, föra över skisserna digitalt, bearbeta i datorn och därefter skriva ut bilderna. Via ljusbord har bilderna sedan tecknats igen på akvarellpapper och sedan målats med akvarellfärg för att uppnå nyanser som kan vara svåra att nå digitalt.

Kandidatarbetets huvudsakliga mål är att producera en bilderbok för alla åldrar, Skumma Typer & Trevliga Personer. En bilderbok är interaktiv till sin karaktär och den här boken har också ett tilltal på flera nivåer. Bokens bilder innehåller tydliga Allusioner, främst riktade till den vuxne läsaren. Medieteknik är, i det här sammanhanget, att först skissa analogt, föra över skisserna digitalt, bearbeta i datorn och därefter skriva ut bilderna. Via ljusbord har bilderna sedan tecknats igen på akvarellpapper och sedan målats med akvarellfärg för att uppnå nyanser som kan vara svåra att nå digitalt.

Denna uppsats behandlar skillnader mellan skönlitterär käll- och måltext utifrån enegen översättning av Ljudmila Ulickajas ?Pikovaja dama? från ryska till svenska.Målet med översättningen var att skapa en publicerbar översättning som låg så näraoriginalet som möjligt utan att bryta mot för målspråket gällande grammatiska ochsyntaktiska regler. Målet med uppsatsen var att utifrån översättningsvetenskapenförklara vilka skillnader som uppstår vid översättning av rysk skönlitteratur tillsvenska. I uppsatsen försöker jag även undersöka varför dessa skillnader uppstår ochvilken betydelse de har för måltexten. Frågan vad en översättning egentligen är aktualiseras..

AbstractSyftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra användningen av retoriska stilfigurer i politiska tal av den amerikanske presidenten Barack Obama och den svenske statsministern Fredrik Reinfeldt. Hypotesen är att det amerikanska talet har en starkare strävan att med hjälp av retoriska stilfigurer övertyga åhörarna än det svenska talet har. En svensk översättning av Obamas tal undersöks också för att se om användningen av stilfigurer skiljer sig från originalet och/eller om det möjligtvis får en mer ?svensk? karaktär i fråga om retorik.Uppsatsen utgår från teori om klassisk retorik och stödjer sig framför allt på Hellspongs Konsten att tala (2004). Översättningsperspektivet utgår från Ingos Konsten att översätta (2007).Metoden är kvalitativ innehållsanalys vilket innebär att det insamlade och avgränsade materialet både tolkas och beskrivs.Resultatet visar att det framför allt i det amerikanska talet finns en stark tendens att överdriva, alltså att använda sig av stilfiguren hyperbol.

The aim of this Master?s thesis is to investigate the modern Swedishreader?s possibilities to understand the literary allusions in Jane Austen?sfirst three novels in light of young people?s decreasing readingand understanding of classic literature. This is done by examining historicaloverviews of literature written in Swedish, curriculums forliterature courses at three Swedish universities and library holdings inSwedish libraries, both public and academic.In the thesis three different elements are combined ? informationabout the alluded authors and texts, a comparison between the Swedishand the English versions of the novels and the result from theabove mentioned investigation. The description of the alluded authorsand texts provide information about the connotations that can be madeby an allusion to them.

ABSTRACT:Uppsatsens syfte är att studera manlighetskonstruktionen i två pjäser av Eugene O´Neill: The Iceman Cometh och Long Day´s Journey Into Night. Detta genom att undersöka vilka mottyper till den normativa manligheten som förekommer i pjäsen, i vilken grad männen i pjäserna har behov av en homosocial arena för att få sin manlighet bekräftad och om kvinnan har någon roll att spela i maskulinitetsskapandet.I The Iceman Cometh är den tydligaste mottypen alkoholisten. Denne är en man som gett upp i kampen om att uppnå statusen av en ?self-made man?. Exempel på en konkurrerande manlighetsbild finns i de karaktärer som har ett förflutet inom den amerikanska anarkiströrelsen.

ABSTRACT:Uppsatsens syfte är att studera manlighetskonstruktionen i två pjäser av Eugene O´Neill: The Iceman Cometh och Long Day´s Journey Into Night. Detta genom att undersöka vilka mottyper till den normativa manligheten som förekommer i pjäsen, i vilken grad männen i pjäserna har behov av en homosocial arena för att få sin manlighet bekräftad och om kvinnan har någon roll att spela i maskulinitetsskapandet.I The Iceman Cometh är den tydligaste mottypen alkoholisten. Denne är en man som gett upp i kampen om att uppnå statusen av en ?self-made man?. Exempel på en konkurrerande manlighetsbild finns i de karaktärer som har ett förflutet inom den amerikanska anarkiströrelsen.