Denna uppsats handlar om Allians i behandlingsrelationen och vilken betydelse Allians har för utfallet av en stöd- och behandlings insats. Den teoribildning som finns om Alliansbegreppet beskrivs och följs av syfte med uppsatsen. Det övergripande syfte med uppsatsen har varit att undersöka och belysa om och hur de olika aspekter som beskrivs i teoribildningen kring Allians- begreppet kan ta sig uttryck i svar från enkät- och intervjuer från 228 kvinnor som ingick i studien ?Stöd till barn som bevittnat våld mot sin mamma? från Göteborgs Universitet. Sju enkät- och intervjufrågor har tillsammans med ett Working Alliance Inventory-Short test och formuläret Symtom Check List valts ut som underlag till undersökningen.

Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier är likvärdigt effektiva och att utfallet påverkas av såväl egenskaper hos terapeut samt klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet Allians i systemisk familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeterapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att Allians i familjeterapi är ett samspelsfält inkluderande två relaterandenivåer såsom ram och interaktion. De två nivåerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstånd, närvaro och berördhet. I resultatet visades också att Allians i systemisk familjeterapi handlar om flera Allianser mellan terapeut och klienter i olika system.

Kronisk smärta utgör ett folkhälsoproblem, där psykologiska faktorer är betydelsefulla. Psykologiska behandlingar har god effekt, och det finns ett växande intresse för den terapeutiska Alliansen i smärtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan patientkaraktäristiska, Allians och utfall, i två behandlingar för smärta; KBT och exponering. Ljudinspelningar av behandlingssessioner har skattats avseende Allians med instrumentet Working Alliance Inventory. Ångest före behandling hade ett positivt samband med Alliansen i båda behandlingarna.

Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier är likvärdigt effektiva och att utfallet påverkas av såväl egenskaper hos terapeut samt klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet Allians i systemisk familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeterapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att Allians i familjeterapi är ett samspelsfält inkluderande två relaterandenivåer såsom ram och interaktion. De två nivåerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstånd, närvaro och berördhet. I resultatet visades också att Allians i systemisk familjeterapi handlar om flera Allianser mellan terapeut och klienter i olika system.

Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier är likvärdigt effektiva och att utfallet påverkas av såväl egenskaper hos terapeut samt klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet Allians i systemisk familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeterapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att Allians i familjeterapi är ett samspelsfält inkluderande två relaterandenivåer såsom ram och interaktion. De två nivåerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstånd, närvaro och berördhet. I resultatet visades också att Allians i systemisk familjeterapi handlar om flera Allianser mellan terapeut och klienter i olika system.

Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier är likvärdigt effektiva och att utfallet påverkas av såväl egenskaper hos terapeut samt klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet Allians i systemisk familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeterapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att Allians i familjeterapi är ett samspelsfält inkluderande två relaterandenivåer såsom ram och interaktion. De två nivåerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstånd, närvaro och berördhet. I resultatet visades också att Allians i systemisk familjeterapi handlar om flera Allianser mellan terapeut och klienter i olika system.

SammanfattningAtt söka någon form av samtalsbehandling kan vara ett sätt för människor att få hjälp med problem som man upplever att man har fastnat i. Något som inom forskningen alltmer har uppmärksammats är behandlingsrelationens betydelse i samtalsbehandlingen, där det har visat sig att en god relation mellan samtalsledaren och klienten har en stor betydelse för behandlingsutfallet. Alliansbegreppet är något som i detta sammanhang alltmer har lyfts fram och fokuserar på samförstånd och samarbete mellan klient och samtalsledare. Denna uppsats är en kvalitativ studie som undersöker hur man som samtalsledare skapar en god Allians till klienten samt hur man upprätthåller den i svåra samtal. I studien har fyra semistrukturerade intervjuer med kuratorer/psykologer/psykoterapeuter genomförts.

Inför riksdagsvalet 2006 uttryckte Allians för Sverige sitt missnöje mot den dåvarande Socialdemokratiska regeringens skolpolitik. Alliansen, det vill säga de fyra borgerliga partierna, stod då i opposition till den Socialdemokratiska regeringen och påvisade att deras politik skulle verka för en mer hållbar skolpolitik för kunskap och ordning i skolan.  Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställning om kunskap och det lärande subjektet i grundskolan det vill säga eleven, som finns i de delar av Allians för Sveriges dokument som behandlar skolfrågor. För att belysa bakgrund och historisk kontext används två perspektiv på skola och utbildning; ett kollektivt och ett individuellt. I Allians för Sveriges skolpolitik märks spänningar mellan dessa perspektiv vilket får konsekvenser för synen på kunskap och subjekt. Frågeställningarna handlar om vad som görs önskvärt respektive problematiskt hos framtida medborgare/elever i Allians för Sveriges skolpolitik.

Detta arbete belyser begreppet terapeutisk Allians och hur patienten upplever den. Studien bygger på resultat från ett kvalitetsprojekt som genomfördes vid Psykiatriska kliniken, Umeå 2007-2008. Fördjupning har skett i två olika skattningar, ett frågeformulär som handlar om patientens upplevelse av samtalsterapin samt SCL-90 med tonvikt på subskalan interpersonell sensivitet.   Resultatet visar att patienterna upplevt att terapeuten gett värme och stöd, att samarbetet varit bra samt att de uppnått en känsla av förbättring. Vidare visar SCL-90 att symtombilden är relativt lika för män och kvinnor initialt i behandlingen men efter avslutad samtalsbehandling är skillnaden stor. Kvinnors symtombild har förbättrats betydligt men mäns resultat ligger klart under cut-off gränsen för klinisk signifikans..

I psykoanalytisk litteratur beskrivs svårigheten att med borderlinepatienter bilda, en för en framgångsrik behandling nödvändig, arbetsAllians och att det är en process som kräver tid. Svårigheterna bottnar i att patienternas primitiva försvarsmekanismer i hög grad präglar relationen. I studien undersöks hur personalen på ett behandlingshem beskriver arbetet med borderlinepatienter och vägen till en arbetsAllians. Sex anställda vid ett behandlingshem intervjuades om sitt arbete med borderlinepatienter. De fick även fylla i ett frågeformulär om interventioner.

Den ökade globala konkurrensen har resulterat i att många företag försöker uppnå konkurrensfördelar genom att ingå i olika sorters Allianser. För att en Allians ska bli framgångsrik spelar integrationsprocessen mellan företagen en viktig roll. Under denna process uppstår ofta problem som är kultur- eller personalrelaterade vilket innebär att Human Resource funktionen får betydelse för hela Alliansens framgång. Vi har i vår uppsats undersökt vilka värdeskapande HR-aktiviteter som måste skyddas i samband med en Allians, för att förhindra att det enskilda företagets unika värdeskapandemöjligheter förstörs. De företag som ingick i studien var Astra Zeneca, Volvo och Stora Enso.

Den 17 september 2006 röstade det svenska folket för ett maktskifte i riksdagen. Den nya regeringsmakten gick under namnet Allians för Sverige och bestod av partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För skapandet av denna Allians utarbetade partierna en tydlig gemensam politik och ett gemensamt valmanifest.Detta är en undersökning om vad dessa fyra partier har fått offra av sin egen politik till den gemensamma politikens fördel, samt om något eller några partier har fått åsidosätta större del politik än resterande partier. Den beroende variabeln är därmed graden av office-seeking. För undersökningen har partiernas valmanifest 2002 varit utgångspunkten.

SammanfattningAtt söka någon form av samtalsbehandling kan vara ett sätt för människor att få hjälp med problem som man upplever att man har fastnat i. Något som inom forskningen alltmer har uppmärksammats är behandlingsrelationens betydelse i samtalsbehandlingen, där det har visat sig att en god relation mellan samtalsledaren och klienten har en stor betydelse för behandlingsutfallet. Alliansbegreppet är något som i detta sammanhang alltmer har lyfts fram och fokuserar på samförstånd och samarbete mellan klient och samtalsledare. Denna uppsats är en kvalitativ studie som undersöker hur man som samtalsledare skapar en god Allians till klienten samt hur man upprätthåller den i svåra samtal. I studien har fyra semistrukturerade intervjuer med kuratorer/psykologer/psykoterapeuter genomförts.

Psykisk ohälsa är vanligt bland ungdomar och unga vuxna, och mycket forskning stöder Alliansens betydelse för utfallet av terapi (Shirk et al. 2011). Dock saknas en del kunskap om hur Allians skapas i terapi med gruppen ungdomar och unga vuxna (Karver et al. 2008). Syftet med denna kvalitativa studie var därför att undersöka hur psykologer beskriver att de går tillväga för att skapa och återskapa Allians i psykoterapi med ungdomar och unga vuxna.

Syftet är att undersöka om de fyra kriterierna komplementära färdigheter, samarbetsvilliga kulturer, förenliga mål och proportionella nivåer av risk som utarbetats av Brouthers et al (1995) har något empiriskt stöd för olika typer av Allianser. Studien är empirisk med ett hypotetiskt-deduktivt tillvägagångssätt med en kvalitativ ansats. Hypoteser framtagna utifrån Brouthers et als teori undersöks för att avgöra vilka faktorer som avgör om en Allians blir framgångsrik eller inte. Studien inkluderar även en explorativ förstudie för att konstatera kunskapsläget och formulera en undersökningsplan..