Syftet med denna studie var att undersöka om den teoretiska modellen failure trap- strategin kan förklara Alkoholproblematik och depression bland studenter, samt om strategin kan förklara Alkoholproblematik ut-över depression. Vi belyser även om strategin bidrar till det dubbelrik-tade sambandet mellan Alkoholproblematik och depression. Deltagare var 358 universitetsstudenter vid ett mellanstort svenskt universitet. Deltagarna svarade på en onlinebaserad enkät rörande depressiva symptom, alkoholvanor och användandet av failure trap- strategin. Data analyserades genom korrelations-och regressionsanalyser.

Många attityder och förutfattade meningar existerar inom vårdkedjan kring patienter med Alkoholproblematik. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka sjuksköterskors och läkares attityder gentemot patienter med Alkoholproblematik. Dessutom kommer orsaker och effekter till attityderna belysas. Metoden är en systematisk litteraturstudie med tio kvantitativa och två kvalitativa studier. Resultatet innehöll tre av författarna identifierade teman: kunskap & utbildning, interventioner och mötet & stigmatisering.

Bakgrund: Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat de senaste tio åren, vilket leder till att allt fler människor riskerar att få sjukdomar och skador till följd av sitt alkoholbruk. Sjuksköterskan har ansvar för att främja hälsa och förebygga sjukdom. För att möta patienten på ett gott sätt måste sjuksköterskan värna om värdighet, samt visa förståelse. Syfte: Att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva faktorer som påverkar mötet mellan sjuksköterskan och patienter med Alkoholproblematik. Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar.

Uppsatsens syfte är att ur ett personalperspektiv undersöka och beskriva kunskapsläget i äldreomsorgsarbete inom hemtjänsten med brukare som har Alkoholproblematik. Syftet belyses via följande frågeställningar; 1) Hur beskrivs arbete med vård och omsorg hos brukaren generellt i forskningen? 2) Hur påverkas brukarens självbestämmande och livskvalitet generellt vid behov av vård och omsorg från äldreomsorgen? 3) Hur beskrivs arbete med vård och omsorg hos brukaren med Alkoholproblematik i forskningen? 4) Hur påverkas brukarens självbestämmande och livskvalitet generellt vid behov av vård och omsorg från äldreomsorgen om brukaren har Alkoholproblematik? För att besvara frågeställningarna valdes selektiv kunskapsöversikt som består av 11 utvalda primärdokument. Syfte och frågor i vår uppsats analyserades och besvarades via socialkonstruktionistisk och DBO-teorin, en handlingsteori. Resultatet av uppsatsen visar att: relationen mellan personal och brukare är avgörande för brukarens självbestämmande och livskvalitet.

I Sverige ses alkohol som socialt accepterat under såväl vardag som högtid, både jul och konferensresa skålas in med öl och brännvin. Dock går det inte att frångå det faktum att över 300 000 av landets invånare lider av ett alkoholberoende, vilket gör det till en av våra största folkhälsosjukdomar. En sjukdom som ofta inte syns, men förekommer framförallt på våra arbetsplatser. På arbetsplatsen ligger yttersta ansvaret hos cheferna; deras förmåga att upptäcka och agera när tecknen väl syns hos individen. Dessa tecken är inte alltid enkla att se vilket framgick i denna studie.

En kvalitativ undersökning där olika delar av socialt arbete har studerats med fokus på samverkan och förebyggande arbete kring motverkandet av Alkoholproblematik bland ungdomar. I undersökningen har åtta personer intervjuats som arbetar professionellt med eller kommer i kontakt med frågor kring ungdomar och alkohol. Resultatet har analyserats tematiskt och utifrån systemteori och socialkonstruktionism. Dessa teorier har gjort det möjligt att bland annat analysera hur olika verksamheter samverkar med varandra samt de kunskapsbaserade metoder som används när de arbetar förebyggande med ungas slkoholkonsumtion.En av undersökningens slutsatser har varit att även om det finns samverkan mellan olika aktörer, finns det ingen officiell gemensam syn på vad samverkan innebär. vidare har samtliga respondenter uppgett att skolan har en stor rill i det förebyggande arbetet med unga, samtidigt som studien bekräftar att akolans förebyggande arbete ofta skärs ned på när resurserna krymper..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Inga sammanställda exakta siffror finns idag gällande antal personer med Alkoholproblematik i Sverige, uppskattningsvis är siffrorna 300 000. Vad man vet med säkerhet är att allmänsjuksköterskan möter dessa patienter i sitt arbete. Syftet med litteraturstudien var att granska och sammanställa vetenskapliga artiklar om sjuksköterskors inställning till kort intervention och alkoholscreening. Metoden genomfördes som en litteraturstudie baserad på tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som framtagits via Pubmed och Cinahl databaser. Resultatet visar att ökad kunskap, utbildning samt engagerade ledare och en god arbetsmiljö påverkar sjuksköterskans inställning till kort intervention och alkoholscreening..

Ett lågtröskelboende vänder sig till individer med missbruks- och boendeproblematik där intentionen är att erbjuda individen stöd i dennes Alkoholproblematik samt en trygghet i boendet utan att ställa krav på nykterhet. Studiens syfte var att undersöka fenomenet: upplevelsen av att bo på ett lågtröskelboende utifrån ett brukarperspektiv, samt vad flytten till lågtröskelboendet har inneburit för de boendes livskvalitet. I analysen användes ett fenomenologiskt perspektiv med livsvärldsteorin som utgångspunkt. Resultatet visar studiens fenomen som existentiell samhörighet i alkoholmissbruk. Den delade alkohol- och boendeproblematiken gör att de boende upplever sig som jämlika med varandra, vilket också skapar en känsla av gemenskap och tillhörighet.

Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen för personer i Sverige är tio liter starksprit perår och har ökat drastiskt de senaste tio åren. Den stora alkoholförtäringen leder till att flersjukdomar och olycksfall orsakade av alkohol påträffa hos patienterna i sjukvården. Idenna litteraturstudie belyses hur en vårdande relation kan skapas till patienter som liderav alkoholberoende eller missbruk i sjukvården. Fördjupningsarbete utgår frånomvårdnadsbegreppen; Den vårdande relationen, Det etiska kravet och värdighet. Dessabegrepp valdes då de omfattar: integritet, trygghet, respekt och delaktighet som är viktigabyggstenar när en relation till patienten skapas.

Ett stort antal barn i Sverige får under sin barndom uppleva våld, fattigdom och Alkoholproblematik. Av de barn som växer upp i Sverige beräknas en femtedel växa upp i en familj där minst en av vårdnadshavarnas alkoholkonsumtion anses vara en riskkonsumtion. En uppskattning som Rädda barnen har gjort visar på att 232 000 barn i Sverige lever i fattigdom.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av en kvalitativ ansats belysa hur individer skildrar upplevelsen av att växa upp i familjer där missbruk och våld förekommer. Det empiriska materialet består av tre självbiografier:Kriget är slut, När kalla nätter plågar mig med minnen av minnen av hur det var samt Kärleksbarnet. Dessa böcker skildrar en barndom under 1960 - 80talen.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat och under de senaste tio åren har även alkoholskador och alkoholrelaterad sjukhusvård tilltagit. Att identifiera och ta upp patienters Alkoholproblematik ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter men rollen i samtal om alkohol är otydlig och många sjuksköterskor anser sig sakna tillräckligt med kunskap och utbildning för detta.Syfte: Syftet var att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal med patienter om alkohol.Metod: En litteraturöversikt baserad på fem kvalitativa och sex kvantitativa vetenskapliga artiklar utfördes. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl Plus with Fulltext, Google Scholar, Medline, Nursing & Allied Health Source. Deras resultat granskades och analyserades efter likheter och olikheter, vilket resulterade i en sammanställning med nya teman.Resultat: Analysen resulterade i fem teman med faktorer som påverkar samtal om alkohol. Kunskap och utbildning visar att dessa har en positiv effekt på att samtal kring alkohol förs och att majoriteten av alla sjuksköterskor efterfrågar mer kunskap och utbildning.