Sök:

Sökresultat:

6 Uppsatser om Alkoholprevention - Sida 1 av 1

Frågar sjuksköterskor patienter om deras alkoholvanor?

Alkohol är den vanligaste drogen i Sverige. Alkoholskadorna är stora och varje år dör5000-6000 personer i sviterna av alkoholskador. Alkoholintervention har i studier visatsig vara effektivt för att nå riskkonsumenter av alkohol i syfte att minska konsumtionen.Socialstyrelsen kom år 2007 ut med nationella riktlinjer där det rekommenderas atthälso- och sjukvården inom vissa områden som akutmottagningar och primärvård harutarbetade system med tydliga strategier för tidig upptäckt av alkohol- och narkotikaproblem.Sjuksköterskan möter patienten i sitt arbete, hon gör en första bedömning avpatientens hälsoproblem i ankomstsamtalet. Syftet med fördjupningsarbetet var attundersöka vad som påverkar sjuksköterskan att i mötet med patienten ta upp frågan omdennes alkoholvanor. Fördjupningsarbetet är en litteraturstudie som baseras på 10vetenskapliga artiklar.

Sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad av alkoholpåverkade ungdomar, prevention och alkoholbefrämjande faktorer : - en litteraturstudie

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sitt bemötande av alkoholpåverkade ungdomar och sin kunskap om Alkoholprevention. Studien belyser även påverkande faktorer till ungdomars alkoholkonsumtion. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Två undergrupper identifierades och 16 artiklar granskades sammanlagt. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg sig vara i behov av mer alkoholrelaterad utbildning för att kunna bemöta patienter på ett tillfredsställande sätt.

Sjuksköterskans förutsättningar och metoder för att uppmärksamma alkoholvanor i hälsosamtalet i primärvården : En litteraturstudie

Allt fler människor i Sverige dricker alkohol regelbundet. Detta kan medföra försämrad hälsa och tilltagande sjukdom, bidra till skador och våld i samhället. Sjuksköterskan inom primärvården träffar många patienter i hälsosamtal och det är då viktigt att fråga om alkoholvanor liksom andra levnadsvanor. Detta upplevs dock som en svår uppgift för många sjuksköterskor, då det finns risk att patienten kan känna sig kränkt. Forskning visar att sjuksköterskor tycker att det saknas kunskaper och metoder för att fråga om alkoholvanor.

Föräldrars upplevelser av alkoholpreventivt arbete inom barnhälsovården : en intervjustudie

Alkoholkonsumtionen i Sverige är idag högre än för 100 år sedan. Många barn växer upp i familjer med vuxna som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion. En hög alkoholkonsumtion hos föräldrarna kan påverka barnen negativt. Det nationella Riskbruksprojektet (2004-2010) var ett regeringsuppdrag med syftet att hälso- och sjukvård skulle arbeta mer aktivt för att minska alkoholkonsumtionen. Sedan 2008 har BVCsjuksköterskor i Stockholm erbjudits utbildningar inom Riskbruksprojektets regi.

Mellan risk och njutning : En diskursanalys av alkoholpreventionen i Systembolagets tidning Bolaget

The aim of this study is to describe and analyze how Bolaget, a paper published by the Swedish alcohol monopoly retailer Systembolaget, constructs issues of alcohol in 18 preventive articles published between 2009 and 2012. More specifically the essay focuses on the consequences of alcohol, as well as its consumers and functions. Systembolaget is a distributor of alcohol and at the same time has an assignment by the state to reduce alcohol-related harm. This double role makes the alcohol prevention of Systembolaget, and their perspective on consequences, consumers and functions of alcohol, an interesting object of study. The theoretical and methodological basis is Fairclough?s critical discourse analysis.

Riskbruk av alkohol är ett hot mot folkhälsan. Är primärvården rustad att ta hand om problemet? - en studie på hälsocentralerna i Kalmar Läns Landsting.

Denna studies syfte var att undersöka hälsokoordinatorernas beredskap och upplevda kompetens att arbeta med alkoholriskbruk i primärvården i Landstinget i Kalmar Län och hur de upplevde arbetet. Metodansatsen som användes var triangulering, där enkäter skickades till alla hälsokoordinatorer i länet. Därefter utfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre strategiskt utvalda hälsokoordinatorer Det användes deskriptiv metod för enkäterna och innehållsanalys för intervjuerna. Resultatet var att arbetet med riskbruk av alkohol var ett känsligt område där hälsokoordinatorerna upplevde att de främsta hindrande faktorerna var brist på utbildning och instruktioner på hur det rent praktiskt skulle arbetas med riskbruk av alkohol. Utbildningsnivån stod inte i proportion till beredskapen att arbeta med frågan.