Denna studie baseras på den sociala semiotiken och idéen om att kunskap om sociala sammanhang och lämpliga sociala beteenden kan förstås som sociala genrer. Förmedlandet av den kunskapen ges genom olika texter där sociala situationer, individer och beteenden representeras. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka sociala situationer och beteenden som gestaltas i Systembolaget och Iq:s filmer. Studien ämnar därmed att undersöka vilka outtalade diskurser och myter som bolagen förmedlar. Det valda materialet i studien baseras delvis på bolagets unika roll i och med Sveriges alkoholmonopol, men också av anledning att studien ämnar undersöka betydelsen av filmernas avsändare.

I dagens samhälle finner vi många budskap om en sundare livsstil och genom tiderna har även den svenska staten producerat hälsokampanjer för att påverka unga vuxnas syn på alkoholkonsumtion.Den centrala forskningsidén för min uppsats var att genom en semiotisk analys undersöka och jämföra två svenska hälsokampanjer producerade av statliga myndigheter som verkat för en sundare syn på alkohol. Kampanjerna som låg till grund för analysen var Spola Kröken som startades 1971 av Systembolaget och Festmetoden som startades 2005 av Alkoholkommittén. Bakgrunden till min uppsats var att se hur synen på alkohol samt den statliga alkoholdiskursen för en sundare alkoholkonsumtion verkar ha skiftat från 1970-talet då Spola Kröken var aktuell, till idag, då vi bland annat haft Festmetoden.Resultatet visar att alkoholdiskursen har förändrats över tid och att den statliga alkoholdiskursen idag är mer accepterande än vad den tidigare varit. Det som kommunicerades under 70-talet som ett aktivt avståndstagande från alkohol har idag istället blivit ett aktivt accepterande av alkoholkonsumtion bland unga där målet är att minska alkoholkonsumtionen istället för att förbjuda den. På en denotativ som konnotativ nivå både i Spola Kröken och Festmetoden har staten skapat två väldigt kontrasterande alkoholdiskurser.