Den här uppsatsen analyserar svensk storstadspress representationer av Alkoholforskning. I synnerhet finns ett intresse för att analysera hur dessa representationer konstruerar alkoholkonsumtion, framförallt alkoholberoende, som en sjukdom. Här använder vi oss om de teorier om medikalisering som Peter Conrad och andra utvecklat med inspiration från framförallt Michel Foucault. Med hjälp av de diskursanalytiska verktyg som utvecklats av bland andra Norman Fairclough, Vivien Burr och Roger Fowler sluter vi oss till att det språk som tidningarna använder när Alkoholforskning diskuteras reproducerar en bild av alkoholberoende som maktlösa och anonyma, och förstärker och döljer maktskillnader mellan forskare och beroende..

Genom att framställa vissa fenomen som viktiga och samtidigt exkludera andra har media en stor inverkan på hur vi upplever nyheter, exempelvis om forskning. De senaste decennierna har biomedicinsk Alkoholforskning tagit allt större plats i nyhetsmedia, framför allt i artiklar som rör hälsofrågor. Forskningens inträde på arenor i individers vardagsliv är intressant, dels för att det kan öka informationsflödet från forskare till samhällsmedborgare och dels för att en ytterligare dimension ? forskningen ? läggs till sammanflätningen av samhälle, media och människa. Syftet med uppsatsen är att analysera hur tidningsläsare tolkar biomedicinsk Alkoholforskning skildrad i media, och vilken betydelse detta har för deras förståelse av (alkohol)beroende.

Genom att framställa vissa fenomen som viktiga och samtidigt exkludera andra har media en stor inverkan på hur vi upplever nyheter, exempelvis om forskning. De senaste decennierna har biomedicinsk Alkoholforskning tagit allt större plats i nyhetsmedia, framför allt i artiklar som rör hälsofrågor. Forskningens inträde på arenor i individers vardagsliv är intressant, dels för att det kan öka informationsflödet från forskare till samhällsmedborgare och dels för att en ytterligare dimension ? forskningen ? läggs till sammanflätningen av samhälle, media och människa. Syftet med uppsatsen är att analysera hur tidningsläsare tolkar biomedicinsk Alkoholforskning skildrad i media, och vilken betydelse detta har för deras förståelse av (alkohol)beroende.

Problematiken med alkoholkonsumtionen och berusningsmönstret hos svenska skolungdomar är ständigt i medias övervakning. Syftet med denna rapport har varit att undersöka betydelsen av föräldrars inställning till alkohol och vilken inverkan den har på ungdomars alkoholkonsumtion samt berusningsmönster. Detta är viktigt för kunna att arbeta preventivt mot missbruk och alkoholproblem hos ungdomar.Många tidigare studier visar på att vänner och familj är det som har störst påverkan på ungdomars alkoholkonsumtion. Detta gör att de teoretiska utgångspunkterna som använts i studien behandlar dessa fenomen; den kulturella ansatsen, identitetskapandet samt teorin om social inlärning som sker inom familjen. På grund av avgränsning så fokuserar denna studie endast på hur föräldrarna påverkar alkoholkonsumtionen.Studiens frågeställningar har besvarats genom en statistisk analys av Stockholmsenkäten (från 2008).

Problematiken med alkoholkonsumtionen och berusningsmönstret hos svenska skolungdomar är ständigt i medias övervakning. Syftet med denna rapport har varit att undersöka betydelsen av föräldrars inställning till alkohol och vilken inverkan den har på ungdomars alkoholkonsumtion samt berusningsmönster. Detta är viktigt för kunna att arbeta preventivt mot missbruk och alkoholproblem hos ungdomar.Många tidigare studier visar på att vänner och familj är det som har störst påverkan på ungdomars alkoholkonsumtion. Detta gör att de teoretiska utgångspunkterna som använts i studien behandlar dessa fenomen; den kulturella ansatsen, identitetskapandet samt teorin om social inlärning som sker inom familjen. På grund av avgränsning så fokuserar denna studie endast på hur föräldrarna påverkar alkoholkonsumtionen.Studiens frågeställningar har besvarats genom en statistisk analys av Stockholmsenkäten (från 2008).

Problematiken med alkoholkonsumtionen och berusningsmönstret hos svenska skolungdomar är ständigt i medias övervakning. Syftet med denna rapport har varit att undersöka betydelsen av föräldrars inställning till alkohol och vilken inverkan den har på ungdomars alkoholkonsumtion samt berusningsmönster. Detta är viktigt för kunna att arbeta preventivt mot missbruk och alkoholproblem hos ungdomar.Många tidigare studier visar på att vänner och familj är det som har störst påverkan på ungdomars alkoholkonsumtion. Detta gör att de teoretiska utgångspunkterna som använts i studien behandlar dessa fenomen; den kulturella ansatsen, identitetskapandet samt teorin om social inlärning som sker inom familjen. På grund av avgränsning så fokuserar denna studie endast på hur föräldrarna påverkar alkoholkonsumtionen.Studiens frågeställningar har besvarats genom en statistisk analys av Stockholmsenkäten (från 2008).