Syftet med studien är att öka kunskapen om män som har en impulsiv aggressivitet riktad mot sin partner, och om männens brister i affektmedvetenhet (Alexitymi) samt deras förmåga till empati och om de skiljer sig i dessa aspekter från män som söker hjälp för relationsproblem på Manscentrum. 20 män med våldsamt beteende och 20 med relationsproblem fyllde i Aggression Questionnaire-Revised Swedish Version (AQ-RSV), Toronto Alexithymia Scale (TAS-20) och Interpersonal Reactivity Index (IRI). Resultaten visade ett positivt samband mellan aggressivitet och Alexitymi i hela populationen och ett negativt samband mellan Alexitymi och empati. De våldsamma männen var också aggressivare enligt AQ-RSV än de med relationsproblem, men inga andra skillnader var signifikanta. De män som hade erfarenhet av våld i ursprungsfamiljen hade ett starkare samband när det gäller aggressivitet och Alexitymi.

Alexitymi OCH PSYKIATRISKA SYMTOMBILDER*Camilla Reuterwall & Marina Walldén  Alexitymi speglar brister i det kognitiva processandet, liksom i regleringen av affekter och har i tidigare forskning visat samband med psykisk ohälsa. Föreliggande studie syftade till att undersöka prevalensen av Alexitymi i en klinisk grupp bestående av psykiatriska patienter, liksom i en icke-klinisk grupp, samt att undersöka kopplingen mellan Alexitymi och psykiatriska symtom. Självskattningsformulären Toronto Alexithymia Scale (TAS-20) och Karolinska Affektiva och Borderline Symptomskalor - Självskattning (KABOSS-S) användes för att mäta alexityma symtom, respektive depressivitet, ångest, tvång och borderlineproblematik. Deltagarna i den kliniska gruppen (n=59) rekryterades bland kvinnor med en borderline personlighetsstörning och deltagarna i den icke-kliniska gruppen (n=60) bland universitetsstudenter av samma kön. I patientgruppen var prevalensen av Alexitymi hög, liksom även graden av symtom inom övriga variabler.

Syftet var att undersöka om exponering inför emotionella röster påverkar muskelanspänning och hjärtats slagfrekvens samt om det finns en samvariation mellan storlek eller längd på muskelanspänning vid aversiv emotionell input och grad av Alexitymi. 24 studenter lyssnade på arga, glada och neutrala röster samtidigt som muskelanspänning mättes med EMG och hjärtats slagfrekvens med EKG. Grad av Alexitymi mättes med Toronto Alexithymia Scale 20. Resultaten visade att arg eller glad röststimuli gav större muskelanspänningen än neutralröststimuli. Ingen skillnad i muskelanspänning fanns mellan arg eller glad röst.

Studiens syfte var att undersöka graden av empati, affektmedvetenhet och Alexitymi hos en grupp psykoterapeuter under utbildning samt sambanden mellan dessa förmågor. För att kunna bedöma resultaten gjordes en jämförelse mellan den undersökta gruppen och en normalgrupp från en tidigare studie. Tjugotre personer från olika psykoterapeutiska utbildningar intervjuades med ACI-R (affect consciousness interview - revised). De fyllde även i självskattningsformulären Interpersonal Reactivity Index (IRI; mäter självskattad empati) och Toronto Alexithymia Scale (TAS-20). En hypotes var att det skulle finnas ett positivt samband mellan empati och affektmedvetenhet och negativa samband mellan dessa två och TAS-20.

Detta är en korrelationsstudie med avsikt att undersöka förhållandet mellan personlighetsegenskaper och kognitiva förmågor samt detta förhållandes inverkan på prestation. Studien är baserad på övningstestningar (n = 176) med WAIS-III, FAS, det lexikala beslutstestet SLDT samt personlighetsformuläret SSP, genomförda under informella former. Signifikanta negativa korrelationer förelåg mellan resultat på kognitiva test och personlighetsvariablerna Bitterhet, Somatisk Ångestbenägenhet, Psykisk Ångestbenägenhet, Stresskänslighet och Misstroende. Ett starkt positivt samband framkom mellan Somatisk ångestbenägenhet och antalet som riktiga ord skattade pseudoord i SLDT. Ett starkt negativt samband framkom mellan Bitterhet och samtliga skalindex i WAIS-III.

Bakgrund: Forskning har visat att det finns ett samband mellan psykisk och fysisk hälsa och affekter och att affektmedvetenhet och affektreglering har betydelse för upplevelsen av negativa affekter och psykiska symtom. Få som söker vård för psykisk ohälsa erbjuds psykoterapi och det är intressant att undersöka andra psykologiska behandlingsmodeller för affektintegrering. Känsloskola är en något modifierad variant av Affektskola, som är en manualbaserad pedagogisk gruppbehandlingsmetod för affektintegrering. Mycket lite är känt hur den metoden fungerar i ett psykiatriskt sammanhang. Syfte: Att undersöka om psykiatriska öppenvårdspatienters deltagande i Känsloskola hade en positiv effekt på psykiska symtom (SCL-90), alexityma drag (TAS-20) och funktionsförmåga (GAF-självskattning), direkt efter avslutad Känsloskola och sex månader senare, samt om den subjektiva upplevelsen av Känsloskola var ökad affektmedvetenhet och förmåga att uppfatta och uttrycka affekter och förbättrad affektreglering. Metod: 37 psykiatriska öppenvårdspatienter inkluderades för deltagande i Känsloskola. Patienterna fyllde i självskattningsformulär SCL-90, TAS-20 och GAF-självskattning före, direkt efter och sex månader efter avslut.