Syftet med denna studie var att kartlägga synskadades erfarenheter av kollektivt resande samt att ta reda på om eventuella brister i reskedjan gav konsekvenser på deras aktivitetstrepertoar.Sju personer med synskador, boende i Skåne och som använde kollektivtrafiken minst två gånger i månaden intervjuades utifrån en egenskapad intervjuguide. Resultatet visade på ett antal faktorer i reskedjan som deltagarna upplevde vara svåra, till exempel att ta del av information om en resa, uppfatta vilken buss som kommer till hållplatsen, veta var man skulle gå av samt att byta färdmedel. Vidare visade resultatet av studien på att deltagarnas Aktivitetsrepertoar påverkades på så sätt att de fick svårare att utföra vissa aktiviteter, då framför allt aktiviteter i aktivitetskategorin fritidsaktiviteter..

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förändringar i dagliga aktiviteter hos kvinnor med långvarig smärta. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor, alla över 50 år. Kvinnorna fick berätta om sina erfarenheter av förändringar i dagliga aktiviteter. Analys av data genomfördes med kvalitativ innehållsanalys vilken resulterade i tre kategorier: ?Förändrat umgänge och aktiviteter med andra?, ?Utförandet av aktiviteter är förändrat? och ?Förändrad Aktivitetsrepertoar?.

Inom livsformsanalysen belyser man, som man även gör inom arbetsterapi, en människas vardagliga aktiviteter i sin helhet. Vardagliga aktiviteter i sin helhet bildar en Aktivitetsrepertoar vilken kan vara av värde att studera med tanke på dagens stress och ohälsoproblematik. De tre livsformerna som tas upp i denna studie är entreprenörens livsform, lönearbetarens livsform och karriäristens livsform. Syftet med studien var att undersöka olika livsformer som förekommer i det vardagliga livet hos tre utvalda grupper och koppla detta till deras upplevda livstillfredsställelse genom att beskriva hur de tre livsformerna tog sig uttryck hos valda grupper och beskriva gruppernas upplevda livstillfredsställelse. I studien deltog 47 personer.

Ett arbetsterapeutiskt grundantagande är att människan upplever hälsa av att utföra meningsfulla aktiviteter. För arbetslösa ungdomar ökar risken för en ändrad tidsstruktur på dagen, isolering, känslor av meningslöshet och värdelöshet, sämre självförtroende och ökad passivitet. Arbetsterapi kan vara till hjälp för att motivera dessa individer till ett förändrat aktivitetsutförande då det behövs. För att studera tidsanvändning krävs insikt i individens Aktivitetsrepertoar samt hur fördelningen ser ut mellan olika aktivitetskategorier. Tidsanvändningsinstrument, såsom loggböcker, gör det möjligt för arbetsterapeuter att kartlägga dagens aktiviteter.