Tidigare forskning är inte enig om aktivt förvaltade fonder presterar bättre eller sämre än index. Då hänsyn inte tas till olika nivåer av aktivitet tycks de flesta studier visa att aktiv förvaltning är en förlustaffär för fondsparare. Vi introducerar ett nytt mått på aktivitet, Aktivitetsgrad, som utgår från de åtgärder förvaltaren vidtar. Aktivitetsgraden definieras av mängden och storleken på förändringar i portföljsammansättningen som sker under ett kvartal. Vi undersöker Aktivitetsgraden hos 22 svenska småbolagsfonder mellan 2008 och 2013 och finner att de flesta fonder har en låg Aktivitetsgrad.

Tidigare forskning är inte enig om aktivt förvaltade fonder presterar bättre eller sämre än index. Då hänsyn inte tas till olika nivåer av aktivitet tycks de flesta studier visa att aktiv förvaltning är en förlustaffär för fondsparare. Vi introducerar ett nytt mått på aktivitet, Aktivitetsgrad, som utgår från de åtgärder förvaltaren vidtar. Aktivitetsgraden definieras av mängden och storleken på förändringar i portföljsammansättningen som sker under ett kvartal. Vi undersöker Aktivitetsgraden hos 22 svenska småbolagsfonder mellan 2008 och 2013 och finner att de flesta fonder har en låg Aktivitetsgrad.

Tidigare forskning visar att skillnaden mellan pojkars och flickors Aktivitetsgrad skiljer under lektioner i idrott och hälsa. Pojkarna har generellt sett visat sig ta fler steg än flickorna. Syftet med undersökningen är att kartlägga skillnaderna gällande Aktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hälsa. Vidare finner vi det också intressant att se vad målpopulationen har för åsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehåll. Målpopulationen består av en åttondeklass med 32 elever i sydvästra Sverige.

Syfte och frågeställningarSyftet var att se om lågaktiva elever, eller de som inte var aktiva i någon föreningsidrott, rörde sig mer vid lek och mindre vid tävling än de högaktiva eller de som var aktiva i föreningsidrott. Hur ser Aktivitetsgraden ut hos elever på en idrottslektion när läraren använder sig av lekar och tävling? Förändras Aktivitetsgraden om elever är föreningsmedlemmar, pojke eller flicka, lågaktiva respektive högaktiva under alla moment? MetodVi har genomfört en experimentell studie, där vi undersökt Aktivitetsgraden hos elever i årskurs fem och sex på en grundskola i en söderförort i stockholmsområdet. Med stegräknare mättes antalet steg (Aktivitetsgraden) i två klasser i momenten lek och tävling under tre idrottslektioner. Alla lekar och tävlingar pågick i åtta minuter.

Syfte, frågeställningar och hypotes Syftet med studien var att studera elevernas upplevda- och faktiska Aktivitetsgrad i sam- respektive särundervisning utan tävlingsmomentet. Följande frågor användes för att besvara syftet: Hur ser den faktiska fysiska aktiviteten ut bland pojkar respektive flickor då könen är integrerade respektive separerade i undervisning utan tävlingsmoment? Hur ser den upplevda fysiska aktiviteten ut bland pojkar respektive flickor då könen är integrerade respektive separerade i undervisning utan tävlingsmoment? Studiens hypotes var att om det inte finns något inslag av tävlingsmoment i undervisningen kommer ingen signifikant skillnad kunna påvisas i varken upplevd- eller faktisk Aktivitetsgrad för de olika könen i de olika undervisningsformerna. Metod En kvantitativ metod, bestående av experiment och enkäter, användes för att studera Aktivitetsgraden hos sammanlagt 138 elever som var 12-13 år gamla. Eleverna fick bära pulsklockor för att mäta faktisk Aktivitetsgrad medan de sprang runt en hinderbana. Därefter fyllde de i enkäter för att ange hur de upplevde sin Aktivitetsgrad jämfört med andra lektioner.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka individers kännedom om Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) rekommendation för fysisk aktivitet och om kännedomen skiljer sig avseende kön, ålder, utbildningsnivå och fysisk Aktivitetsgrad.1. -Hur ser kännedomen om FYSS rekommendation för fysisk aktivitet ut?2. -Hur ser kännedomen ut för rekommendationens olika delar frekvens, duration och intensitet?3.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka individers kännedom om Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) rekommendation för fysisk aktivitet och om kännedomen skiljer sig avseende kön, ålder, utbildningsnivå och fysisk Aktivitetsgrad.1. -Hur ser kännedomen om FYSS rekommendation för fysisk aktivitet ut?2. -Hur ser kännedomen ut för rekommendationens olika delar frekvens, duration och intensitet?3.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka individers kännedom om Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) rekommendation för fysisk aktivitet och om kännedomen skiljer sig avseende kön, ålder, utbildningsnivå och fysisk Aktivitetsgrad.1. -Hur ser kännedomen om FYSS rekommendation för fysisk aktivitet ut?2. -Hur ser kännedomen ut för rekommendationens olika delar frekvens, duration och intensitet?3.

Syftet med undersökningen är att kartlägga skillnaderna gällandeAktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hälsa.Vidare finner vi det också intressant att se vad målpopulationen har för åsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehåll. Målpopulationen består av en åttondeklass med 32 elever i sydvästra Sverige.För att samla in de data vi behöver, använder vi oss av stegräknare och enkäter. Resultatet visar att pojkar har ett högre stegantal än flickorna under samtliga tre genomförda lektioner vad beträffar det aritmetiska medelvärdet. När det gäller målpopulationens syn på vilka aktiviteter som kategoriseras som manligt/kvinnligt, kvinnligt alternativt manligt, visar resultaten bland annat att bollspel av flickorna ses som en manlig/kvinnlig aktivitet. Resultatet från det tredje och sista lektionen vilken består av musik och rörelse, visar att mer än hälften av målpopulationen anser att detta är en manlig/kvinnlig aktivitet..

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka vilka av Daceys motivationsstrategier som, enligt före detta elever, bör användas för att motivera elever inom ämnet idrott och hälsa till fortsatt fysisk aktivitet samt vilken motivationspåverkan läraren i ämnet idrott och hälsa upplevs ha haft på populationen.Frågeställningarna som använts för att besvara syftet är följande:1. Vilka motivationsstrategier anser före detta elever att läraren i idrott och hälsa skulle använt för att motivera dem till fortsatt intresse för fysisk aktivitet?2. Vilken påverkan upplever de före detta eleverna att läraren i idrott och hälsa har haft på deras fysiska Aktivitetsgrad idag?MetodTotalt har 111 enkäter besvarats från studerande på Newton yrkeshögskola (NY).

Denna forskning handlar om barn och ungdomars fysiska Aktivitetsgrad. Syftet med denna forskning är att kartlägga barn och ungdomars fysiska Aktivitetsgrad och koppla detta till rekommendationer kring fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Rekommendationen innebär en halvtimmes fysisk aktivitet per dag i måttlig intensitet samt tre tillfällen i veckan med högre intensitet. I dagens samhälle med alla tekniska innovationer blir befolkningen allt mer stillasittande och därför är detta arbetets syfte till för att se hur den fysiska Aktivitetsgraden ser ut bland barn och ungdomar i Tyringe. Delar som kommer att behandlas är medicinska aspekter på fysisk aktivitet, barn och ungdomars fritidsvanor i Sverige, fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa samt Tyringes förutsättningar för fysisk aktivitet.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka om det finns några skillnader i fysisk aktivitet beroende på upplevd stress. Undersökningen avser att jämföra en tidsmässigt lugn respektive stressig vecka. För att besvara syftet undersöks om deltagarna når upp i rekommendationerna för fysisk aktivitet samt om det finns en skillnad i Aktivitetsgrad mellan domänerna.  MetodStudien är en tvärsnittsstudie där enkäter används för att besvara syftet. Enkäten är egenkonstruerad och uppdelad i två delar, där delarna representerar en vanlig lugn vecka och en vanlig stressig vecka. Den upplevda stressen är utgångspunkt, den fysiska aktiviteten undersöks genom frågor som berör intensitet, duration och frekvens.

Syfte och frågeställningarStudien avser att mäta sambandet mellan betyg i idrott och hälsa och spenderad tid på fysisk aktivitet utöver skolidrotten i årskurs nio. Frågeställning:Finns det något samband mellan niondeklassares betyg i idrott och hälsa och avsatt tid för fysisk aktivitet utöver skolidrotten och hur ser det i så fall ut? MetodTotalt 91 elever i årskurs nio från två olika skolor fick besvara en pilottestad enkät med frågor om idrottsbetyg och antal timmar fysisk aktivitet på fritiden. Samband mellan elevens betyg och Aktivitetsgrad analyserades med hjälp av korrelationsanalys enligt Spearman. Betygen överfördes till siffervärden för att medelbetyg skulle kunna beräknas med avseende på hur mycket tid för fysisk aktivitet eleverna rapporterar. ResultatResultaten baseras på 86 fullständigt ifyllda enkäter. Inget samband kunde ses mellan elevens idrottsbetyg och Aktivitetsgrad.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka samvariationen mellan självskattad fysisk Aktivitetsgrad och självupplevd psykisk status bland gymnasieungdomar. I syftet ingår att analysera eventuella skillnader i självupplevd fysisk Aktivitetsgrad och självupplevd psykisk status respektive stress, kön och region - Stockholms län och Västernorrlands län. Frågeställningar är:-        Hur fysiskt aktiva anser sig respondenter i Stockholm respektive Västernorrlands län vara?-        Hur ser prevalensen ut angående självupplevd stress och psykisk status för män och kvinnor i Stockholms respektive Västernorrlands län och finns det någon skillnad mellan män och kvinnor?-        Finns någon samvariation mellan psykisk status respektive stress och fysisk aktivitet?MetodFör studien valdes en kvantitativ metod i form av en enkät uppdelad i två delar där den första delen mätte respondentens grad av självupplevd fysisk Aktivitetsgrad och den andra delen mätte respondentens självupplevda psykiska status respektive självupplevda stress.ResultatAv de tillfrågade ansåg sig en klar majoritet vara fysiskt aktiva. Generellt sett ansåg sig en större andel män än kvinnor vara fysiskt aktiva.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka sensitiviteten och specificiteten hos BMI vid klassificering av övervikt, samt att jämföra gränsvärdena för övervikt mätt med BMI med gränsvärdena för övervikt mätt i fettprocent med BodPod.MetodUrvalet i studien bestod av 359 deltagare mellan 30-50 år (medelvärde ? 39,7 år). Av dessa 359 var 192 kvinnor och 167 män. Deltagarna var indelade i fyra aktivitetsnivåer ? stillasittande, lågaktiva, aktiva och mycket aktiva.