Syftet med studien var att undersöka ifall det fanns en signifikant skillnad i självkänsla mellan Akademiker som har jobb och Akademiker som är arbetslösa. Det finns teorier som menar på att självkänsla inte påverkas av arbetslöshet (ex Shamir 1986) och det finns teorier som menar att självkänsla visst kan påverkas av arbetslöshet (ex Goldsmith, Veum & Darity, 1997)En enkätstudie genomfördes på en grupp (N=20) Akademiker med jobb och en grupp (N=22) arbetslösa Akademiker. Resultatet blev ej signifikant, p=.086. Det fanns alltså ingen skillnad i självkänsla mellan arbetslösa Akademiker och de med arbete. Medelvärdena för de båda grupperna skiljde sig dock lite åt.

Denna studie handlar om hur arbetssökande Akademiker upplever att det är att ta sig in på arbetsmarknaden samt hur deras kontakt har varit med Arbetsförmedlingen..

Syfte med denna studie är att beskriva hur Akademiker med invandrarbakgrund från Mellanöstern upplever sina möjligheter till en etablering på den svenska arbetsmarknaden. Vi vill utifrån deras berättelser se hur de upplever och hanterar sin status i Sverige, men också i ursprungslandet, det vill säga de länder personen vuxit upp i. Vi vill även se vilka konsekvenser denna etablering och statusförändring leder till för ett begränsat urval Akademiker med invandrarbakgrund.Frågeställningar:- Hur beskriver invandrande Akademiker sin status i Sverige och i ursprungslandet?- Hur hanterar de sin status i de olika länderna och eventuellt skillnaden där emellan?- Hur upplever invandrade Akademiker sin etablering på den svenska arbetsmarknaden?.

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

Avsikten med denna studie var att identifiera upplevelsen av högskolan bland första och andra generationens Akademiker. Detta är en kvalitativ studie vars empiriska material består av intervjuer med åtta personer. Intervjuerna belyser upplevelsen av högskolan. Högskolan i Sverige har expanderat och utvecklats under årens lopp. Att studera vid högskolan har förlorat sitt unikum.

I Sverige har invandrade Akademiker svårare att få ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivå och kompetens än vad infödda svenskar har. Det har identifierats flera anledningar till detta, allt ifrån diskriminering till språkkrav och svårigheter att tolka den invandrade Akademikerna utländska examen.Syftet med detta examensarbete är att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ta emot invandrade Akademiker på sin arbetsplats. Undersökningen har avgränsats till att undersöka arbetsgivare inom arbetsmarknadsprojektet ?Korta vägen? i Stockholm genom vilket invandrade Akademiker får praktikplatser på svenska arbetsplatser. Vi har genomfört djupintervjuer med sex olika arbetsgivare inom olika branscher i Stockholmsregionen.Våra resultat visar att arbetsgivarna i vår undersökning har övervägande positiva erfarenheter av att ta emot invandrade Akademiker från Korta vägen och att de gärna skulle anställa dessa, vilket några av dem också gjort.

Uppsatsen belyser invandrade Akademikers erfarenheter av Söderhamns kommuns Insteg till Svenskt Arbetsliv, en kurs för att underlätta inträdet på svensk arbetsmarknad samt invandrade Akademikers syn på hur de kan få jobb i Sverige. Det är svårt för invandrade Akademiker att få arbete som motsvarar deras utbildning.  Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med fyra invandrade Akademiker. Resultatet visade att ISA-kursen gav information om hur man söker jobb i Sverige och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, kontakt med arbetsgivare samt träning i att prata svenska. Resultatet visade att det behövs kurser i svenskt fackspråk och ekonomiskt stöd för att studera svenska på hög nivå. Resultatet överensstämmer med Svenskt Näringslivs åsikt att brist på effektiva utbildningar i svenska gör att Sverige inte kan förvalta hitflyttad välutbildad arbetskraft.

I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vår studie är att studera unga med högskoleutbildning och deras syn på val av utbildning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas på en intervjuundersökning bland unga Akademiker som har tagit examen från Mälardalens Högskola under 2004 med minst 120 poäng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), Välfärdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, Missbruksvårdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fått svara på frågor angående etablering, brist på arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrån en hermeneutisk ram.

Bland de som invandrar till och försöker bosätta sig i Sverige, finns en stor grupp människor som är välutbildade redan i sitt hemland. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera dessas, invandrade Akademikers, upplevelser på väg in på den svenska arbetsmarknaden, samt att ta reda på vad invandrade Akademiker önskar för stöd i detta. Jag har använt mig av kvalitativ undersökningsmetod och genomfört semistrukturerade intervjuer med sju invandrade Akademiker. Resultatet analyserades utifrån Donald E. Supers ?minicycle?, en del av livsregnbågeteorin, rollkonflikt och rollförlust, samt Pierre Bourdieus begrepp kapital. Flytten till Sverige medförde en ?minicycle? i invandrade Akademikers karriärutveckling.

Under 1980-, 1990- och 2000-talen kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i fråga om klass, kön och etnicitet. På 1950-, 1960- och i början av 1970- talen kom direkt rekryterad arbetskraftinvandring till industrin. Bland nutida invandrare till Sverige finns det personer med högskoleutbildning eller en akademisk examen. År 2010 fanns det 136 573 personer (20-55 år) med minst tvååriga högskoleutbildningar med utländsk bakgrund.

I den här uppsatsen har vi undersökt vilka värderingar drivkrafter och behov som finns bland fordonstillverkaren Scanias unga Akademiker, vilka i undersökningen går under benämningen Young Professionals. Detta i syfte att utröna varför Young Professionals lämnar Scania och vilka faktorer som är avgörande för att skapa ett attraktivare Scania bland denna målgrupp samt att komma fram till lämpliga åtgärder som i största möjliga mån kan förmå dem att stanna inom företaget. Undersökningen bedrevs genom användande av kvalitativa intervjuer och fokusgrupper vilket resulterade i ett antal faktorer framkom som viktiga för denna målgrupp.Dessa faktorer är chefskapet, missnöje med företagets engagemang och tillvaratagande på den enskilde individens driv, motivation och kunskaper samt inre processer som är alldeles för segdragna vilket mynnar ut i frustration hos YP och därigenom leder till motivationstapp..

Syftet med denna undersökning är att belysa hur kommunikationen mellan bank och kund ser ut och för att svara på detta syfte ställdes fyra forskningsfrågor upp. Dessa forskningsfrågor var: hur kommunicerar banken med kunden vid olika erbjudanden, hur vill kunden att kommunikationen med banken ska ske, hur ser kommunikationsproblemen ut mellan bank och kund och hur vill kunden att banken skall kommunicera vid ett erbjudande? För att få svar på dessa frågor undersökte vi både bankens och kundernas syn på denna kommunikation med hjälp av en fallstudie. Vår undersökning inriktade sig enbart på unga icke-Akademiker..

Vi har i detta arbete med hjälp av genomförda djupintervjuer, samt tidigare forskning i ämnet försökt att belysa åtta individers "resa" genom utbildningssamhället. Detta från ganska enkla förhållanden, till positioner som kan betraktas som tämligen unika sett till deras ursprung, samtid och samhällsklass. Vi har utifrån dessa personers berättelser sedan försökt knyta an till den allmänna samhällsutvecklingen, likväl som utbildningssituationen sett över tid. Detta för att på så sätt åstadkomma en helhetsbild i ämnet. Intervjumaterialet har sedan sammanställts i olika teman där intressanta beröringspunkter men även särskiljande drag lyfts fram.

Denna uppsats belyser att det inte är alldeles enkelt alla gånger att komma in på arbetsmarknaden trots hög utbildning. Jag har studerat åtta personer som haft det tufft i sin etableringsprocess, att gå från utbildning till arbetsmarknaden inom det område de utbildat sig. Samtliga intervjuade har en akademisk examen med minst 120 poäng. Metoden som används är kvalitativ forskningsintervju och vid tolkandet av intervjuerna använder jag mig av hermeneutisk ansats. Det jag kommit fram till i min undersökning är att familjesituationen har haft betydelse, kontaktnätverk, ålder och arbetslivserfarenhet.

I denna uppsats har vi studerat invandrade Akademikers erfarenheter av svenskt arbetsliv med bakgrund i den senaste tidens skriverier i medierna om att invandrade Akademiker i det svenska samhället ofta står utan arbete, eller är överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. Vi har i denna studie valt att rikta in oss på de invandrade Akademiker som väl har kommit in på den svenska arbetsmarknaden. Finns det en anpassningsprocess till det svenska arbetslivet, och hur ser i sådant fall denna anpassning ut? Uppsatsen bygger på tio kvalitativa intervjuer. Åtta av intervjuerna är gjorda med invandrade Akademiker, i huvudsak från Iran, och två med företrädare för arbetsmarknadspolitiska projekt.