Under 1800-talet blev det vanligt att bönder började föra dagbok över i första hand sitt arbete och vad som hände på gården de bodde på. Detta har varit en värdefull historisk källa för forskare och studenter intresserade av Agrarhistoria. Det är också en intressant historisk källa för genusstrukturer samt sociala undersökningar. Erik levde sitt liv på Backåkersgården och förde under större delen av sitt liv dagbok, närmare bestämt från 1861-1914. Den dagboken finns bevarad, avskriven och tryckt.

During the time between 1660-1680 the nobility in Sweden came to be a gigantic landowner with 65 % of the total amount of land, but only 20 years later they lost almost half of their possessions. The eighteenth century was on its way ? a period in history were ?ordinary? people started to question the nobility?s right to be excused from tax, at the same time as farmers and the ?middlegroup? started to appropriate more and more land from the nobility and the Crown.Through King Gustav III:s document of 1789, land became free to own to whoever it was ? except from the prime nobility?s land; but the Swedish Parliament followed the wind of change, and 1809/10 this land was also free to own. At the end of 1840, the nobility owned about 19 % of the land in Sweden, and the farmers and middlegroup owned 69 %. The tide had turned...But Öja parish showed a different development compered to the rest of Sweden.

Ängsvattning kan ha förekommit i Sverige under medeltiden men blev vanligare först efter 1800. Föreliggande arbete visar dock att omfattande kunskap om, och faktiska vattningsängar fanns redan på 1760-talet.Tidigare studier rörande den senare utbredningen har främst rört Skåne under perioden 1865-1911 och baserats på Hushållningssällskapens statistik. Denna statistik är problematisk och till stora delar felaktig på grund av återkommande felrapporteringar, varför ängsvattningens omfattning under perioden måste revideras.För Malmöhus län reduceras de tidigare uppgifterna med 75 % vilket får konsekvenser även för anläggningstrenden över tid. Efter reduceringen återfinns ingen dominerande topp i anläggningstakten och hela ängsvattningsperioden kan förlängas in i tidigt 1900-tal. Ängsvattningens roll i den agrara revolutionen var således troligen mindre än vad som tidigare antagits.

Den här uppsatsens syfte är att med hjälp av mantalslängder och skiftesprotokoll undersöka hur Skruvby, ett litet småländskt bysamhälle, förändrades i samband med laga skiftet som genomfördes 1827-1828. Undersökningsperioden är på 20 år, mellan 1825 och 1845, för att kunna se förändringarna på lite längre sikt. För att genomföra denna undersökning har jag tagit hjälp av följande huvudfrågeställning: Vad betydde laga skiftet för de ekonomiska,demografiska och sociala förändringarna i Skruvby mellan 1825-1845?Som sammanfattande svar på huvudfrågeställningen kan man säga att laga skiftesreformen i Skruvby medförde eller bidrog till tre tydliga effekter. Den första var en folkökning bland den obesuttna delen av befolkningen.

The subject for this thesis is to examine the portrayal of the local farmer in four different museums in Scania. The purpose is to examine these two questions: 1. Which narrative and museal strategies are used in the portrayal of the local farmer by the local history societies? 2. How do the actors of the local societies relate to the living conditions and hierarchies of the rural society of Scania? The source material consists of guided tours and text material from the museums. The theoretical fields consists of history culture, use of history, historical narrative, museology and rural science act as our theoretical fields. Peter Aronsson, Anna Eskilsson and Maria Bjo?rkroth act as our main theoretical framework. Our research presents two central discourses in the portrayal of the local farmer.

Denna studie visar att sidvallsängarna som fanns i Västmanland år 1910 i stor utsträckning har övergått till den marktyp som låg runt omkring dem. Där sidvallsängen omges av skogliga bygder har ängen övergått till skog eller sumpskog. Där sidvallsängen omges av jordbruksbygder har ängen övergått till åker, betesmarker, bebyggelse eller andra öppnare markanvändningar. De sidvallsängar som finns kvar på 2000-talet omges av en högre andel åker samt bete samt buskmark än genomsnittet både 1910 och idag. Däremot har skogsmark en negativ inverkan på sidvallsängarnas överlevnad.