På arbetsmarknaden idag är det fortfarande en sned fördelning mellan män och kvinnor, kvinnorna har administrativa arbeten och männen innehar de högre positionerna. Flera forskare skriver om de rollförväntningar som finns på de båda könen, kvinnor förväntas vara communal medan männen bör vara Agentic. Rollförväntningarna på männen är mer överensstämmande med ledarrollen. Föreliggande undersökning består av en enkät om en hypotetisk rekryteringssituation. Enkäten består av två versioner där innehållet är detsamma men namnen på de sökande bytts ut.

Svensk arbetsmarknad är snedfördeladmellan män och kvinnor. Tidigare forskning har visat att könsstereotypiskt språk (Agentic/communal) kan bidra till att upprätthålla denna snedfördelning, skapa statusskillnader mellan kvinnor och män samt leda till diskriminering av kvinnor redan i en rekryteringsprocess. Med ett flerfaktoriellt experiment (N=194) av dubbel-blind-design med randomiserade deltagare undersöktes, huruvida bedömningen av en arbetssökande påverkas av könsstereotypiskt språk, samt vilken attityd deltagarna hade till pronomenHen. Deltagare betingades med Agentic eller communal platsannons samt en av fyra personbeskrivningar.Sedan skattades den sökandes Agentic och communal egenskaper. Deltagarna svarade på frågor gällande sexism samt uttryckte sin åsikt om Hen.

Sverige ses av många som ett jämställt samhälle men skillnader i hur arbetstagare behandlas beroende på kön samt förekomsten av barn finns fortfarande. Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnor och män påverkas av förekomsten av barn vid bedömningar av Agentic- och communalegenskaper, kompetens, lönesättning samt anställningsbarhet. En enkät utformades där en personbeskrivning gjordes i sex identiska versioner, med undantag för kön på den sökande samt förekomst av barn, och delades ut till 164 personer på två offentliga platser i Stockholm. Förekomsten av barn påverkade inte bedömningen av en manlig och kvinnlig arbetssökande på olika sätt. Den kvinnliga sökande ansågs dock vara mer anställningsbar och kompetent och kvinnliga deltagare gav överlag högre skattningar än manliga deltagare.

 Bakgrund: Män har genom historien dominerat på arbetsmarknadens chefspositioner och därmed utformat chefskapets innehåll. Chefskapet är sammankopplat med Agentic attribut som anses "manliga". Hur kvinnor hanterar sitt chefskap har mest studerats vid mansdominerade arbetsplatser där kvinnan är avvikare. Det finns en kunskapslucka i forskningen när det gäller kvinnors sätt att hantera chefskapet vid en kvinnodominerad arbetsplats där kvinnan är normen.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnliga chefer vid kvinnodominerade arbetsplatser uttalar sig om manliga och kvinnliga egenskaper i sitt chefskap.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer gjorts med kvinnliga chefer inom den offentliga sektorn. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod som tolkats med social role theoy, role congruity theory .

Kvinnliga ledare kan hindras i arbetslivet på grund av att den kvinnliga stereotypen inte är förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. Tidigare studier har visat att kvinnor bedöms lägre på kompetenser relaterade till ledarskap efter det att de fått barn. Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader i bedömningar av mäns och kvinnors ledarskap och om dessa påverkades av om ledarna hade barn eller inte. Deltagarna svarade på ett frågeformulär efter att ha läst en vinjett i vilken ledarens kön samt föräldrastatus manipulerades. Deltagarna bedömde ledarens Agentic och Communal egenskaper, ledarens anställningsbarhet och uppgav vilken lön ledaren borde ha.