Det finns flera olika varianter på språket engelska. Dessa varianter kommer från både olika geografiska och sociologiska platser. En sådan variant är Afrikansk engelska. Engelska blir vanligare och vanligare i Afrika, så olika varianter av Afrikansk engelska växer fram hela tiden. För en lärare i engelska är det viktigt att lyfta fram även denna variant av engelska i undervisningen.

This paper investigates the representations of Africans in the Swedish comic press around the time 1880-1920, with the purpose of establishing how Africans were depicted and how these representations can be explained. The sources consist of four comic magazines: Kasper, Söndags-Nisse, Strix and Naggen.Results show that images of Africans in the late 19th and early 20th century Swedish comic press highly conform to international representations. Traditional stereotypes and overall caricatures are widely applied, mediating racial difference and black subordination. The comic strips and jokes can be divided into categories, defined by their main theme: 1) Exotic animals and nature 2) Skin colour 3) The unintelligent or uncivilised savage 4) Cannibalism 5) The civilised African 6) Imperialistic overtones. The use of international stereotypes indicates that some comic strips might have been directly copied from foreign publications, and incorporated into Swedish contexts.Several theories, likely interacting, can be considered in explaining the imagery.

Denna uppsats inleder med att visa hur orsakerna bakom Darfurkonflikten till stor del ligger på strukturell nivå, det vill säga att socioekonomiska och politiska faktorer varit avgörande konfliktutlösare.Uppsatsens utgångspunkt är dock att ovan nämnda strukturella konfliktorsaker ej fullt ut kan förklara varför konflikten fått en så våldsam utveckling som folkmord och etnisk rensning. Utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv analyseras därför alternativa orsaker bakom våldsutvecklingen genom tillämpande av socialpsykologiska teorier kring identitet, hot- och fiendebilder.Valda socialpsykologiska teorier illustrerar således hur identitetskonstruktion och negativa föreställningar om "de andra" är centrala aspekter i Darfurkonflikten där de etniska identitetsmarkörerna "arab" och "Afrikan" växt sig starka de senaste åren. Tajfels kategoriseringsteori, Northrups eskaleringmodell och Azars PSC-teori är några av dessa teorier som kastar ljus över möjliga förklaringar till detta genom att sammanlänka olika faktorer bakom identitetskonstruktion. Återkommande teman här är rädsla, osäkerhet och icke uppfyllda grundläggande mänsliga behov såsom exempelvis ekonomisk- och politisk trygghet och social säkerhet.Osäkerhet och rädsla för den egna gruppens identitet och överlevnad är således nyckeln till att förstå våldsutvecklingen i Darfur, där socialpsykologiska, men även till viss del strukturella, faktorer på olika sätt påverkar..