Sök:

Sökresultat:

10 Uppsatser om Abundans - Sida 1 av 1

Power Lines - Wasteland or Biodiversity Hotspots?

Det svenska kulturlandskapet har förändrats radikalt under de senaste 200 åren från ett varierat och heterogent landskap till ett mer monotont, homogeniserat landskap som följd av att olika former av mänskligt resursutnyttjande har effektiviserats. Detta har lett till en fragmentering av livsmiljöerna för flera av kulturlandskapets arter. Kraftledningsgator kan tänkas hysa naturtyper som påminner om vissa av de nu försvunna eller fragmenterade livsmiljöerna (t ex betad skogsmark och vissa typer av ängsmarker) och skulle kunna ha en viktig betydelse som reträttplats och/eller spridningskorridor för dessa arter.I en fallfällsinventering i Köpings och Strängnäs kommun i Mälardalen undersöktes förekomst och Abundans av marklevande evertebrater i kraftledningsgator, skog och betesmark. Jämförelser i förekomst och Abundans gjordes mellan dessa marktyper (d v s kraftledningsgator, skog och betesmark), samt mellan positioner inom kraftledningsgator (centrala och distala delar) och närliggande skogsmark. Jämförelserna innefattade dels analyser av artantal (eller snarare antal taxa) och flera olika biodiversitetsindex och dels analyser av likhet i artförekomst och individantal med "likhetsindex" (similarity index).

Hur påverkas vägkanternas kärlväxter av omgivande landskap och lokala variabler?

Landskapets förändring under det senaste århundradet har lett till en kraftig minskning av ängs- och betesmarker i Sverige. Många kärlväxtarter, anpassade till sådana öppna miljöer med kontinuerlig hävd, har också minskat. Dessa hävdgynnade arters förekomst i andra miljöer än ängs- och betesmarker har på senare tid lyfts fram i flera studier. En sådan alternativ miljö är vägkanten. Den påminner om ängs- och betesmarker eftersom dess vegetation slåttras regelbundet av trafiksäkerhets- och vägfunktionella skäl.

Effekter av landskapets sammansättning på humlearters förekomst

The species in the genus bumblebees (Bombus) are important pollinators. In the world there are 250 bumblebee species and there are 34 species in Norway. The purpose of this study is 1) to assess changes in the species composition of bumblebees in twenty different places in Norway that have been inventoried first one time between 1939-1960 and the second time in 2012, and 2) to relate species richness and distributions to current landscape composition with the aid of orthophotos. In this study, I have used regression analyzes on the different bumblebee species that were present or absent at the inventory, using the premises of the following variables: low or high altitude, latitude, longitude and seven different types of land use (farmland, building/plots, open land/pasture, forest, wetland and open or snow-covered ground above the tree line) to see if there was any relationship between each species and the different variables. I have not analyzed what the landscape looked like at the first inventories and therefore we cannot say whether it has changed and if that is why species number has decreased. This would be interesting to study further and to see if there is any relationship between landscape changes and bumblebee?s species decline.

Vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos) som paraplyart vid restaurering av skogar med stora lövinslag

Den vitryggiga hackspetten är idag klassad som akut hotad (CR). Arten har minskat kraftigt sedan skogsbrukets modernisering. Skogsbrukets påverkan har inneburit en minskning av andelen gammal löv- och barrskog samt död och döende ved. Vitryggens biotopkrav är stora andelar lövskog med mycket död ved. Naturvårdsverket har tagit fram ett åtgärdsprogram för att rädda arten.

Hur påverkas bentiska funktionella födogrupper av kalavverkning? : Effekt på abundans, samt återhämning, av funktionella födogrupper efter kalavverkning kring små vattendrag.

Forestry affects most of the forest-covered land in Sweden. In the landscape, the most common stream type is headwaters, which are important sites for many processes and organisms in both the terrestrial and the aquatic ecosystems. The aim of this study was to investigate how the abundance of benthic invertebrate functional feeding groups in headwater streams develops after clear-cutting and if it also is possible to detect a change in the composition of feeding groups. The study also attempts to determine what factors have an effect on temporal changes in abundance of these groups. For the study, 11 sites in northern Sweden were sampled for benthic invertebrates using a Surber-sampler, and for each site canopy-cover and pH was obtained.

Grodsamhällen längs vattendrag på Borneo : En identifiering av habitatkaraktärer viktiga för diversitet och abundans av grodor i tropisk regnskog

The stretch from the riparian zone of a major river, through the mouth and upstream in tributaries forms a range of differing habitats. The aim of this study was to investigate the effect of these different habitats on the riparian frog community in primary rain forest in Borneo; i.e. examine whether any gradients could be demonstrated in terms of species composition, diversity and density of frogs, as well as which environmental characteristics that seem to be of most importance in forming habitats of high conservational value. A major river, Segama, and three of its tributaries were investigated. The surveys were carried out at night by searching for frogs visually and acoustically along the streams, from the shore of the Segama river and 400 metres upstream in the tributaries.

Indirekta effekter på marklavars abundans och diversitet vid ökad kvävehalt i marken : en jämförelse mellan opåverkad och lågintensivt brukad mark

Lichens are adapted to bright and sparse forests on oligotrophic ground. Due to a slow growth rate and high light demand lichens will suffer from competition in eutrophic environments. Therefore, lichens have disappeared from managed forests where the forest industry has increased the productivity. A reduced abundance of lichens will affect both biodiversity of the forest and the reindeer winter graze lands. It is important to understand how and for how long fertilization affects the abundance and diversity of lichens in order to protect lichen rich ecosystems. We have registered the biomass and number of lichen species in eight plots (four nitrogen rich and four nitrogen deficient) and compared fertilized Sami settlements with their oligotrophic surroundings in the nature reserves of Tjeggelvas.

Modellering av tånglakens, Zoarces viviparus, habitat i Östersjön

Att förstå sambandet mellan miljövariabler och fiskarters förekomst eller Abundans är en väsentlig del i att bedriva ekosystembaserat bevarandearbete och ekologiskt hållbart fiske. Tånglaken, Zoarces viviparus, var klassad som nära hotad på rödlis-tan 2010 och på HELCOM Red List of the Baltic Sea 2013. Tånglaken är utbredd över hela Östersjön och används som en bioindikator för föroreningar i havet Att förstå vad som styr tånglakens utbredning är alltså viktigt både ut bevarande syn-punkt och ur miljöövervakningssynpunkt Meningarna går isär angående dennes ha-bitatpreferenser. Med hjälp av data i form av uppmätt djup och videosekvenser från provfisken inom projektet BONUS INSPIRE och data i form av rasterkartor för andra miljövariabler har generalized additive modelling gjorts för tånglakens före-komst i Östersjön. Tre slutgiltiga modeller valdes ut baserat på förklaringsgrad.

Floran i Blüchers park; Genarp

Lunds kommun har under några somrar tillbaka inventerat olika faunagrupper i olika naturområden i Genarp, en mindre ort som ligger cirka 2,5 mil sydöst om Lund. Under dessa somrar (2007-2010) hittades och registrerades nio olika rödlistade insektsarter i Blüchers park, ett naturområde med en mosaik av olika naturtyper på sandunderlag. Blüchers park är cirka 2,7 hektar stort och ligger i Genarps östra del. Detta arbete kompletterar de ovan nämnda insektsinventeringarna med en florainventering av Blüchers park. Syftet med arbetet är dels att söka förståelse till varför funna kärlväxter i Blüchers park växer där de växer, dels att ta reda på vilka skötselåtgärder som skulle kunna vara lämpliga i området, det vill säga hur förekomsten av funna rödlistade insektsarter kan komma att gynnas genom olika floraskötselåtgärder.Under juni-augusti 2011 återfanns 175 kärlväxtarter i Blüchers park.

Effekter av restaurering av naturbetesmarker på gökärtens (Lathyrus linifolius) och gullvivans (Primula veris) reproduktion

Naturbetesmarker är en av de mest artrika naturtyperna i Sverige men har under de senaste hundra åren blivit allt färre och mer fragmenterade i det svenska landskapet. För att motivera markägare att öppna upp igenväxta och övergivna marker delas det ut bidrag varje år för att markerna skall restaureras och bete eller slåtter skall återinföras. Vilken långvarig effekt restaureringen har på naturbetesmarkens artdiversitet är bristfälligt utvärderad och dokumenterad. Jag har undersökt hur reproduktionen hos två vanliga gräsmarksarter, gökärt (Lathyrus linifolius) och gullviva (Primula veris), påverkas beroende på om betesmarken är eller har varit övergiven. Frön från tre olika markkategorier samlades in; kontinuerligt betade, övergivna och restaurerade.