Syftet med denna rapport Àr att beskriva arbetet kring utvecklingen av en webbapplikation för försÀljning av t-shirts - Shrt - och utreda möjligheterna för att lansera varumÀrket pÄ marknaden. Projektet utgick ifrÄn visionen ?att ge vÄra kunder verktygen som behövs för att uttrycka sin personlighet, genom mode som kunden sjÀlv designar, via webben?. Under projektet har utvecklingsmetodiken scrum anvÀnts tillsammans med andra verktyg som Àr vanliga vid agila projekt. Vid konkretisering av varumÀrket Shrt och dess produkt genomfördes brainwriting. För att skapa en produktbacklogg anvÀnde sig utvecklingsgruppen av arbetsmetoderna funktionsanalys, konceptdivergens, konceptutvÀrdering och prototyping. Funktionerna i produktbackloggen delades sedan in i kategorierna nödvÀndiga, önskvÀrda samt onödiga funktioner. Produktbackloggen lÄg sedan till grund för hur arbetet delades upp i tre olika sprintar med separata mÄl och redovisningar. Den första sprinten fokuserade pÄ funktion, den andra pÄ upplevelse för anvÀndaren och den tredje pÄ underhÄll samt förbÀttring av kod ? refaktorering. Under slutet av utvecklingen genomfördes anvÀndartester utifrÄn Task-based scenarios dÀr anvÀndaren fÄr försöka utföra en uppgift utan instruktioner pÄ hur den ska utföras.  Resultatet av projektet blev en webbapplikation med all funktionalitet som klassificerades som nödvÀndig och önskvÀrd.

En mÀngd Àldreforskning pekar pÄ att Älderdomen bör vara en förlÀngning av medelÄldern pÄ det viset att aktivitet, produktivitet, rationalitet, oberoende, hÀlsa och social förmÄga Àven Àr normen pÄ gamla dagar. Teorin om gerotranscendens menar till skillnad frÄn detta att Älderdomen innebÀr en positiv utveckling dÀr man kÀnner sig nöjd med det liv man har haft, samhörighetskÀnslor med den eviga kedjan av liv och en harmoni inför vad som komma skall. Mitt syfte var att undersöka hur Àldre personers upplevelse av Älderdomen ter sig i relation till teorin om gerotranscendens och dess tre dimensioner ? tidsuppfattning, sjÀlvuppfattning och sociala relationer, samt att fÄ en ökad förstÄelse av vilka faktorer som kan ha en avgörande pÄverkan för utvecklingen mot gerotranscendens. Kvalitativ metod anvÀndes och semi-strukturerade intervjuer genomfördes för att nÀrma mig Ätta Àldre intervjupersoners upplevelse av Älderdomen.

Detta arbete syftar till att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av olika texttyper i historieundervisningen. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med olika texttyper och vilka de anser bÀst bidrar till historisk kunskap. Slutligen ville vi undersöka huruvida valet av texttyp kan pÄverka utvecklingen av elevers historiska empati. Arbetet utgÄr frÄn tidigare forskning om historiedidaktik och litteraturdidaktik. Detta blandas med forskning om centrala definitioner av texttyper samt Dysthes tankar om det dialogiska klassrummet. För att besvara vÄr frÄgestÀllning anvÀndes till en början en kvantitativ forskningsansats genom en förstudie i form av ett frÄgeformulÀr. I denna kartlades elevernas syn pÄ anvÀndandet av texttyper i undervisningen och visar att de föredrar gruppdiskussioner som arbetssÀtt vid arbete med olika texter.

Studien avser att undersöka utvecklingen av styrkeuthĂ„llighet och aerob förmĂ„ga efter sexveckors trĂ€ningscamp med MIT-Fitness. Campet bestĂ„r av tre trĂ€ningstillfĂ€llen med högintensiv intervalltrĂ€ning ĂĄ 75 minuter i veckan. Deltagarna i studien var regelbundet fysisk aktiva kvinnor (n=4) som tidigare deltagit i MIT-Fitness trĂ€ningscamp. Åstrands cykeltest anvĂ€ndes för att undersöka förĂ€ndringen av den maximala syreupptagningsförmĂ„gan(VO2max). Utvecklingen av styrkeuthĂ„llighet undersöktes genom dynamiska och statiska tester.

Outsourcing av IT Àr nÄgot som kom igÄng i slutet pÄ 90-talet och Àr idag ett utbrett fenomen. Tillverkningsindustrins outsourcing till lÄglönelÀnder har pÄgÄtt lÀnge, men utvecklingen inom teknologi och global kommunikation innebÀr Àven att mÄnga tjÀnster numera kan transporteras stora strÀckor med liten, eller ingen, försÀmring av kvalitet, nÄgot som gjort att outsourcingen av IT kunnat vÀxa sig stor. Utvecklingen har ocksÄ inneburit att distinktionen mellan kvalificerade- och okvalificerade jobb inte lÀngre avgör om de ska outsourcas till lÄglönelÀnder eller inte. TjÀnstejobb kan alltsÄ precis som jobb inom tillverkning numera utsÀttas för konkurrens frÄn lÄglönelÀnder och flytta. Företag som outsourcar IT till lÄglönelÀnder kan öka fokus pÄ kÀrnverksamheten och fÄr tillgÄng till bÄde en bred kompetenspool och specialister, ofta till lÄga och flexibla lönekostnader.

I takt med att samhÀllet förÀndras utförs standardiseringar som krÀvs för att utveckla landet och upprÀtthÄlla konkurrenskraft. Redovisningsbranschen Àr en av mÄnga branscher som kommit att standardiseras för att möta nya krav och behov. Ett steg i och med detta Àr att professionen redovisningskonsult kommit att bli en befattning som utvecklats stort under de senare Ären. Ett steg i utvecklingen för tjÀnsten var auktorisering av redovisningskonsulter samt utvecklingen av Svensk standard för redovisningstjÀnster, Reko, som gemensamt utfÀrdats av FAR och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF). Detta innebÀr att man som auktoriserad redovisningskonsult mÄste följa Reko och pÄ sÄ sÀtt försÀkras uppdragsgivare om att det finns kvalitet i redovisningen.

Syftet med detta arbete som utförts pÄ Kvarnsvedens pappersbruk i BorlÀnge har varit att framstÀlla ett operatörsverktyg. Ett operatörsverktyg som ska ÄskÄdliggöra processens rörliga kostnader, som kan benÀmnas en produktkalkyl för stunden. Verktyget skall senare möjliggöra förbÀttrade utsikter för kontroll, styrning och uppföljning av rörliga kostnader inom företaget samt öka möjligheterna till att minska de rörliga kostnaderna som Àr kopplade till processen. Massafabriken pÄ Kvarnsvedens pappersbruk och pappersmaskin 11 har utgjort arbetets grundlÀggande mÄltavlor för operatörsverktyget. Arbetet innefattade kartlÀggning och granskning av pappersprocessen för att skapa en sÄ heltÀckande bild av uppdragsbeskrivningen som möjligt.

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturomrĂ„den som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvĂ€rden skyddas. Ekoparker Ă€r Sveaskogs benĂ€mning pĂ„ ett sammanhĂ€ngande skogslandskap med höga naturvĂ€rden och Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. NĂ„gra av ekoparkerna Ă€r intressanta för turism och turistisk utveckling, dĂ€ribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger pĂ„ norra Öland.

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturomrĂ„den som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvĂ€rden skyddas. Ekoparker Ă€r Sveaskogs benĂ€mning pĂ„ ett sammanhĂ€ngande skogslandskap med höga naturvĂ€rden och Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. NĂ„gra av ekoparkerna Ă€r intressanta för turism och turistisk utveckling, dĂ€ribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger pĂ„ norra Öland.

Vi ville med vÄr uppsats undersöka om strategiska allianser inom den internationella flygbranschen har lett till att medlemmarna i alliansen Ätnjutit en förbÀttrad lönsamhet och expansion i verksamheten.Den alliansen vi hade fokus pÄ för undersökningen var Star Alliance och vi granskade utvecklingen av de utvalda lönsamhetsmÄtten hos de fem flygbolagen som var med och upprÀttade denna allians. Vi undersökte Àven lönsamhetsfaktorerna för fyra flygbolag, som för den studerade tidsperioden inte ingick i nÄgon strategisk allians. Dessa anvÀndes som jÀmförelseobjekt.Urvalet gjordes utifrÄn att det var just dessa fem flygbolag som upprÀttade alliansen och att denna allians var den första av sitt slag. Urvalet av de fyra jÀmförelsebolagen gjordes utifrÄn att dessa var de fÄ flygbolag av den traditionella typen som under studiens utvalda tidsperiod inte ingick i nÄgon liknande allians.Vi genomförde undersökningen genom att samla information hÀmtad ifrÄn flygbolagens Ärsredovisningar frÄn 1994 till 2004 och försökte upptÀcka trendbrott i nyckeltalens utvecklingar efter det att Star Alliance upprÀttades. För att förstÀrka tillförlitligheten av undersökningen anvÀnde vi de fyra jÀmförelseflygbolagen och genomförde en statistisk hypotesprövning för att testa om det förelÄg nÄgon signifikant skillnad gÀllande utvecklingen av lönsamhetsfaktorerna mellan bolagen i Star Alliance och jÀmförelsebolagen.Resultatet av vÄr undersökning var att ingen tydlig lönsamhetsförbÀttring skett för bolagen inom Star Alliance.

Utvecklingen av motorstyrsystem pÄ Scania CV AB Àr en komplicerad process dÀr hÄrd- och mjukvara kombineras i en fÀrdig enhet för anvÀndning i de lastbilar som företaget producerar. Styrsystemet bestÄr bland annat av en datasats med en mÀngd parametrar som styr olika typer av funktionalitet. Parametrarna mÄste vid utvecklingen av en ny motor först kalibreras med korrekta vÀrden och dÀrefter mÄste dessa vÀrden granskas för att kvaliteten pÄ produkten ska kunna sÀkerstÀllas. I dagslÀget saknas ett standardiserat arbetssÀtt för hur kalibrering och granskning ska gÄ till pÄ de grupper som Àr inblandade.Studien syftade till att kartlÀgga hur arbetet med kalibrering och granskning gÄr till samt att om möjligt utveckla denna arbetsprocess för att uppnÄ en högre grad av kvalitetssÀkring. Vad gÀller processkartlÀggningen förekommer bÄde skillnader och likheter mellan de, i processen, inblandade grupperna.

Bakgrund: LÀroplanen (Lpo 94) talar i allmÀnna ordalag om att lÀrare skall samverka med förÀldrarna och vara ett stöd för förÀldrarna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. De allmÀnna formuleringarna ger möjligheter för lÀrarna att vara flexibla i hur man samverkar med förÀldrar, men de kan Àven skapa osÀkerhet inför hur man ska gÄ tillvÀga. Forskning visar att elevers lÀrande och utveckling kan frÀmjas genom att lÀrare och förÀldrar samverkar. Dessutom bidrar detta till att skapa en positiv instÀllning till skolan hos eleverna. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa de möjligheter som lÀrare i Är 1-3 ser med förÀldrasamverkan kring elevens lÀrande, samt om det Àr nÄgra omrÄden eller Àmnen som de anser vara sÀrskilt viktigt att samverka kring.

Allt ifrÄn persondatorer, mobiltelefoner och bilar kommer inom en snar framtid att vara uppkopplade mot Internet. Detta medför att varje enhet med en förbindelse till Internet kommer att behöva en unik IP-adress för att identifiera sig sjÀlv samt resten av Internet. Dagens Internet i form av IP version 4 (IPv4) kan inte hantera detta pÄ grund av bristen pÄ IPv4-adresser. Vidare saknar det nuvarande IPv4 trots det massiva antalet anvÀndare nÄgon form av inbyggd sÀkerhet samtidigt som efterfrÄgan av nya tjÀnster samt teknologi frÄn anvÀndare av Internet drastiskt ökar. Uppföljaren till IPv4, vars tekniska specifikation redan Àr fÀrdigstÀlld och standardiserad kallas IP Version 6 (IPv6).

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka jĂ€mstĂ€lldheten inom den svenska idrottsrörelsen. Mer precist handlar det om att analysera kvinnliga idrottsutövares livsberĂ€ttelser med fokus pĂ„ jĂ€mstĂ€lldheten inom det idrottsliga föreningslivet. Ambitionen Ă€r att belysa hur kvinnliga idrottare upplever och hanterar frĂ„gor som har med jĂ€mstĂ€lldhet och idrott att göra pĂ„ daglig basis i sin idrottsliga praktik. Ett flertal frĂ„gestĂ€llningar innehar en vital karaktĂ€r i den föreliggande studien: Upplever kvinnliga idrottsutövare att utvecklingen gĂ„r Ă„t ?rĂ€tt hĂ„ll?, det vill sĂ€ga att idrottslivet blir mer jĂ€mstĂ€llt? Är det nĂ„got eller nĂ„gra omrĂ„de som Ă€r sĂ€rskilt förbisedda och/eller vĂ€lutformade nĂ€r det gĂ€ller jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ„gor? Finns det nĂ„gra signifikanta skillnader mellan de olika idrotter som studerats, sett ur ett jĂ€mstĂ€lldhetsperspektiv? Dessa frĂ„gor utgör bara ett par exempel pĂ„ fundamentala frĂ„gestĂ€llningar i denna kontext. För att söka svar pĂ„ dessa frĂ„gor har en kvalitativ metod tillĂ€mpats med inriktning mot livsberĂ€ttelse.

Kommunikation Àr en central del i mÀnniskans liv och har under de senaste Ärhundradena genomgÄtt stora teknologiska förÀndringar. Utvecklingen har inneburit kommunikationsmedel som ger oss möjligheten att överföra information över tid och rum. Traditionella medier har i och med utvecklingen fÄtt konkurrens av de sociala medierna i det offentliga rummet. NöjesvÀrdet hos de offentliga personerna har gjort att de fÄtt ett stort utrymme i traditionella sÄvÀl som sociala medier och de nyttjar dessa för att uttrycka sig. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur offentliga personer förhÄller sig till och nyttjar traditionella respektive sociala medier.