Forskning visar att barn har svårt att komma till tals i familjerättsliga processer. Syftet med studien var att undersöka familjerättssekreterares erfarenhet av att tillförsäkra barn rätten att komma till tals och få inflytande i vårdnad-, boende- och umgängesutredningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta familjerättssekreterare och resultatet analyserades med IPA, en fenomenologisk forskningsansats. Familjerättssekreterare upplever att barnsamtal är givande och viktigt, de träffar alla barn i utredningarna och är lyhörda för enskilda barns behov men barns delaktighet varierar till följd av exempelvis kommunikationssvårigheter. Ramar, riktlinjer och förutsättningar för utredningsarbetet försvårar delvis barns delaktighet, barnsamtal efter utredarnas bedömning eller uppföljningssamtal genomförs därför inte i vidare hög grad.

Titel: ?Bli en härmapa? - En kvalitativ studie om hur tjejer representeras i tidningen FridaFörfattare: Johanna StenbeckKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2014Handledare: Malin SveningssonSidantal: 34 sidorSyfte: Syftet med studien är att undersöka hur tjejer representeras i tidningen Frida.Metod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: 3 nummer av tidningen Frida från 2014Huvudresultat: Resultatet visar att Frida i sin representation av tjejer i stor utsträckning reproducerar rådande sociala normer och diskurser. Det här får flera implicita innebörder, där de tydligaste är att tjejer antas sträva efter att ingå i en heterosexuell kärleksrelation, att de måste förstås i förhållande till någon eller något annat, och de värderas efter sina yttre attribut vilka också antas kunna förklara deras inre egenskaper..

Att åstadkomma en önskvärd styrning mot gemensamma mål är ett ständigt pågående arbete inom samtliga organisationer. De styrmedel som studeras är informella och formella styrmedel samt organisationsstruktur. I denna uppsats studeras de ovan nämnda styrmedlen utifrån de anställdas perspektiv vid två institutioner inom Uppsala universitet. För anställda vid institutionerna finns tre arbetsuppgifter; forskning, undervisning och administrativt arbete. Enligt Ouchi påverkas valet av styrmedel bland annat av organisationens storlek, därför skiljer sig institutionerna åt i storlek, både vad gäller antalet anställda samt antal helårsstudieplatser.Vi har inte funnit några skillnader mellan institutionernas formella styrmedel.

Mellan yta och form är ett examensarbete i smyckekonst, påkandidatnivå som undersöker vad en monoton bearbetning av metall kan resultera i. Jag har använt mig av en puns för att göra avtryck i tunt utvalsad plåt. Det bildas små gropar i metallen, sakta växer en nystruktur fram och den tunna plåten blir hård av bearbetningen.Jag har undersökt relationen mellan den enskilda pricken och den yttre formen på plåten, vad händer med ytan när jag går upp i storlek och inom vilken form ska denna yta befinna sig i? Hur förhåller sig den nya ytan till den gamla? Och hur blir ytan bärbar? Bland annat dessa frågor har varit underlag för mitt arbete, men under processens gång harmycket annat kommit till. Tankar och reflektioner kring mitt arbete, framförallt vad bearbetning av metall innebär för mig, upprepningens effekt på arbetet och min fascination för förvandlingen av materialet har varit framträdande..

Uppsatsen är en reflektiv rapport om ett verk som behandlats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av ett designdokument för ett bilspel om riskhantering för körskolor. Innehållet i denna rapport behandlar från ett reflexivt perspektiv arbetet med att utforma ett lärande bilspel (serious game) för körskolor med fokus på riskhantering. Rapporten beskriver inledningsvis rapporten, verkets och spelets syfte och mål, samt fokus och problemställning. Därefter redogörs arbetsprocessen som tillämpats i skapandet av verket och sedan en reflekterande analys kring hur spelets designriktlinjer översatts till- och påverkat spelinnehåll.

I denna uppsats har vi valt att analysera hur olika karaktärer framställs utifrån ett genusperspektiv. Böckerna vi har valt att analysera är tre av Tove Janssons berättelser om Mumintrollet och hans vänner som utgavs för första gången 1948, 1954 och 1970, trots detta säljs de fortfarande i stor utsträckning och utlånas frekvent på bibliotek. Genom kvalitativ textanalys har vi undersökt återkommande beteendemönster och personbeskrivningar för att få reda på hur kvinnliga respektive manliga karaktärer beskrivs med hjälp av både inre egenskaper och yttre attribut. Resultatet visar att omsorg om andra, utseendefixering och känslomässigt engagemang är något som tillskrivs de kvinnliga karaktärerna medan de manliga karaktärerna ägnar sig åt sig själva, är eller vill vara modiga. När karaktärera bryter mot normen i en aspekt understryks deras normativa beteende i en annan..

I takt med att den svenska arbetsmarknaden förändras, ändras också synen på den anställde. Denna uppsats ämnar undersöka huruvida företagens behov av att hålla sin yttre fasad i gott skick, påverkar inställningen till att anställa, eller säga upp, de personer som man inte vill att företaget skall förknippas med. Hur ställer sig företagsledare till att deras personal inte lever upp till de normer samhället bär och finns det särskilda typer av beteende eller brottslighet som anses värre eller sämre än något annat? Resultatet visar att brott (avvikelser) som i allmänhet förkastas också förkastas av företagen och att toleransen mot avvikare är låg. Personer dömda för denna typ av brott torde ha stora svårigheter att ånyo etablera sig på arbetsmarknaden efter avtjänat straff..

Bolivia genomförde neoliberalt inspirerade reformer under 1990-talet. En av lagarna som kom till då, Law of Popular Participation, decentraliserade vissa besluts- och planeringsprocesser till lokal nivå. Ett centralt inslag i lagen var det ökade deltagande och inflytande som den ämnade ge kvinnor och förfördelad landsortsbefolkning. Som spunnen ur en neoliberal tradition, syftar vår litteraturstudie till att undersöka effekten av lagen om definitionen av civilsamhälle breddas utom dessa ramar. I studien undersöks effekten av lagen; dels på kvinnornas situation, dels på klyftorna mellan stad och landsbygd utifrån vårt civilsamhälleliga ramverk.

Studien baseras på kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i Skåne. De fem informanterna som deltagit i studien är samtliga aktiva tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida tjejgruppen ansågs vara ett jämställdhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet tjejgrupper och vad dessa ska innefatta är komplext.

Vi har undersökt konsultchefer på ett bemanningsföretag. Syftet med studien har varit att ta reda på hur de upplever sina olika roller, vilket känsloarbete de utför i dessa roller, samt hur ledarskapet ser ut i chefsrollen. Vi har utgått från ett individperspektiv och med kvalitativ ansats intervjuat sex konsultchefer på ett bemanningsföretag, för att ta reda på vår frågeställning: Hur upplever konsultcheferna sina olika roller (som chef och säljare) och vilket känsloarbete utför de i rollerna mot konsulter och kunder? Denna har vi besvarat med hjälp av tre huvudsakliga teoretiska ramar: Goffmans (2009) dramaturgiska teori, Hochschilds (2003)teorier om emotionellt arbete och slutligen Sandahl et al.s (2010) teorier om chefens roll i organisationen. Undersökningen visade att konsultcheferna upplever det vara viktigare att ?hålla rollen? som säljare mot kunder, än rollen som chef mot konsulter.

Självkänsla har befunnits ha en relation med de olika personlighetsdimensionerna i Big Five. Dock har olika självaspekters roll inte belysts i tidigare studier. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan inre och yttre aspekter av självkänsla och personlighet. Studien baseras på en enkätundersökning där 74 psykologistudenter på Stockholms universitet deltog. En multivariat variansanalys visade att en signifikant effekt av bassjälvkänsla och förvärvad självkänsla på Big Five dimensionerna fanns.

Uppsatsen undersöker hur enhetschefer och boendehandledare beskriver de sociala kategoriseringarna: intellektuella funktionshinder, ålder och kön och vilka ramar dessa beskrivningar skapar för brukarna de arbetar med. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer med en enhetschefsgrupp och en boendehandledargrupp, där de fick diskutera frågor som relaterade till uppsatsens frågeställningar. Enhetscheferna och boendehandledarna visade att omgivningar skapas i det sociala samspelet mellan människor, där båda grupperna visade att förståelsen av begreppet nivå har väldigt stor påverkan på dem i arbetet med brukarna. Diskussionerna visade på att personer med intellektuella funktionshinder främst ses som individer med en nivå, där andra social kategoriseringsgrunder som kön och ålder inte får lika stor betydelse. Resultatet av detta kunde ses i det enhetscheferna uttryckte som en ?balansgång? i arbetet, där ideologier krockade med varandra och skapade ideologiska dilemman, vilket i förlängningen också ledde till ambivalens hos grupperna i hur de skulle bemöta brukarna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsättningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fått fram dels genom tidigare forskning inom området och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollärare, grundskollärare och specialpedagog. Några centrala hinder vi fått fram rör lärarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfällig ämneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssätt i förhållande till styrdokumentens mål och intentioner försvåras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

BAKGRUND:Leken har en viktig roll i barnets utveckling. Med hjälp av leken kan barnen utveckla sin soci-ala och kunskapsmässiga kompetens. Den fria leken innebär att pedagogerna inte sätter ramar för hur leken skall ske. Den styrda leken utgår ifrån att barnen följer lekens och pedagogers regler.SYFTE:Syftet med undersökningen är att studera hur åtta barn och åtta pedagoger i förskola och skola uppfattar lekens betydelse och även vad den fria och den styrda leken innebär i respektive verksamhet.METOD:Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Genom kvalitativa intervjuer anser vi att barns och pedagogers åsikter synliggörs.

Läroplanen är föränderlig över tid och har kunnat återspegla sin samtid samhällets rådande grundintentioner. Piaget, Dewey och Vygotskij har alla påverkat den svenska läroplanens utformning på olika sätt och skapat olika förutsättningar och svårigheter för individen och dennes utveckling. En undersökning som byggde på 15 lärares upplevelser fokuserade på huruvida den senaste läroplanen skapade problem för eleverna och hur de i så fall uttrycktes. Resultaten visade att läroplanen i sig inte var den avgörande, utan att yttre faktorer såsom media, samhällets struktur och föräldrar hade en större betydelse för hur eleverna fungerade i skolan. Flera lärare kommenterade nya fenomen som råare attityder mellan flickor, lustbarn och starkt präglad individualism vilka alla kan ses som vidare underlag för framtida forskning..