Genom vårt arbete om miljöbrottslighet har vi visat på de problem och svårigheter som uppträder vid utredningar om miljöbrottslighet. Detta har vi gjort genom att intervjua åklagare, poliser samt representanter ifrån tillsynsmyndigheterna som är aktiva på fältet, samt satt oss in i litteratur som är inriktad på miljöbrottslighet. Vi har inom miljölagstiftningen huvudsakligen hållit oss i Miljöbalkens 29, 30 kapitel. Denna miljöbalk togs i bruk år 1999 och har drastiskt påverkat brottsstatistiken inom miljöbrottslighetens område. Anmälda brott mot miljöbalken har dubblerats både i Örebro och på ett nationellt plan.

Syfte och frågeställningarStudiens övergripande syfte är att ta reda på vad som främst påverkar friluftsundervisningen och hur mycket friluftsundervisning lärarna i idrott och hälsa ger i grundskolan, åk 6-9.Vad anser idrott och hälsa lärarna är friluftundervisning?Vad påverkar undervisningen i friluftsliv?Vilka eventuella påverkansfaktorer har störst inverkan på mängden friluftsundervisning?Hur tror idrott och hälsa lärarna att friluftsundervisningen kommer förändras med tanke på den nya kursplanen?MetodVi valde semistrukturerad kvalitativ intervju. Med tidigare forskningen som grund konstruerades en intervjuguide med teman. Därefter intervjuades fem lärare som undervisar i idrotts och hälsa från olika skolor i grundskolans senare år (åk 6-9), i Eskilstuna kommun. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades för att sedan tolkas utifrån ramfaktorteorin och tidigare forskning.ResultatVårt sammanställda resultat visar att de intervjuade lärarna definierar friluftsundervisning som någon form av praktiskt moment med utevistelse i skogen.

Under de senaste åren har levnadsåldern ökat i Sverige och medellivslängden antas öka ännu mer. Antalet människor med demenssjukdom kommer att öka och fler patienter med demens kommer att vårdas inom akutsjukvården framöver. Stora krav kommer ställas på vårdpersonalen för att tillgodose denna patientgrupps vårdbehov. Kunskap som vi menar inte finns idag. Ungefär 140 000 personer i Sverige har någon form av demenssjukdom och risken att drabbas ökar med åldern.

Denna uppsats belyser frågan om hur det särskilda stödet på en högstadieskola upplevs av och fungerar för elever och lärare. Vi försöker även definiera begreppet ?elever i behov av särskilt stöd?. Detta har vi gjort genom att intervjua fem lärare samt genom en enkätundersökning av elever i tre klasser på skolan.Skolverket har genom sina inspektioner kommit fram till att vart fjärde rektorsområde behöver förbättra sina insatser för att kunna tillgodose elevers behov av särskilt stöd. Så var även fallet för den skola där undersökningen gjordes.Det resultat vi fick genom våra undersökningar påvisade att lärare och elever inte var helt nöjda med skolans insatser på området överlag.

Den här uppsatsen startade i en reflektion över vilka elever som kommer in på populära gymnasieutbildningar. Uppslaget kom efter en genomgång av skolkatalogernas klassfotografier, på en gymnasieskola i en medelstor svensk kommun. På bilderna som visade det populära Medieprogrammets elever var två aspekter tydliga. För det första att flesta studerande är flickor. Det andra är att många av flickorna har ett utseende och en kroppsform som anknyter till de klassiska proportionerna och dragen hos klassisk grekisk och italiensk konst, ett ideal som ligger till grund för vad vi idag upplever som estetiskt vackert.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera högskoleadjunkters uppfattningar om den kliniska utbildningen i dagens sjuksköterskeprogram. Som metod valdes intervjuer med tio högskoleadjunkter från fyra högskolor i Mellansverige. Framkomna data analyserades kvalitativt, utifrån von Wrights handlingsteoretiska perspektiv med de fyra determinanterna vilja, plikt, förmåga och möjligheter. Vårt resultat visade att högskoleadjunkternas vilja kunde urskiljas i fem underkategorier som gestaltade sig som vilja att: finnas till för de studerande, påverka utbildningens struktur, göra pedagogiska val, utveckla handledningen, och en vilja att handla beträffande den egna yrkesrollen. De plikter högskoleadjunkterna uppfattade i sin yrkesroll handlade om såväl deras egna inre plikter och förväntningar på sig själva, som förväntningar från de studerande, kollegor och skolledning.

I examensarbetet visas vad ekologiskt byggande och boende kan innebära. Arbetet består av två delar, en litteraturstudie och en undersökning av sex hus. Litteraturstudien visar att kretsloppstänkande där yttre miljö, ingående materiel, konstruktion, inre miljö, resursanvändning och de boende samverkar. De sex husen har undrsökts med hänsyn till litteraturstudiens resultat. Undersökningen visar att alla husen kan spara uppvärmningsresurser genom att bygga till ett inglasat uterum.

I studien gjordes djupintervjuer med sex personer med konstnärligt kreativa yrken. Syftet var att undersöka den personliga upplevelsen av kreativitet hos individer som dagligen möter kreativitet i sitt yrke. Undersökningen var kvalitativ och en fenomenologisk infallsvinkel antogs. Frågeställningarna berörde de intervjuades känslomässiga och tankemässiga upplevelse av kreativitet, en kartläggning av de förutsättningar och begränsningar respondenterna uppfattade, samt deras syn på den kreativa processen.Resultatet i studien visade på en känslomässig dualism gällande skapandet, en upplevelse av plötslig helhet och ett flöde. Några tankemässiga teman togs upp av respondenterna gällande bland annat definitionen av begreppet kreativitet, fokus, inspiration, drivkrafter, identitet och kontroll.

By studying literature concerning design, didactics and reflection, and complementing those explorations with interviews with experienced design educators, this thesis challenges the idea of aesthetic media education being purely aesthetic in its characteristics. Drawing from their own experiences as a media aesthetics educator and an industrial designer, the two authors argue that the work flow used within most fields of design, commonly known as the design process, might provide a suitable didactic alternative to a field of education lacking relevant methodology. The literature study offers a better understanding of the design process and how it may be defined and viewed within an educational context. The interviews provide a more practical insight into the world of design education. The result shows that the design process as a didactical method theoretically offers both elements of critical thinking as well as direction and frames for students lacking aesthetic and artistic experience.

Mobiltelefoni och SMS (textmeddelanden) är ett intresseområde på frammarsch. Avsikten med studien var att undersöka om personlighetsegenskaper som självkänsla och locus of control har någon inverkan på vilket sätt människor använder sina mobiltelefoner. Tidigare studier har indikerat att de som föredrar textmeddelanden har lägre självkänsla än de som föredrar röstkommunikation. Ett internetbaserat frågeformulär användes för att undersöka mobiltelefonanvändningen hos studenter vid en högskola i södra Sverige, och då speciellt undersöka tal/text preferensen i relation till ålder, kön och personliga egenskaper. Överlag visade gruppen av studenter (n= 116) en preferens mot att tala (M = 4.5 med text och tala som ytterligheter på en femgradig skala).

Den här studien omfattar en analys av hur Sverigedemokraterna skildrades i Helsingborgs dagblad under valrörelsen 2006. I sydvästra Skåne, vilket är Helsingborgs dagblads spridningsområde, hade Sverigedemokraterna mycket stor framgång i valet 2006. Detta har väckt intresse för en studie av detta slag, vars syfte är att åstadkomma ett underlag för vidare undersökningar angående mediebevakningens betydelse för valutgången.Jag har skrivit en bakgrund med fakta angående Sverigedemokraternas nuvarande politiska position Därefter har jag skrivit en teorigenomgång som tar upp ämnen som rör den politiska kommunikationen samt ramar in problemställningen. Utifrån syftet har jag ställt upp ett antal frågeställningar och genom en kvantitativ innehållsanalys i kombination med en diskursanalys söker jag svar på dessa frågeställningar. Materialet för analyserna består av artiklar ur Helsingborgs dagblad som skrevs inför valet 2006.Analyserna har lett till slutsatser som jag avslutningsvis har diskuterat.

Forskare menar att unga uppvisar en arbetsattityd som skiljer sig från den äldre generationen. Tidigare forskning visar på att tillfredställelse i relation till olika variabler, bland annat ålder, förekommer det konkreta skillnader mellan unga och äldre i deras sätt att resonera kring vilka faktorer som är viktiga i arbetslivet. Tidigare forskning visar även att samhället och arbetsmarknaden präglas allt mer av de postmaterialistiska värderingarna där unga i större utsträckning prioriterar faktorer såsom självutveckling och livskvalitet medan de äldre lägger större vikt vid anställningstrygghet och ekonomisk trygghet. Ungas attityd hänger samman med de förändringar som sker på arbetsmarknaden, det vill säga att man går mot en mer postmaterialistiskt marknad där arbetsformerna och arbetstiderna tenderar vara allt mer flexibla och diffusa. Utifrån Herzbergs teori om hygienfaktorer och motivationsfaktorer, är vårt syfte med denna studie att få en uppfattning och förståelse av hur några unga upplever sin arbetstillfredsställelse och prestation i arbetet.

Denna uppsats syfte har varit att att undersöka maskuliniteten i Karl Ove Knausgårds Min kamp andre bok med utgångspunkt i Judith Butlers performativitetsteori och R.W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Här ovan har jag ställt konstnären mot familjefadern, det inre mot det yttre för att utforska splittringen av maskuliniteten, dess performativitet och dess underliggande ideal. I samröre med familjelivet har jag upptäckt tydliga tendenser till en upplevelse av feminisering och en fruktan för detta. I sällskap med andra män infinner sig även en känsla av underlägsenhet.           Jag har med stöd av Jonas Frykman och Claes Ekenstams manlighetsstudier påvisat att Karl Oves maskulinitetsideal påminner om  den manssyn som uppstod i samband med borgerlighetens framväxt i slutet på 1800-talet, och den frigörelse från hemmen som männen genomgick.

Detta är en intervjustudie som genom tematisk analys syftar till att beskriva lärare på konsthögskolors upplevelse av att lära ut ett personligt uttryck och autenticitet. Inledningen beskriver äkthet ur filosofiskt, psykologiskt och sociologiskt perspektiv. Frågeställningarna är vad äkthet betyder för konstnärliga lärare, hur relationen påverkar möjligheten att lära ut äkthet och hur kan man lära någon att komma i kontakt med sig själv. Resultatet visar att viktiga faktorer för möjligheten att lära ut ett personligt uttryck är relationen, konstnärligt hantverk, äkthet hos läraren, elevens eget driv och yttre begränsningar. Slutsatserna är att lärarens syn på äkthet beror på dennes arbetssätt, att relationen är viktig, och att man inte kan lära ut äkthet, bara se till att förutsättningar för äkthet finns..

Arbetet handlar om ett tidsbundet fenomen som uppkommer på förskolan mellan vuxenstyrda aktiviteter och rutiner. Vi har valt att kalla detta fenomen för ?mellanrum?. Vi har försökt synliggöra vad barnen gör i mellanrummen genom att närma oss barnens perspektiv. Barn tycks få inflytande över sina liv i mellanrummen, inflytandet begränsas dock av förskolans strukturella utformning, det vill säga schemats styrning av verksamhetens tid.