I denna skrift undersöks utvecklingssamtalet ur aspekter av bollspel. Med hjälp av traditionell bandy och vanlig tennis anges ett möte mellan spelare som å ena sidan en likhet i tiden och å andra sidan en likhet i rummet. Med hänsyn taget till dessa båda betraktelsesätt framskrivs en metod som syftar till att dechiffrera utvecklingssamtalandet som ett spelande, en metodik som inom ramen för ett verkligt fall tar stöd i den tidsgeografiska notationen.Resultaten visar på sex stycken samtalsämnen som bollas i utvecklingssamtalet: Pat sätter ramar, Enkäten, Uppnåendemål, Nya mål, Underskrift och 5 minuter åt annat. Frågeställningen om vad utvecklingssamtalet betyder anges i spelandet av dessa utvecklingssamtalsämnen oavsett vem spelaren är.Med studien introduceras de teoretiska begreppen liga och cup som ett sociologiskt begreppspar i betydelsen att de anger mötet som en dialektik mellan likheter. Om förtjänsten av dessa betraktelsesätt i studiet av sociala fenomen, andra än utvecklingssamtalet, kan endast korta ledtrådar ges..

Tidningens personporträtt är en journalistisk genre som skiljer sig från konventionell nyhetsjournalistik genom en artig och hyllande, snarare än kritisk och granskande karaktär. I den här uppsatsen har jag för avsikt att undersöka hur personporträtt i två svenska tidningars söndagsbilagor, Dagens Nyheters ?DN söndag? och Aftonbladets ?Söndag? konstrueras. I uppsatsen studeras 8 personporträtt utifrån frågeställningen: vad i de valda personporträttens livsbeskrivningar väljer journalisten att se och hur beskrivs det? Syftet är att placera frågeställningen i en sociologiteoretisk kontext av moderniteten som tillstånd och media som viktig social kunskapskälla och förmedlare av erfarenhet.

Denna uppsats syftar till att, utifrån två svenska rollspel, förklara de strukturella betingelser som är gällande för dessa spel, samt vilka former av lärande som impliceras i de olika aktiviteter och processer som dessa strukturer banar väg för. En tämligen komplex bild framträder kring dessa spörsmål. Spelets aktörer samverkar i en verbal, interaktionell spelakt, under vilken de kontinuerligt relaterar sig till de textuella ramarna ? ramar, vilka i sig kan omformas under och genom det gemensamma berättelseskapande som spelakten inbegriper och kretsar kring. Interaktiviteten och berättelseskapandet framträder som två centrala faktorer för den identitetsutveckling som rollspel i optimala fall, genom sitt simulerande av erfarenheter, samt aktiva relation till språkanvändande, kan leda till.

Syftet med vår studie har varit att få klarhet i vilka tankar och åsikter en grupp unga vuxna mellan 18-25 år utan tidigare erfarenhet av arbetsförmedlingen har gentemot myndigheten, samt att undersöka i vilken utsträckning individernas familj, vänner samt massmedia ligger till grund för deras åsikter och vilka förväntningar de har på ett framtida besök hos Arbetsförmedlingen om så skulle bli aktuellt. De frågeställningar vi valt att undersöka i vår studie är vad unga vuxna har för tankar och åsikter om arbetsförmedlingen, vilka förväntningar de har på ett framtida besök samt vad som påverkat dem i sitt ställningstagande gentemot arbetsförmedlingen med fokus på familj, vänner och massmedia. De teoretiska begrepp vi använt oss av är socialisation, sociala roller, identitet, i vår teoridel kommer vi även att belysa massmedias påverkan på individen. Våra valda teoretiska begrepp ger oss förklaringar till hur människan påverkas av yttre faktorer som familj, vänner och massmedia. Den ger också förklaring på hur samhället tillskriver olika yrkesbenämningar egenskaper som många sedan tar till sig och låter sig påverkas av.

Projektet 00.00.00 är namnet på en bok om löpning som tar sin utgångspunkt i personliga erfarenheter. Syftet med projektet har varit att finna nya sätt att gestalta löpning på, där text och bild verkar i samspel. Stora delar av designprocessen har därför ägnats åt experimentell fotografering i olika miljöer. Bokens tre kapitel handlar om upptäckter, smärta samt identitet, där avgränsningen för examensarbetet har legat i det förstnämnda. Förhoppningsvis kommer boken att inspirera andra att, genom löpning, utforska den egna relationen mellan sinne, kropp och omgivning..

Bakgrund I bakgrunden till undersökningen presenteras olika former av samspel och vilka orsaker det finns som bestämmer vilken form samspelet tar. Positivt samspel inkluderar utveckling och lärande, skapande av kamratrelationer, pedagogers arbetssätt samt miljön på förskolan. Vidare ger vi läsaren en insyn i hur negativt samspel kan se ut, vilket innefattar uteslutningar, fysiska kränkningar, hur barn testar gränser och hur den fria leken kan ta en negativ form. Dessutom presenteras orsaker till hur samspelet ser ut, vilket omfattar inkludering och uteslutning, yttre attribut, gruppstorlek samt barnens ålder. Slutligen ges en genomgång av vilka riktlinjer som ska följas i arbetet med att utveckla barns samspel.Syfte Vi vill undersöka hur det sociala samspelet ser ut bland barn i förskolan, samt hur barn ger uttryck åt sina tankar kring samspel med andra barn.Metod Undersökningen tar utgångspunkt i kvalitativ metod med inspiration av etnografi, där vi främst har använt oss av observation.

Studien fokuseras på skolor som är med i timplanedelegationens försöksverksamhet utan timplaner. Den teoretiska utgångspunkten är ramfaktorteorin. Begreppet ?ram? betyder att man måste se vad som är pedagogiskt möjligt i undervisningsprocessen inom vissa faktiska ramar. Syftet med studien är att belysa pedagogers uppfattningar i arbetet utan timplaner.

Sverige är, enligt en undersökning våren 2012, det land som urbaniseras snabbast i Europa.Samtidigt som vi bevittnar hur landsbygden successivt avlövas ställs frågor kring den framtida relationen mellan de tätbefolkade och de nästintill folktomma delarna av landet. Vilka yttre förutsättningar vilar den urbana expansionen på - och vilken roll tilldelas det icke urbana - det vi ofta benämner som landsbygden?Projektet kan beskrivas som en undersökning av den framtida landsbygden utifrån fyra framtidsscenarios - Storbolagens Era, Livet på landet, Byalagens återkomst och Det exotiska reservatet..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samverkan mellan socialtjänst och psykiatrisk slutenvård upplevs av några representanter för berörda yrkesgrupper. För att undersöka detta har en kvalitativ studie gjorts. Två personer inom socialtjänst, respektive psykiatrisk slutenvård och deras två chefer har intervjuats. Frågeställningarna har varit: När samverkar socialtjänsten och den psykiatriska slutenvården? Vilka faktorer påverkar samverkan? och Vilket handlingsutrymme har aktörerna i samverkan? Resultatet har analyserats med hjälp av nyinstitutionell organisationsteori och begreppen handlingsutrymme och profession.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen och förståelsen om varför vissa elever väljer att inte delta i ämnet idrott och hälsa och vilka metoder lärare kan vidta för att öka deltagandet. Studien koncentreras utifrån elevernas perspektiv men tar även upp lärarnas perspektiv kring icke-deltagande och motivation. Studien utgår från Deci & Ryans Självbestämmandeteori angående inre och yttre motivation och Aaron Antonovskys KASAM, känsla av sammanhang och kommer även att behandla Johan Faskungers transteoretiska beteendeförändringsmodell.Tio elever blev intervjuade från fem olika skolor och elva lärare svarade på enkäter. Enkätundersökningen fungerar som ett komplement till elevintervjuerna. Enkäterna delades ut till lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa som var på plats under besöken.Resultatet visade att eleverna hade synpunkter på lektionsinnehållet där hälften av eleverna ansåg att lektionerna var tråkiga som deras största orsak till icke-deltagande.

I transportbranschen finns behov av ett gemensamt och standardiserat mått för mätning av effektivitet och trots avancerade IT-system och moderna verktyg råder det idag avsaknad av detta. Transportföretagen behöver inte bara ta fram egna, interna mått utan också accepterade och vedertagna mått som kan användas för att kommunicera med kunder, myndigheter och andra externa intressenter..

Våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och leder till psykiskt och fysisk ohälsa för den drabbade kvinnan. Syftet med studien var att undersöka kvinnors erfarenheter av att leva med män som misshandlar dem genom tolkning utifrån Sandmans definition av autonomibegreppet. Metoden var litteratursökning och 10 vetenskapliga studier som beskriver misshandlade kvinnors erfarenheter valdes ut. Resultatet tolkades utifrån temana självbestämmande, frihet, uppfyllan av önskan och självständighet. Temat självbestämmande visade att den misshandlade kvinnan fattade beslut om huruvida hon skulle lämna mannen, säga emot mannen och berätta för omgivningen eller ej, samt vidtog strategier för att undvika att bli utsatt för mannens våld.

Studien grundar sin handling på syftet, att ur ett intersektionellt perspektiv undersöka på vilka bevekelsegrunder föräldrar väljer att placera sina barn i fristående skolor. Studien har inspirerats av en fallstudie eftersom både enkäter och intervjuer har använts. Valet av skola där undersökningen har ägt rum gjordes utifrån ett stratifierat urval, det vill säga ett slumpmässigt val men inom vissa ramar. Informanterna till intervjuerna valdes ut med hjälp av ett subjektivt urval. När det gäller intervjuerna, användes semistrukturerade intervjuer, det är intervjuer där respondenterna kan tala fritt om den ställda frågan.

Det har på senare tid växt fram en rad olika entreprenörskapsutbildningar i det svenska utbildningsväsendet och det verkar som att satsningarna på den här typen av utbildningar kommer att fortsätta att öka. Detta relativt nya sociala fenomen i det svenska utbildningsväsendet innebär att många elever och lärare i dagsläget har genomgått någon formav entreprenörskapsutbildning. Frågan som jag vill kasta ljus på i den här studien är: Hur utvecklas elevers företagsamma förhållningssätt genom entreprenörskapsutbildning?Till min hjälp har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat elever och lärare som genomgått entreprenörskapsutbildningen Ung Företagsamhet. Jag har fördjupat mig i tre av dessa elever och en av lärarna.

Uppsatsen undersöker hur barnkonventionens rättigheter tillgodoses under ensamkommande flickors flykt, från att de passerar EU:s yttre gräns fram till att de erhåller ett asylbeslut i Sverige. Uppsatsen är gjord i samarbete med Unicef Sverige och består av två delar. Den första delen är en rättslig analys som syftar till att undersöka hur rättigheterna som stadgas i barnkonventionen tillgodoses inom svensk lagstiftning och EU-rätt. Den andra delen består av en kvalitativ analys av intervjuer med 15 ensamkommande flickor, de flesta boende på HVB-hem runt om i Sverige. Med utgångspunkt i flickornas erfarenheter undersöks sedan i vilken utsträckning deras, i barnkonventionen stadgade, rättigheter tillgodoses i svensk och europeisk myndighetsutövning.