Sök:

Sökresultat:

1667 Uppsatser om Yttre pćverkansfaktorer - Sida 38 av 112

Elevers uppfattningar om motivation i skolan : Nio elever i grundskolans senare Är

Syftet med detta arbete var att fÄ kunskap om vad nÄgra elever i Är 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som fÄr dem att anstrÀnga sig och göra sitt bÀsta i skolan samt att försöka ta reda pÄ om det verkar finnas nÄgra skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med lÄga betyg. Som undersökningsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer med nio elever i Är 9, varav fem med höga betyg och fyra med lÄga betyg. Resultaten visar att elevernas motivation pÄverkas av flera faktorer. Eleverna drivs av bÄde yttre motivation i form av betyg och inre motivation dÀr kÀnslan av att lyckas och förstÄ Àr viktig liksom att det man arbetar med kÀnns meningsfullt och intressant. LÀraren har ocksÄ en stor betydelse för elevernas motivation.

EU:s Handelspolicy : Liberalism eller Merkantilism?

Uppsatsen syfte Àr att ta reda pÄ ifall den Europeiska Unionens (EU) handelspolicy för den interna respektive den externa marknaden följer den liberala retoriken som förs av unionen. Det Àr en komparativ fallstudie som anvÀnder sig av idealtyper för att ge en nyanserad bild av unionens handelspolicy. Det teoretiska ramverket som anvÀnds för att framstÀlla dessa idealtyper Àr merkantilism samt liberalism. Idealtyperna appliceras sedan pÄ de tvÄ fallen. Fokus för studien ligger pÄ tiden mellan Lissabonfördraget och 2012 innan den senaste utvidgningen till 28 medlemsstater Àgde rum.

Organisationskultur och förvÀntningar pÄ handledning : en fallstudie i en svensk polismyndighet

Den hÀr studien Àr en undersökning av hur organisationskulturen i en svensk polismyndighet tar sig uttryck i personalens förvÀntningar pÄ handledning. Metoden som anvÀnts Àr enkel fallstudie. Sjutton intervjuer har genomförts, varav femton individuella och tvÄ i grupp. De totalt trettio deltagarna Àr indelade i fem grupper; ledning, yttre befÀl, ordningspoliser, projektledare och handledare.Resultaten visar pÄ tre kulturella fenomen som kommer till uttryck i gruppernas förvÀntningar pÄ handledning. Dessa bestÄr i vertikala och horisontella spÀnningar i myndigheten samt ett fenomen som vi valt att benÀmna "den enda chansen".

Det beror pÄ var du jobbar : motivation och arbetsinlevelse inom offentlig och privat sektor

Motivation kan definieras som en energiskapande kraft som pÄverkar beteendet hos anstÀllda i frÄga om riktning, intensitet och varaktighet. Arbetsinlevelse handlar om vilka potential som finns i arbetet att uppfylla individens behov och förvÀntningar. NÀrvaron av specifika och höga mÄl kan öka en individs prestation, och verksamhetsomrÄdet kan kompensera för bristen pÄ yttre belöningar inom offentlig sektor. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som predicerar arbetsmotivation och arbetsinlevelse inom privat och offentlig sektor. EnkÀten besvarades av totalt 66 medarbetare, hÀlften frÄn vardera av sektorerna.

Reglerbar kylartÀckning - En lösning till isbildningsproblematik i laddluftkylaren

Denna rapport ingÄr i ett examensarbete pÄ avancerad nivÄ inom Àmnet produktutveckling.Arbetet innefattar en fallstudie som genomförts vid RTGA, Scania CV AB i SödertÀlje.Examensarbetet omfattar 30 högskolepoÀng och har genomförts av undertecknad,teknologstudent frÄn MÀlardalens Högskola vÄrterminen 2015. Rapporten har upprÀttats i tvÄversioner, en för Scania CV AB respektive en generell version dÀr kÀnslig företagsspecifikinformation har censurerats.I takt med att utvecklingen av motorprestanda fortskrider, med avseende pÄ ökademotoreffekter samt teknikutveckling för emissionsreglering, sÄ ökar ocksÄ kravet pÄ prestandaför kylsystem som mÄste klara av att kyla bort högre effekter. Fordonskombinationer medkraftfulla laddluftkylare löper dock stor risk att drabbas av utfÀlld kondens som fryser till is iladdluftkylaren vid lÄga omgivningstemperaturer. Isen medför ett tryckfall i laddluftkylarenmed prestandabortfall som följd. Scanias lösning till problematiken Àr en sÄ kallad kylargardinsom syftar till att reducera kylluftflödet genom laddluftkylaren till den mÄn att isbildning intesker.

Sverige, valutaunionen och euron : Kan Sverige, ur ett EG-rÀttsligt perspektiv, stÄ utanför EMU:s valutasamarbete?

I detta arbete undersöks med hjÀlp av en enkÀt hur mycket eleverna pÄ BÄstads Gymnasium kan om historiska sammanhang, om historiska fakta och hur elevernas instÀllning Àr gentemot utvalda vÀrdegrunder. Undersökningen bygger pÄ en enkÀt som jÀmförs med den Nationella UtvÀrderingen (NU03). EnkÀten kommer fram till att eleverna i BÄstad har grundlÀggande kunskaper inom historia och angÄende de vÀrdegrunder som har undersöks lever eleverna över lag upp till dem. Typiskt för svaren frÄn enkÀten Àr dess oregelbundenhet. Det gÄr endast i ett fÄ antal fall att utlÀsa ett samband med yttre faktorer.

Hur kan effektivitet inom underrÀttelsetjÀnst vÀrderas?

Införandet av Grundsyn UnderrÀttelsetjÀnst (Grundsyn Und08) beskrivs som en stor utmaning för underrÀttelsetjÀnsten i sÄ motto att nya metoder och processer skall utvecklas som gör att man pÄ ett effektivare sÀtt möter olika beslutsfattares framtida krav.Inom verksamhetsfÀltet underrÀttelsetjÀnst saknas en allmÀnt erkÀnd effektivitetsdefinition varvid ordets betydelse och anvÀndning ligger öppet för bedömning och tolkning. Man kan dÀrför pÄ goda grunder anta att det inom professionen finns en mÀngd olika uppfattningar om hur begreppet effektivitet bör vÀrderas.Detta Àr inte tillfredsstÀllande om man beaktar hur vÀrdeladdat effektivitetsbegreppet Àr i de sammanhang det anvÀnds. Avsaknad av en effektivitetsdefinition innebÀr ur en teoretisk synvinkel att effektivitetsbegreppets rÀckvidd dÀrmed blir oklar. Det behövs dÀrför en gemensam förstÄelse av hur effektivitetsbegreppet kan tolkas och förstÄs. De tankar som hÀr lÀggs fram skall i detta sammanhang förhoppningsvis utgöra ett bidrag som ökar förstÄelse för anvÀndandet av effektivitetsbegreppet inom underrÀttelsetjÀnsten..

Betydelsen av villkorlig sjÀlvkÀnsla för domÀnrelaterad stress

Individuella skillnader i strÀvan efter att öka sjÀlvkÀnslan genom yttre faktorer har visat sig ha olika betydelse för sÄrbarhet för stress. Denna studie fokuserar pÄ betydelsen av relationsbaserad (RBSE) och kompetensbaserad (CBSE; Johnson & Blom, 2007) sjÀlvkÀnsla för upplevd stress i hem/nÀra relationer respektive i arbetslivet. En enkÀtundersökning utfördes dÀr 105 deltagare frÄn olika arbetsplatser i Äldrarna 23-65 Är deltog. En hierarkisk regressionsanalys visade att RBSE och negativ affekt predicerade upplevd hemstress. RBSE och negativ affekt var Àven prediktorer medan CBSE inte hade nÄgon effekt pÄ upplevd arbetsstress.

Reflektionernas oÀndliga möjligheter : - en aktionsforskningsstudie kring elevers deltagande i boksamtal

Syftet med vÄr aktionsforskning Àr att frÀmja elevernas lÀsförstÄelse och deltagande i lÀsundervisningen genom boksamtal. AlltsÄ hur deltar elever i boksamtal utifrÄn bÄde ett passivt och aktivt perspektiv. Tidigare forskning pÄpekar hur viktigt det Àr att inte bara ?mÀngd lÀsa? utan att ocksÄ diskutera böcker och texter. Forskning pekar ocksÄ pÄ vikten av att boksamtal Àr en möjlig och bra vÀg att nÄ bÀttre lÀsförstÄelse.

Personalstrategier i IT-företag

De tydligaste slutsatserna vi har kommit fram till i vÄr undersökning, Àr att företag bör satsa pÄ att erbjuda, de mjukvaruutvecklare som har en anstÀllning, intressanta och roliga arbetsuppgifter. De arbetssökande, som Ànnu inte har en anstÀllning, motiveras frÀmst av ett bra arbetsklimat. Företagen bör inte, oberoende om de ska attrahera arbetskraft eller fÄ personal att stanna kvar, konkurrera med lönesÀttning dÄ, individerna i vÄr undersökning, ansÄg att det endast gav effekt tills att de nÄtt en viss lönenivÄ. I jÀmförelsen mellan företagen har vi inte observerat nÄgon speciell skillnad, gÀllande vilka faktorer som företagen tror motiverar mjukvaruutvecklarna. Eftersom Sony Ericsson Àr ett större och mer vÀlkÀnt företag mÄste mindre företag, som Ajilon, anpassa sina personalstrategier sÄ att de blir mer attraktiva.

Äldre personer och sömn : En litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omstĂ€ndigheter som pĂ„verkade sömnen hos Ă€ldre samt vilka icke-medicinska omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder som kan göras för att lindra sömnproblem. Äldre i studien var personer över 60 Ă„r, men det var ingen Ă„ldersbegrĂ€nsning i urvalet av studierna. För att besvara frĂ„gestĂ€llningarna genomfördes en litteratursökning i databaserna Medline (Pubmed), Academic search elite, Science Direct utifrĂ„n inkulsionkriterierna. Det var 12 empiriska studier som inkluderades och granskades. Resultatet visade att omsĂ€ndigheter för sömproblem var att vara Ă€ldre och att lida av depression.

"Jag Àr sÄ trött pÄ att inte fungera!" : En narrativ analys av en berÀttelse om stressrelaterad ohÀlsa

Stressrelaterad ohÀlsa Àr ett stort problem i dag, sÄvÀl för den drabbade individen, som dess nÀrstÄende, samt Àven för samhÀllet i stort. Föreliggande arbete sökte nÄ en djupare förstÄelse av en berÀttelse frÄn en informant, om vÀgen tillbaka till förvÀrvsarbete efter en lÀngre tids sjukskrivning pÄ grund av stressrelaterad ohÀlsa. Den teoretiska utgÄngspunkten för arbetet har varit den socialkonstruktionistiska, och det som i arbetet undersöktes var dels sjÀlva berÀttelsen till form och innehÄll; dels vilken funktion den hade för jagberÀttaren och för den berÀttelsevÀrld dÀr berÀttelsen Àr publicerad, pÄ ett diskussionsforum pÄ Internet. Verktyget för att nÄ djupare förstÄelse kring detta har varit den narrativa analysen. Via analysen framkom bland annat att temat för berÀttelsen var jagberÀttarens kamp mellan yttre/inre krav och de egna resurserna, samt att berÀttelsen hade en vÄrdande funktion dels för jagberÀttaren sjÀlv, dels för övriga aktörer i berÀttelsevÀrlden..

Inlyssnande, tillit och feedback. - En kvalitativ studie om hur chefer och medarbetare pÄ ett Àldreboende ser pÄ ledarskap och medarbetarskap

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie om hur chefer, medarbetare och samordnare ser pÄ ledarskap och medarbetarskap. Syftet Àr att undersöka chefers, medarbetares och samordnares syn pÄ ledarskap och medarbetarskap pÄ ett Àldreboende samt att ge en förstÄelse för hur ledarskap kan se ut i praktiken. Studien svarar pÄ tre frÄgestÀllningar vilka Àr: Vad har chefer, medarbetare och samordnare för syn pÄ ledarskap? Vad har chefer, medarbetare och samordnare för syn pÄ medarbetarskap? PÄverkas ledarskapet av yttre omstÀndigheter och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?. FrÄgestÀllningarna besvarades genom att vi genomförde individuella semistrukturerade intervjuer.

Den förvÀrvsarbetande modern : En studie av förÀndring över tre generationer

Synen pÄ förÀldraskap i kombination med yrkesliv Àr till stor del styrt av yttre kontexter och vÀlfÀrdsstatliga beslut. Jag har i min uppsats intervjuat tre mammor, frÄn tre olika generationer, som alla har fÄtt representera en speciell tidsepok och hur det var att vara förÀlder dÄ. Intervjumetoden jag anvÀnt Àr semistrukturerade intervjuer, vilket innebÀr att jag haft ett fÀrdigt frÄgeformulÀr, men att detta har varit öppet för att kunna lÀgga till följdfrÄgor om nÄgot har varit oklart eller extra intressant. Jag har analyserat deras svar mot en samhÀllelig kontext, i form av vÀlfÀrdsstatliga ÄtgÀrder som kan ha pÄverkat deras liv som förÀlder i kombination med yrkesarbete. Som exempel relaterar jag till barnomsorgens uppbyggnad, förÀldraförsÀkringens utformning och vilka politiska debatter och sociala frÄgor som var aktuella under den tidsperiod dÄ mina respondenter fick barn (60,80 och 00-talet).

Jobbcoacher och anstÀllningsbarhet

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur jobbcoacher som arbetar pÄ arbetsförmedlingen ser pÄ begreppet anstÀllningsbarhet. Syftet Àr ocksÄ att granska hur jobbcoacherna ser pÄ sina möjligheter att coacha de arbetssökande mot anstÀllningsbarhet samt att undersöka vilket ansvar jobbcoacherna lÀgger pÄ sig sjÀlva och pÄ de arbetssökande. Urvalet Àr fem interna jobbcoacher anstÀllda pÄ Arbetsförmedlingen och metoden jag har anvÀnt mig av Àr semistrukturerade intervjuer. För att analysera resultatet har jag anvÀnt mig av tvÄ framstÄende synsÀtt pÄ hur man ser pÄ anstÀllningsbarhet, vilka Àr den teknisk-rationella och den förstÄelsebaserade synen samt McQuaid & Lindsay?s tabell över individuella faktorer, personliga förhÄllanden och yttre faktorer som pÄverkar anstÀllningsbarheten hos individer. Resultatet visar att jobbcoacherna frÀmst tillÀmpar ett förstÄelsebaserat synsÀtt pÄ anstÀllningsbarhet, vilket innebÀr att de coachar de arbetssökande mot anstÀllningsbarhet genom att försöka göra dem medvetna om hur de kan öka sin anstÀllningsbarhet. Det framkommer att jobbcoacherna anser sig ha stora möjligheter att coacha de arbetssökande mot anstÀllningsbarhet dÄ de ser fler förutsÀttningar Àn motstÄnd med coachningen.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->