Sökresultat:
1767 Uppsatser om Yttre miljö - Sida 58 av 118
Specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvÄrd : Vad bidrar utbildningen med och hur arbetsgivaren tillvaratar kompetensen
IntensivvÄrd definieras av högspecialiserad och högteknologisk vÄrd. Patienter som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA) Àr sÄ kritiskt sjuka och/eller skadade att de inte kan vÄrdas pÄ en vanlig vÄrdavdelning. VÄrdmiljön utsÀtter patienten för flera yttre faktorer som kan leda till sömnstörning för patienten tillsammans med inre faktorer som stress, smÀrta och illamÄende. IntensivvÄrdssjuksköterskans specialistkompetens Àr att identifiera omvÄrdnadsproblem och utföra evidensbaserade omvÄrdnadsinterventioner för att förhindra komplikationer till följd av sömnstörning. Sömnen innebÀr flera lÀkande och uppbyggande processer som uteblir vid brist pÄ sömn.
RĂ€kna med motivation : En studie om gymnasieelevers motivation i matematikundervisning
Forskning pekar pÄ brister i dagens matematikundervisning som bland annat handlar om elevers motivation. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka gymnasieelevers studiemotivation i Àmnet matematik. Genom intervjustudier har elevers upplevelser av deras mÄl, sjÀlvförtroende och inflytande kopplats till teorier om motivation.Motivation Àr ett begrepp som har utvecklats av mÄnga forskare under en lÀngre tid, vilket har lett till ett flertal infallsvinklar. I skolan Àr mÄl, sjÀlvförtroende och inflytande nÄgra av möjliga faktorer som pÄverkar elevers motivation. Elevernas mÄl i undervisningen betraktas med utgÄngspunkt i relationen mellan lÀrandemÄl och prestationsmÄl.
Om mÄluppfyllelse i matematik - ur ett elevperspektiv
Sammanfattning
I detta examensarbete har jag som syfte att ta reda pÄ elevers egna uppfattningar om varför de inte nÄr mÄlen i matematik. Jag har ocksÄ undersökt faktorer för framgÄng som kan bidra till att elever nÄr mÄlen. Fokus ligger pÄ ett elevperspektiv dÀr elever sjÀlva anger de orsaker som gör att de inte nÄr mÄlen i Àmnet matematik. Elever har ocksÄ bidragit med vilka ÄtgÀrder, förÀndringar och insatser som mÄste till för att de ska lyckas i sin strÀvan efter godkÀnt betyg.
Studien har en sociokulturell forskningsansats och Àr tvÄdelad med en kvantitativ enkÀtstudie och en kvalitativ intervjustudie. Jag har analyserat dessa tvÄ delarna först var för sig och sedan gjort en sammanstÀllning.
Kan facket pÄverka systemutvecklingsprocessen?: och i sÄ fall hur och varför
Ett informationssystem Àr ett system för insamling, bearbetning, lagring, överföring och presentation av information. NÀr ett nytt informationssystem ska utvecklas och införas i en ny miljö krÀvs goda kunskaper i metoder, beskrivningstekniker och programmeringsverktyg. Utöver dessa kunskaper krÀvs kunskaper om vilka ytterligare faktorer som pÄverkar ett informationssystem, som till exempel kontexten. NÀr ett företag inför ett nytt informationssystem i sin verksamhet uppstÄr förÀndringar i verksamheten. NÀr det gÀller större förÀndringar pÄ arbetsplatserna i Sverige Àr det allmÀnt kÀnt att fackföreningar involveras i processen.
SkolförbÀttring och elevinflytande : En kartlÀggning pÄ tre skolenheter
Studien Àr genomförd inom ramen för Magisterutbildning med inriktning pÄ Utbildningsledning 40 p, Karlstads universitet. Uppsatsen utgörs av en kartlÀggning av elevers möjligheter att pÄverka skolans förbÀttringsarbeten pÄ olika nivÄer. Metoden som anvÀnts för studien Àr intervjuer med fyra rektorer, fyra lÀrare och enkÀter med 85 elever i Är 5, Är 6 och Är 9. Intervjuer och enkÀter har genomförts pÄ tre skolenheter i tvÄ kommuner i Sydsverige. Resultatet visar pÄ att förbÀttringsarbeten Àr en stÀndigt pÄgÄende process, att formellt elevinflytande fungerar vÀl pÄ de undersökta skolorna.
Ungdomars psykiska ohÀlsa : En kvalitativ studie om den psykiska ohÀlsan bland elever pÄ gymnasieskolor
Titel: Den kommunalt fÀngslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet Àr starkt pÄverkbar av sin omgivning och mÄste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strÀvar efter en förutsÀgbarhet. Denna komplexa miljö inverkar pÄ mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och dÀrför stÀlls det krav pÄ att man som chef Àr anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner pÄ sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka, beskriva och skapa en förstÄelse för chefers möjlighet att, pÄ olika hierarkiska nivÄer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang pÄverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vÄrt forskningsproblem valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt sÄ analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog Àr att ledarskapsutbildningens utformning och den begrÀnsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mÄl och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .
RelÀskyddsinstÀllningar för transformatorer
Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet Àr stor. En kommun kan bestÄ av en mÀngd olika nÀmnder, bolag och styrelser och alla Àr föremÄl för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen pÄ uppdraget innebÀr att inte allt som sker i kommunen kan granskas och dÀrför krÀvs det prioriteringar frÄn den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar den kommunala revisionens prioriteringar.
Den funktionella syskonplaceringen i relation till Locus of Control och KĂ€nsla av sammanhang
Föreliggande studies ansats var att undersöka den funktionella syskonplaceringen i relation till Locus of control (LoC) och KÀnsla av sammanhang (KASAM). Syskonforskaren Sulloways teori om den funktionella syskonplaceringen kan liknas vid en darwinistisk förklaringsmodell till syskonplaceringens betydelse för utvecklandet av personlig karaktÀristika. Individens attribuering till inre eller yttre LoC avser huruvida individen tillskriver hÀndelser i livet som ett resultat av dennes egen pÄverkan eller som ett resultat avhÀngigt ödet eller slumpen. KASAM-begreppet avser individens förmÄga, att uppleva vÀrlden som begriplig, hanterbar och meningsfull. Studiens undersökningsdeltagare Àr elever frÄn Ärskurs 1-3 pÄ en gymnasieskola (n=86).
Individens förhÄllningsÀtt kring risker & olyckor i hemmet
Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur 50-65 Äringar förhÄller sig till risker och olyckor i sitt vardagsliv i hemmet. Detta har vi gjort genom att studera hur individen förhÄller sig till risker genom riskuppfattning och riskförstÄelse samt hur de influerats av tidigare erfarenheter. Forskning har tidigare gjorts inom riskomrÄdet men har till större del dominerats av riskperception som har en psykologisk grund. Vi ansÄg det dÀrför vara intressant att Àven koppla in riskförstÄelse för att fÄ en djupare insikt i hur individer förhÄller sig till risk. DÄ detta begrepp Àven berör individens sociala interaktion samt kontext.
Sjuksköterskors upplevelser vid vÄrd av barn pÄ en akutmottagning: Intervjustudie
Sjuksköterskor som jobbar pÄ akutmottagningar inom VÀstra Götalandsregion vÄrdar i viss utstrÀckning barn, dock finns inget krav pÄ vidareutbildning inom barnsjukvÄrd. Den forskning vi tagit del av belyser vikten av att ha rÀtt kompetens vid vÄrd av barn. Syftet med studien Àr att belysa allmÀnsjuksköterskors upplevelser vid vÄrd av barn pÄ en akutmottagning. Studien genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ intervjumetod enligt Kvale och Brinkmann (2009). Deltagarna bestod av sex sjuksköterskor utan vidareutbildning inom barnsjukvÄrd.
Arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse hos anstÀllda inom bemanningsföretag : Skiljer sig upplevelsen beroende pÄ antal uppdrag?
Syftet med studien var att undersöka om det förelÄg nÄgra skillnader i upplevelsen av inre arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse bland tjÀnstemannakonsulter inom ett bemanningsföretag beroende pÄ antal uppdrag. Syftet var Àven att undersöka om det förelÄg nÄgon interaktionseffekt mellan hur vÀl uppfyllda de inre motivationsbehoven var och antal uppdrag. Ytterligare ett syfte var att undersöka vilket motivationsbehov som predicerade generell arbetstillfredsstÀllelse frÀmst. Studien genomfördes inom ett bemanningsföretag i mellansverige, dÀr 70 tjÀnstemannakonsulter deltog genom att besvara en webbenkÀt. MÀtinstrumenten som anvÀndes var Basic Need of Satisfaction at work scale (BNS) och Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ).
OmvÄrdnadsinterventioner för att minska risken för sömnstörning hos patienter pÄ intensivvÄrdsavdelning
IntensivvÄrd definieras av högspecialiserad och högteknologisk vÄrd. Patienter som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA) Àr sÄ kritiskt sjuka och/eller skadade att de inte kan vÄrdas pÄ en vanlig vÄrdavdelning. VÄrdmiljön utsÀtter patienten för flera yttre faktorer som kan leda till sömnstörning för patienten tillsammans med inre faktorer som stress, smÀrta och illamÄende. IntensivvÄrdssjuksköterskans specialistkompetens Àr att identifiera omvÄrdnadsproblem och utföra evidensbaserade omvÄrdnadsinterventioner för att förhindra komplikationer till följd av sömnstörning. Sömnen innebÀr flera lÀkande och uppbyggande processer som uteblir vid brist pÄ sömn.
Motivation till att trÀna pÄ gym : vilka faktorer pÄverkar?
Den ökade fokusen kring trÀning och utseende Àr nÄgot som uppmÀrksammats mer under senare tid och dÀrmed uppstod tanken kring vad som motiverar till styrketrÀning. Nyfikenheten kring just styrketrÀning grundar sig i att den Àr individuell och motivationen som finns ligger hos individen och inte hos en grupp mÀnniskor dÄ det inte Àr en lagidrott. Den ökade fokusen pÄ trÀningen vÀckte ett intresse för hur de som styrketrÀnar motiveras och vad som motiverar dem. Undersökningen gjordes pÄ Friskis&Svettis GÀvle pÄ grund av att de menar att de lever efter en verksamhetsidé och vÀrderingar som flyttar fokusen frÄn trÀningshetsen till att det ska vara roligt att trÀna, vilket vi finner vÀldigt intressant. Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar motionÀrer till att trÀna pÄ gym.
Ekonomistyrning i kommuner : -Hur uppnÄs effektiv resursanvÀndning till en bra kvalitet?
Den offentliga verksamhetens effektivitet och kvalitet Àr nÄgot som diskuterats flitigt de senaste Ären. Syftet med uppsatsen Àr att föreslÄ förbÀttrade arbetssÀtt för en effektiv resursanvÀndning för vissa kommunala verksamheter. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod i huvudsak baserad pÄ intervjuer för att fÄ reda pÄ hur olika kommuner resonerar kring frÄgan. Den teoretiska referensramen har tillkommit efter att intervjumaterialet analyserats och dessa komponenter har efter en problemdiskussion utmynnat i en slutsats.För att effektivt utnyttja sina resurser krÀvs dels en respekt för att budgetar inte fÄr överskridas, ett bra internt samarbete mellan politiker och tjÀnstemÀn och en gynnsam organisationskultur. Yttre goda omstÀndigheter som exempelvis ett bra geografiskt lÀge och en god infrastruktur kan skapa attraktivitet och dÀrigenom höja skatteunderlaget och dÀrigenom skapa stordriftsfördelar vilket i sin tur sÀnker kostnaderna per brukare.
Inre och yttre faktorers betydelse för upplevelsen av arbetslivsrelaterade omstÀllningsprocesser
PersonalnedskÀrningar Àr ett resultat av det pÄgÄende oroliga arbetsmarknadslÀget. Flera aktörer jobbar idag med servicetjÀnsten omstÀllning vilket Àr en hjÀlp för arbetsgivare att hantera nedskÀrningar och övertalighet genom att fÄ uppsagda medarbetare att komma vidare i ny sysselsÀttning. Trots en lÄgkonjunktur har omstÀllningsarbetet visat pÄ uppnÄdda lyckade resultat. Studien undersöker och sammanstÀller individers upplevelse av att genomgÄ ett omstÀllningsprogram samt undersöker vilka faktorer som har betydelse för individers hantering av stressen i denna pÄfrestande arbetslivsrelaterad förÀndring. TillÀmpningen av problemfokuserad coping undersöktes bland 71 deltagare som genomgÄtt omstÀllning i antingen kommunal eller privat sektor. Resultatet visade att deltagarna tillÀmpade problemfokuserad coping i relativt lika stor utstrÀckning oavsett yrkessektor.