Syftet med denna studie var att uttyda faktorer som bidrar till en långvarig beteendeförändring. Beteendeförändringar är i regel svåra att vidmakthålla och forskning har visat att ett flertal faktorer krävs för att nå ett långvarigt ihållande. Exempel på faktorer var känsla av sammanhang, kunskap, självkänsla, självtillit, reflektion, medvetenhet, motivation och gruppstöd. En fallstudie har genomförts på en viktminskningsgrupp för att se resultatet ett år efter deltagandet. Fem personer svarade på postenkäterna som skickades ut i uppföljningen.

Denna uppsats behandlar svenska småföretags val av revisor. Syftet är att förklara vilka faktorer som är viktiga vid valet av revisor, samt om dessa faktorer påverkas av småföretagens storlek och bransch. Uppsatsen har ett analytiskt synsätt och baseras på en telefonenkät med 100 slumpvis utvald småföretag. Svarsfrekvensen uppgick till 51 %. Uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt och utgår från marknadsföringsteorier, relationsteorier, konkurrensteorier samt tidigare studier inom området.

 Denna undersökning är ett försök att visa på vilka faktorer som påverkar elevers inre motivation positivt och som bör eftersträvas i undervisningen, samt de faktorer som bör undvikas. Underökningen är utförd med hjälp av, och vänder sig främst till elever på Hantverksprogrammet, men kan förhoppningsvis vara till nytta och av intresse även för andra utbildningar..

Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och Yttre faktorer.Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Syftet med detta examensarbete har varit att genomföra en nulägesanalys av Hall 7 på Sapa Heat Transfer AB i Finspång. Utifrån nulägesanalysen togs åtgärdsförslag fram som kan generera en effektivare uppvärmning, mindre yttre utsläpp och behagligare arbetsklimat. Problemet i Hall 7 är att processventilationen för varmvalsverk 2051 är ålderstigen och underdimensionerad, den saknar även värmeåtervinning och rening av processfrånluften. Detta leder till oplanerade driftstopp, höga underhållskostnader samt hög energianvändning.För att finna åtgärdsförslag för dessa problem genomfördes en nulägesanalys av Hall 7 genom att mäta luftflöden och temperaturer, analysera utsläppsmätningar och energianvändning samt intervjua personal.Utifrån dessa mätningar har fyra olika åtgärdsförslag tagits fram. De fyra åtgärdsförslagen är benämns: YIT, YIT (Enklare), Homehall och Ökad tilluft.Det åtgärdsförslag som anses vara bäst lämpat för att generera en effektivare uppvärmning, ge mindre yttre utsläpp samt ett behagligare arbetsklimat i Hall 7 är åtgärdsförslag Homehall.

Redan när ett barn är nyfött börjar uppbyggandet av självkänslan. Viktigt för att utveckla en god självkänsla är att få positiv respons från omgivningen. Självkänsla kan delas in i två delar: Inre och yttre självkänsla. Dessa betecknar både vilket värde individen sätter på sig själv och vilken respons omgivningen ger. Dagens samhälle anses vara narcissistiskt.

Bakgrund:Miljöredovisningen är ett sätt för företagen att beskriva sitt miljöarbete. Den har fått allt större betydelse för företagen i takt med att miljöfrågorna blivit allt viktigare hos intressenter och allmänheten. Det gäller för företagen att visa att man tar ett miljö- och samhällsansvar för att skapa trovärdighet och förtroende i samhället.  Syfte:                                 Att ge läsaren en bild över hur och varför miljöredovisningen ser ut som den gör och vad företagen, som associeras med betydande miljöpåverkan, väljer att fokusera på i sina miljöredovisningar. Metod:                              En kvalitativ studie som grundar sig i legitimitetsteorin och institutionell teori har utförts. Vi har undersökt litteratur, vetenskapliga artiklar, miljöredovisningar samt fört intervjuer med personer som har behörig kompetens.  Slutsats:                            Studien visar på hur viktig miljöredovisningen är för företagen som associeras med betydande miljöpåverkan.

Patienter med självskadebeteende är vanligt förekommande vid akutmottagningar i stora delar av världen. Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva sjuksköterskors attityder till och faktorer som påverkar vård av patienter med självskadebeteende vid akutmottagning. Studien baserades på 13 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier av sjuksköterskors attityder: patienter var problematiska; vårda patienterna tills de blev fysiskt och medicinskt stabila; patienter med självskador kunde sedan göra självmordsförsök samt vill göra gott. Faktorer som upptäcktes var: ålder; kompetens, utbildning, yrkeserfarenhet; arbetsmiljö och livsåskådning.

Syftet med den här studien är att synliggöra hur BTI-metoden används i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sätta det i relation till förskolans och förskoleklassens läroplan och gällande skollag. Syftet är också att få en förståelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan påverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat på tidigare studier som gjorts kring användandet av BTI men det finns väldigt lite forskning på det här området. De teoretiska utgångspunkterna består av Skinners teori operant betingning som kommer från behaviorismen och den sätter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hälsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan få för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjälp av dessa teorier och vår empiri.

Den snabba utvecklingen av informationsteknik har medfört stora förändringar i modernt arbetsliv. Nya verktyg uppkommer ständigt i syfte att effektivisera arbete. Intelligenta Agenter är en sådan artefakt vars syfte är bl a att effektivisera olika arbetsuppgifter. Detta verktyg har gjort sitt intåg i och förväntas revolutionera vårt IT- samhälle. När arbetet effektiviseras är det dock inte ovanligt att det sker på bekostnad av andra värden, såsom arbetets innehåll och karaktär.

Studiens syfte varatt kartlägga de faktorer som påverkar biståndsbedömarnas handlande i handläggningsprocessen samt att undersöka hur intervjupersonerna förhåller sig till dessa faktorer. för att besvara vårt syfte har vi utgått från följande frågeställningar; vilka är det för faktorer som påverkar biståndshandläggarna i handläggningsprocessen? Samt hur förhåller sig intervjupersonerna till dessa faktorer? För att samla data använde vi en kvalitativ metod med halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Studien har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv vilket har givit en god inblick i biståndsbedömarnas livsvärld och vi har genom dessa intervjuer funnit följande faktorer som påverkar biståndsbedömarna; uppdraget, handlingsutrymme, äldre som ansöker om bistånd, anhöriga och kollegor. Utifrån de valda analysverktygen som Socialkonstruktivism, Doxa och Gräsrotsbyråkraten har vi funnit förklaringar till varför biståndsbedömarna förhåller sig till de olika faktorerna på de sätt som de gör..

Diabetes Mellitus är en vanlig kronisk sjukdom med 350 000 patienter i Sverige och sjukdomen ökar hela tiden i förekomst. Diabetes handlar om förhöjda blodsockernivåer och finns i två typer, typ I och typ II som skiljer sig något åt i orsak och medicinsk behandling. Gemensamt för de båda är att egenvård kring kost, motion och medicinering är av stor betydelse för att hålla blodsockret i schack för att undvika risken för komplikationer. Forskning visar att patienter ofta har bristande följsamhet när det gäller kosten. Syftet med den här studien är att utifrån ett patientperspektiv beskriva tänkbara faktorer till att diabetespatienter inte följer de kostrestriktioner som rekommenderas.

Tidigare studier har visat att ett teams prestation bland annat påverkas av den psykologiska tryggheten i teamet. Några faktorer som i tidigare forskning har visat sig ha samband med psykologisk trygghet är ledarens beteende, organisatoriskt stöd, informell maktfördelning och tillit och respekt inom teamet. Denna studie syftade till att utforska vilka faktorer som bidrar till psykologisk trygghet i team. Tio respondenter i två olika team intervjuades; ett team med en medelhög psykologisk trygghet och ett team med en hög psykologisk trygghet. I analysen jämfördes de två teamen med varandra och resultatet visade både likheter och skillnader mellan teamen.

 Bakgrund: I Sverige vårdas varje år ca 26 000 personer på sjukhus på grund av akut hjärtinfarkt. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat rökning, stress, övervikt samt arv. Hjärtrehabilitering är avsedd att förebygga riskfaktorer samt förbättra patientens återhämtning och hälsa, vilket sjuksköterskan har en viktig roll i. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt. Metod: Deduktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av 13 artiklar.

Sammanfattning Bakgrund: Sömn är ett allmänmänskligt behov. Kunskap om sömn och det som hindrar och främjar är viktigt i omvårdnadsarbetet. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att behovet tillgodoses, annars kan det leda till ett vårdlidande. Syfte: Att belysa faktorer som stör patienters sömn nattetid på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.