Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom äldreomsorgen skattar sin arbetssituation utifrån strukturell- och psykologisk empowerment, arbetstillfredsställelse, upplevd hälsa, vårdkvalitet samt chefs- och ledarskap. Vidare var syftet att studera skillnader och samband mellan ovan nämnda faktorer utifrån subgruppers (ålder, yrkesverksamma år, heltid/deltidsarbete och uttag av kompetensutvecklingsdagar) skattningar. Under 2011 ? 2012 besvarades fyra standardiserade frågeformulär av 79 äldrevårdssjuksköterskor i fem kommuner i Mellansverige. Resultatet visade att sjuksköterskor som var 50 år eller yngre upplevde att de fick mer kritik än äldre sjuksköterskor.

Forskning indikerar att alla berörda inte är representerade vid samrådsmöten, vilket innebär att vissa erfarenheter, perspektiv och kunskaper riskerar att inte föras fram och därmed ej inkluderas i planprocessen. Syftet med denna studie är att utreda vilka faktorer som kan skapa förutsättningar för medborgares närvaro på samrådsmöten.De faktorer som undersöks är medborgarnas ålder, kön, inkomst, utbildning och bakgrund samt hur annonsering och kallelse till mötet går till, var, när och i vilken form samrådsmötet hålls samt vilket språk som används i sammanhanget.Studien utreder ovan nämnda faktorer genom litteraturstudie, intervjuer med tjänstemän och medborgare som har erfarenhet av samrådsmöten samt en fallstudie. Min studie indikerar att det finns ett flertal faktorer som kan skapa förutsättning för närvaro.I analysen framträder att de faktorer som kan få inverkan på närvaron kan kategoriseras i två grupper. Dels är det faktorer som tjänstemännen kan påverka och dels faktorer de inte kan styra över.Efter denna studie är slutsatsen att det finns flera faktorer vilka kan inverka på medborgarnas närvaro på samrådsmöten och att en förståelse för vilka av dessa yrkesmän kan påverka är ett viktigt verktyg för yrkesverksamma, samt framtida yrkesmän, som ska arrangera samrådsmöten.Arbetet pekar på att det finns ett behov av att bredda närvaron på samrådsmöten och att ett sätt att göra det är att tjänstemännen utnyttjar de faktorer de har inflytande över och aktivt försöker nå fler medborgare. Vidare forskning bör utreda faktorers inverkan i resten av Sverige samt i andra länder..

Högberg Ekholm, A & Olsson, M. Rätten att få vara barn. En studie av barngruppsverksamheters arbete med barn som växer upp med missbruk, psykisk ohälsa eller våld. Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2007. Vi har studerat och beskrivit tre olika verksamheter som arbetar med barn som växer upp i en hemmiljö vilken präglas av missbruk, psykisk ohälsa eller våld. Syftet med vår studie är att undersöka socialarbetarnas beskrivningar av hur de bemöter dessa barn och den problematik de lever med och vilka faktorer som, enligt de yrkesverksamma, gör att vissa barn klarar svåra uppväxtförhållanden bättre än andra.

När ett haveri inträffar uppstår direkt en mängd olika kostnader i form av underhållsinsatser, reparationsmaterial och administrationsinsatser. Utöver dessa kostnader förloras även de intäkter som maskinen genererar samt täckningen för de fasta och rörliga kostnaderna. Alla dessa kostnader skall täckas av de värdeskapande enheterna på företaget och påverkar det finansiella resultatet negativt. För att förbättra ett företags lönsamhet ökas antingen intäkterna eller så reduceras kostnaderna. Trots detta är det för många företag okänt hur stor kostnaden faktiskt är då en maskin står stilla.Arbetets uppdragsgivare är Konecranes Machine Tool Service (MTS), ett företag som erbjuder underhållstjänster och underhållslösningar till företag inom verkstadsindustrin.

Syftet med denna studie är att undersöka svensklärares föreställningar om lärobokens roll i svenskundervisningen på gymnasieskolan. Enligt tidigare forskning dominerar läroboken i undervisningen i såväl Sverige som Norge men graden av läroboksanvändning kan vara kopplad till en rad olika faktorer. Några av dessa är undervisningsämnets struktur, lärobokens status och lärarens individuella lärarstil. Fyra yrkesverksamma lärare har intervjuats om hur de i sitt arbete förhåller sig till läroboksanvändning. Det tyngst vägande skälet mot att använda läroboken är att färdigproducerat material upplevs hämma kreativiteten.

Varje år beräknas runt 100 000 barn fara illa i Sverige. Socialtjänsten har ett ansvar för att barn och unga ska växa upp under goda och trygga förhållanden. För att detta ska vara möjligt är anmälningsskyldigheten ett redskap som innebär att myndigheter som rör barn och unga har en skyldighet att till socialnämnden anmäla när de får misstanke eller kännedom om barn som far illa. Skolkuratorer träffar barn varje dag och har därför en gynnsam position när det gäller att uppmärksamma barn som far illa. Studiens syfte har därför varit att belysa vilka för- och nackdelar samt svårigheter anmälningsskyldigheten kan tänkas medföra gentemot barnet och skolkuratorn utifrån ett skolkuratorsperspektiv.

Min erfarenhet efter att ha talat med lärare och elever på gymnasieskolans Vård ochomsorgsprogram är att eleverna har svårigheter att nå målen med utbildningen. Detta harmånga orsaker och min erfarenhet är att mycket av lärarens tid ägnas åt att finna sätt att skapalust och intresse i lärandet. Hur skall lärare arbeta med pedagogiken för att öka intresset att lära hos eleverna?Det har också väckt ett intresse hos mig huruvida lärlingsutbildning kan vara ett alternativ förvissa elever att öka sina möjligheter att klara av att genomföra utbildningen.Arbetet syftar till att genom sex intervjuer med yrkesverksamma lärare på Vård ochomsorgsprogrammet undersöka hur det pedagogiska arbetet skall bedrivas för att öka andelenelever som når sina utbildningsmål. Svarsmaterialet visar att det finns en uppfattning hos lärarna att inlärningsstrategierna börvarieras utifrån eleven/elevernas behov och att utbildningsmålen skall delas upp i mindredelmål.

Bakgrund: Vid magnetkameraundersökningar föreligger en viss olycksrisk p.g.a. starka magnetfält i undersökningsrummet. Därför är det viktigt att berörda sjuksköterskor känner till riskerna för att kunna öka patientsäkerheten. Syfte: Att undersöka hur välinformerade sjuksköterskorna upplevde sig vara gällande magnetkameraundersökningar, samt om det fanns kunskapsskillnader mellan sjuksköterskorna på de olika vårdavdelningarna och mellan olika åldersgrupper. Studien är kvantitativ och har en deskriptiv och en jämförande design.Metod: Ett frågeformulär delades ut till sjuksköterskor på vårdavdelningar på Akademiska Sjukhuset i Uppsala, bestående av 10 frågor som rörde information under utbildning och yrkesverksam tid samt kunskapsnivåer om magnetkameraundersökningar.Resultat: Fem av sex tillfrågade vårdavdelningar deltog i studien.

39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fått svara på frågor om hur de tolkar begreppet ?stereotypa könsroller? och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans läroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda på vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jämställdhet i förskolan. Dessutom har det på senare tid pågått en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet ?stereotypa könsroller? innebär.Forskning visar att pedagoger snarare förstärker än motverkar traditionella könsmönster och att det beror på människors egen tolkning av vad det innebär och att vi påverkas av vår föreställning om hur pojkar respektive flickor förväntas vara.

SammanfattningI denna uppsats undersöks kalltankens innehåll och förekomst hos yrkesverksamma barnmorskor i Sverige. Med kalltanken menas idén att det finns ett högre syfte med valet av ett arbete. En typ av livsuppgift som utförs av delvis osjälviska incitament med en målsättning att göra gott för andra. Kalltanken, bland kvinnodominerade vårdyrken, så som sjuksköterskor och barnmorskor, har tidigare studerats i en historisk kontext och då ofta ställt i relation till yrkesgruppernas professionaliseringsprocess. Än idag är kalltanken kontroversiell och ses ofta som att den står i kontrast till förbättrade arbetsvillkor.

Denna studie har som mål att analysera svensklärares syn på skönlitteraturens mening och syfte, både i ett generellt perspektiv och i relation till litteraturen inom svenskämnets litteraturundervisning. Studiens empiriska material består av sex intervjuer med yrkesverksamma svensklärare, fem på gymnasienivå och en på högstadienivå. De teoretiska utgångspunkterna är i studien hämtade från tidigare forskning om litteraturundervisningen inom svenskämnet, och utgörs av fyra olika traditionella tyngdpunkter i litteraturens undervisningssyfte, kallade ämnesemfaser. Utöver detta blir lärarnas intervjusvar även analyserade och diskuteras utifrån en pågående litteraturvetenskaplig diskussion om tolkningsmetodik och svensklärares påstådda alltför subjektiva analysförmåga.Resultatet visar en litteratursyn som grundar sig i en blandning av alla olika emfaser, och utifrån lärarnas svar blir litteraturen ett mångfacetterat utbildningsinstrument med olika roller i elevers utveckling av skilda förmågor. De mest framträdande syftena med litteraturen, både generellt och pedagogiskt, är enligt lärarna att ge allmänbildning, skapa förståelse för tidsepoker samt för andra människor, ge språkträning och utveckla den egna kreativiteten.

Med utgångspunkt i de senaste årens uppmärksamhet kring den svenska Polisen och de konflikter som uppstått mellan arbetsgivare och arbetstagare väcktes ett intresse att studera vad som låg bakom dessa problem. Det visade sig att merparten av de problem som uppstått grundade sig i att anställda uppträtt på sätt som inte ansågs gynnande för organisationen och dess förtroende hos allmänheten. Studien ämnar besvara frågor kring hur Polisen som organisation formar sina anställda med utgångspunkt i teorier om identitetsarbete.En kvalitativ undersökning genomfördes med studier av organisatoriska dokument och genom semistrukturerade intervjuer. De intervjuade består av personer verksamma inom den svenska Polisen. Dessutom intervjuades personer från svenska Polisförbundet, det fackförbund som organiserar närmast alla Sveriges yrkesverksamma poliser.I resultatet framkom indikationer på, utifrån de teoretiska begrepp som har valts för studien, att hur individerna formar sina identiteter är relativt individuellt.

Med utgångspunkt i diskrimineringslagen som trädde i kraft 2009 samt rapporter som visat på stor ohälsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrån sina skolkontexter. Åtta informanter arbetande i grundskolans senare år och i gymnasiet intervjuas utifrån en kvalitativ metod och deras berättelser och upplevelser analyseras utifrån ett queerteoretiskt perspektiv, där normer rörande kön och sexualitet sätts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, där normerna kring manligt och kvinnligt är starka och där andra sexuella läggningar än heterosexuell och andra könsidentiteter än man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utsträckning, och frågor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lärare har ett personligt intresse i frågorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrån det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer är osynliga i skolkontexterna.

Sedan tidigt 90-tal har det pågått en diskussion om den evidensbaserade praktikens vara eller inte vara inom socialtjänsten. Evidensbaserad praktik är en metod där den bästa tillgängliga evidensen, den egna erfarenheten samt klientens preferenser utgör grunden för professionella beslut. För att möjliggöra en sådan praktik måste bedömningar och dokumentation inom socialtjänsten utföras mer standardiserat. Förespråkarna, däribland Socialstyrelsen, menar att arbetets och insatsers effekt måste kunna mätas för att förbättras. Importen av evidensbaserad praktik i socialtjänst är dock förknippat med en rad svårigheter och vissa menar att det är ett hot mot de professioner som finns inom det sociala arbetet.

Tillgången till hälsoinformation på Internet har underlättat för patienterna att söka kunskap jämfört med när det endast var möjligt att få information av sin läkare, tidskrifter och litteratur. De flesta studier som gjorts på området både nationella och internationella har fokuserat på relationen mellan läkare och patient och hur den påverkas av att patienter söker hälsoinformation på Internet. Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskans arbete påverkas av att patienter/anhöriga söker hälsoinformation på Internet. Metoden som använts var en webbaserad enkätstudie som skickades ut till alla identifierade distriktssköterskor inom Norrbottens Läns Landsting. Data bearbetades med statistikprogrammet SPSS.