Syftet med studien har varit att utveckla förståelse för barns förutsättningar attskapa och upprätthålla kamratrelationer i institutionella miljöer genom attundersöka pedagogers uppfattningar om fenomenet barns relationsarbete.Studien har en fenomenografisk ansats och det har genomförts kvalitativaintervjuer med åtta pedagoger som arbetar på fem förskolor med fyra olikapedagogiska inriktningar. Resultatet i studien synliggör några tänkbaravariationer av uppfattningar som pedagoger kan ha om fenomenet barnsrelationsarbete. Med utgångspunkt i studiens frågeställningar formuleradeskategorier utifrån informanternas utsagor. Kategorierna som beskriverpedagogers uppfattningar om barns förutsättningar för relationsarbete ärföljande; Förskolan som institution ger unika förutsättningar, Den fysiska miljön ochtillgång till material - centrala utgångspunkter, Individens unika förutsättningar,Gruppklimatet som grogrund samt Samhällets normer som begränsning.Kategorierna som beskriver pedagogers uppfattningar om sin egen roll i barnsrelationsarbete är följande; Observatör och analytiker, Medlare och förebild,Organisatör och kontaktförmedlare samt Terapeut och frigörare. Uppfattningarnaindikerar att barn kan få ett relativt gott stöd i sitt skapande ochupprätthållande av relationer i förskolan.

I Sverige finns idag en vårdform där patienter som begått brott under grav psykisk störning samvårdas med personer som har ett allvarligt självskadebeteende. Dessa inrättningar måste då förhålla sig till två olika vårdsätt. Vi vill därför undersöka om personalen beskriver och upplever eventuella skillnader i interaktionen med patienter vilka vårdas med stöd av olika tvångsvårdslagar på en rättspsykiatrisk avdelning. Vi har använt oss av en kvalitativt ansats där vi har intervjuat sex yrkesverksamma inom rättspsykiatrin. Med hjälp av symbolisk interaktionism samt vårdkulturteori har vi analyserat den empiri som framkommit från intervjuerna.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien är alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmässigt ihop med yrkesverksamma mentorer från arbetslivet. Syftet med vår studie var att ta reda på effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda på mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de själva ha fått genom mentorskapsrelationen.

Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelser av genomförd lyftkörkortsutbildning och deras upplevelse i användningen av mekaniska lyftar i dagliga arbetet.Metod: Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med arton personer, som är yrkesverksamma inom hemvården eller på vårdboende och genomfört lyftkörkortsutbildningen i Örebro kommun. Dessa personer intervjuades angående sina upplevelser. Resultat: Det som upplevdes positivt i lyftkörkortsutbildningen var att få prova patientens roll i en lyftsituation. Flera i vårdpersonalen upplevde även att utbildningen var innehållsmässigt tillräcklig för att klara deras vardagliga arbete. Det som anses kunna utveckla lyftkörkortsutbildningen enligt vårdpersonalen är att lära sig om patientbemötande i en lyftsituation.

Den språkliga medvetenheten börjar utvecklas så snart en människa har förmåga att ta intryck från omvärlden och utvecklas genom samtal,språklekar och sagor. Språklig medvetenhet är en förutsättning för att kunna lära sig läsa och skriva. Läsutvecklingen sker i flera steg och startar långt innan den verkliga läsningen. Jag ville genom mitt examensarbete få veta mera om hur jag som lärare kan hjälpa barn att lära sig läsa och skriva. Det är en nödvändig kunskap i mitt framtida yrkesliv som lärare.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt arbete ser på fenomenet e-mobbning bland dagens ungdomar. Undersökningen har byggt på fyra kvalitativa intervjuer gjorda på en skolkurator, en högstadielärare, en polis som arbetar med ungdomsproblematik samt två kuratorer  på BUP. Analysen har sedan sin grund i respondenternas svar samt tidigare forskning om ämnet e-mobbning. Rapporter från etablerade svenska organisationer som exempelvis Friends och BRIS har också studerats. Resultatet visade att e-mobbning är ett växande problem bland barn och unga både i skolan och på deras fritid.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer konstrueras mot bakgrund av en historisk, kulturell och samhällelig förståelse av fenomenet. Det konstrueras och rekonstrueras diskursivt genom språket i sociala samspel mellan människor där särskilda begrepp och termer ligger till grund för förståelsen av denna våldskategori. I denna studie avser vi att undersöka hur yrkesverksamma företrädare, inom så väl offentlig som ideell organisation, förstår och tolkar mäns våld mot kvinnor genom den kvalitativa forskningsansatsen. Detta genom intervjuer i fokusgrupp som diskursivt analyserats och diskuterats i relation till det socialkonstruktionistiska perspektivet och teoretiska begrepp såsom våld, offer och förövare. Föreliggande studie påvisar att deltagarnas tolkning och förståelse av mäns våld mot kvinnor i nära relationer påverkas på olika sätt, bland annat genom organisatoriska förutsättningar.

I takt med att det svenska tonnaget flaggas ut och förminskas söker sig allt fler nyexaminerade styrmän till andra marknader. Ett stort sådant segment är den norska offshoreindustrin. Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade styrmäns upplevelser av oro och stress under första tiden som yrkesverksamma och om dessa upplevelser skilde sig åt beroende på vilken bransch de var verksamma i. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där personliga intervjuer genomfördes. Åtta styrmän, fyra från den traditionella svenska handelsflottan och fyra som är verksamma inom offshorebranschen, som tagit examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar våren 2012, valdes slumpvis ut för intervjuer.

Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur bilder av Vi och De Andra konstrueras i kunskapsmaterial om hedersrelaterat våld riktat till yrkesverksamma inom skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst och rättsväsende. Vi har en poststrukturalistisk utgångspunkt som fokuserar på hur verkligheten konstrueras genom språket samt hur det finns en maktaspekt i att formulera ?kunskap?. Analysen sker utifrån ett postkolonialt perspektiv samt diskursanalytiska metoder. De frågeställningar vi utgår ifrån lyder:Vilka diskurser kring hedersrelaterat våld kan identifieras i materialet?Hur konstrueras Vi och Dom inom dessa diskurser?Studiens resultat visar bland annat att det i materialet i hög utsträckning återfinns generaliserande konstruktioner av Vi och De Andra.

Syftet med arbetet är att belysa hur representanter i olika beslutsfattande positioner bedömer och resonerar kring konsthantverk och konsthantverkare samt att ge exempel på representanternas bakgrund gällande utbildning och yrkeserfarenhet. Det är viktigt för konsthantverkare att synas i olika sammanhang för att kunna sälja sina produkter. I dessa sammanhang finns yrkesverksamma personer som ansvarar för bedömning av konsthantverkares föremål. Jag har valt att undersöka fyra olika instanser där konsthantverkare kan tänkas delta: museum, samlingsutställning, förening samt hemslöjdsbutik. Som metod användes kvalitativa intervjuer med åtta representanter från de utvalda instanserna.

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenska invånare. Riskfaktorer för att utveckla hypertoni är tobaksbruk, alkoholintag, felaktig kosthållning, låg motionsnivå och stress. Ändrad livsstil utgör grunden i behandlingen och distriktssköterskan har en viktig preventiv funktion som syftar till att ge patienten förutsättningar att införliva hälsosamma levnadsvanor. Syftet med examensarbetet var att jämföra olika förebyggande interventioner och vilken effekt de har på blodtrycket bland patienter med hypertoni. Målet var att sammanställa befintlig kunskap och synliggöra den för yrkesverksamma inom området.

Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelse av smärtbehandlingens kvalitet samt hur sjuksköterskor följer riktlinjerna för smärtbehandling.Metod. Studien utformades som en deskriptiv tvärsnittsstudie. Patienter som genomgått kirurgi tilldelades en enkät angående sina upplevelser av smärtbehandlingens kvalitet samt att en journalgranskning genomfördes.Resultat. Sammanlagt deltog 58 patienter.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger ser på sin roll som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk kollegial handledning.Studien tar sin utgångspunkt i ett kommunikations- och sociokulturellt perspektiv. Vi har valt Dewey som teoretisk utgångspunkt då hans teorier kring lärande och interaktion har relevans till vårt problemområde. Vi väljer också att luta oss mot Hatties forskning där han fokuserar på synligt lärande och kollegial utveckling.Studien vilar på en hermeneutisk forskningsansats och är genomförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex yrkesverksamma specialpedagoger i olika kommuner och skolstadier.Studien ger en samstämmig bild av den kollegiala pedagogiska handledningens möjligheter till utveckling och lärande. Den pekar också på att pedagogisk kollegial handledning kan vara ett kompetenshöjande verktyg att använda sig av i den vardagliga praktiken i det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns en enighet om vikten av struktur och en kvalificerad samtalspartner som ledare.

Syftet med studien är att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollärares beskrivningar av kollegialt lärande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lärandet. Sökningar visar att det finns brist på forskning avseende förskollärares kollegiala lärande. Studiens frågeställningar rör sig om förskollärares beskrivningar av vad kollegialt lärande kan innebära samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet ses människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext (Säljö, 2011).

Syftet med denna studie är att undersöka fem högstadielärares förhållningssätt till lyrik i sin svenskundervisning. De frågor som ställts är hur lärarna resonerar kring lyrik i sin undervisning med avseende på vad de ser som viktigt, vilka möjligheter och svårigheter de ser och hur de ser på syftet med att använda lyrik i svenskämnet. Som bakgrund till undersökningen ges en översikt över lyrik i svenskämnet och relevant litteraturdidaktisk forskning. Fem svensklärare yrkesverksamma på högstadiet har intervjuats. Resultatet diskuteras utifrån fyra kategorier: Hur lärarna uppgav att de arbetar med lyrik; deras syn på lyrikens plats i ämnet; hur de ser på lyrik i relation till deras elever; vad deras personliga pedagogiska mål med att använda lyrik är.