En av de Yrkeskategorier som upplever mycket stress på arbetsplatsen är sjuksköterskor och det kan därför vara intressant att undersöka hur de upplever den stressen. Fem kvinnliga sjuksköterskor mellan 24 och 43 år på en hematologiavdelning på Karolinska Universitetsjukhuset intervjuades om sina upplevelser av stress kopplat till arbetet och vilka faktorer som bidrar till stressen. Materialet från intervjuerna analyserades tematiskt. Resultatet tyder på att flera faktorer kopplade till avdelningens storlek upplevs som stressande, så som upplevda bemanningsproblem, brister i kommunikationen på avdelningen, tung arbetsbelastning och även arbetsrelaterade krav. Det visade sig även finnas faktorer som upplevdes som stressreducerande på arbetsplatsen så som stöd och möjlighet att påverka arbetsförhållandena.

Uppsatsen behandlar språkstörningar, och tar upp möjliga bakomliggande orsaker samt hurman kan underlätta för barn som lider av språkstörningar. Syftet är att skapa en förståelsekring språkstörningar och att ta reda på hur man kan underlätta för de barn som lider avspråkstörningar. Vår undersökning är baserad på intervjuer med logopeder, talpedagoger ochspecialpedagoger som arbetar med språkstörda barn dagligen. Anledningen till att vi valde attintervjua personer från dessa Yrkeskategorier är för att de har breda kunskaper om barn medsärskilda behov.Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att uppkomsten till språkstörningar fortfarande ärokänd, men det finns dock teorier som pekar på ärftlighet som möjlig bakomliggande orsak.Uppsatsen innehåller även tillvägagångssätt samt tips på hjälpmedel som kan underlätta förbarn med språkstörningar..

Syftet med denna undersökning och uppsats är att ta reda på om det finns en samsyn när det gäller att arbeta med åtgärdsprogram och om det saknas hur ser attityden ut då? I Skolverket (2008) står det att: ?Kravet på att utarbeta åtgärdsprogram omfattar alla skolformer utom förskoleklassen [?] ? Undersökningen är kvalitativ och baseras på enkätfrågor samt intervjuer, urvalet i undersökningen består av pedagoger från olika Yrkeskategorier på två mindre, mellansvenska skolor med förskoleklass till år 5. Dessutom intervjuade vi rektorer,specialpedagog, speciallärare samt skolsköterska.Resultatet visade att det finns en samsyn även om det skiljer sig åt i vissa anseenden. Rektor har yttersta ansvaret för att ett åtgärdsprogram upprättas och delar, tillsammans med sin personal, synen på nyttan av ett åtgärdsprogram..

Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på om sjukhuskuratorerna använder sig av förhandlingsstrategier i förhållande till de andra Yrkeskategorierna, för att lyfta fram sin yrkesspecifika bedömning av en patient i behandlingsteamet. Om så var fallet, ville vi även ta reda på vilka strategier det är. Dessutom ville vi även ta reda på i vilka situationer kuratorerna kände att de andra Yrkeskategorierna i behandlingsteamet gör intrång på deras ansvarsområde och vad de trodde orsakerna kunde vara till detta.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem sjukhuskuratorer inom den somatiska/kroppsliga sjukvården.Resultat: Kuratorerna beskriver att deras arbetsområde ofta går in i de andra Yrkeskategoriernas. De har ett fungerande samarbete med de andra som arbetar kring patienten. De upplever att andra Yrkeskategorier har en tendens att gå in på kuratorns arbetsområde och ta över.

Krav på adekvat utbildning är beroende på yrkesområde. Inom vårdområdet finns legitimationskrav för vissa Yrkeskategorier men inte för undersköterskor. Trots detta finns det krav på att den vård som undersköterskor ger ska vara av god kvalitet.Syftet med denna studie är att belysa hur vårdlärare som undervisar vuxna inom vård- och omsorgsutbildningen ser på begreppet kvalité i vårdutbildning. Studien bygger på kvalitativa semistruktuerade telefonintervjuer med 9 vårdlärare med minst två års erfarenhet av undervisning i vård- och omsorgsutbildning för vuxna. Frågeställningar rör vad vårdläraren anser att kvalitet är, samt hur de arbetar med kvalitetsfrågor i utbildningen.I resultatet framkom tre teman - Engagemang och stöd i elevens hela skolsituation, Undervisning och individuell anpassning samt Ansvar för att eleverna tillgodogör sig undervisning med kvalité..

Inom vården är empati en viktig grund för vårdarbetet. Forskning har visat att om man känner en ökad empati för en person i nöd så ökar tendensen att hjälpa denne. Frågesällningarna var ifall personal blir utmattade i högre grad vid hög empati och om distansering har att göra med hur länge man har arbetat inom sitt yrke. En kvantitativ studie med 109 mentalskötare och undersköterskor påvisade signifikanta skillnader inom yrkena på empati, utmattning och distans. Undersköterskor uppvisade en högre empati än mentalskötare.

Föreliggande studies syfte var att beskriva diabetessjuksköterskors inom Primärvården Skaraborg upplevelser vid kostrådgivning till patienter med typ-2 diabetes. Studien undersöker frågor kring diabetessjuksköterskans ansvar, hur de påverkas av andra Yrkeskategorier och patienter, svårigheter i att motivera patienten och eventuell diskrepans mellan vårdprogram och egen inställning. Informanterna var sex diabetessjuksköterskor med mångårig arbetslivserfarenhet. Studien var utformad som en kvalitativ intervjustudie. De ljudbandinspelade intervjuerna har transkriberats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna undersökning är att belysa tidig anknytning och dess problematik och hur specialpedagoger arbetar med anknytningsproblematiken.I litteraturgenomgången tar vi bland annat upp hur både arv och miljö spelar en stor roll då det gäller utvecklingen inom det nära samspelet mellan barn och föräldrar, det vill säga den livsviktiga anknytningen.Barn knyter alltid an till en vuxen även om anknytningen blir otrygg och negativ.Det empiriska underlaget utgörs av intervjuer med fem specialpedagoger, fyra psykologer, två sjuksköterskor och en familjebehandlare.Resultatet av detta arbete visar att samtliga Yrkeskategorier som var tillfrågade tycker att resurser ska sättas in så tidigt som möjligt vid anknytningsproblematik och att specialpedagoger har en viktig roll i i arbetet med anknytning. Åtgärderna som sätts in ska vara anpassade efter familjens individuella behov och samtliga respondenter framhåller att det är aldrig för sent att åtgärda tidig anknytningsproblematik.

Inom hälso- och sjukvården ställs idag höga krav på renlighet för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Detta gäller inte minst vårdpersonalens händer. Syftet med studien var att undersöka benägenheten att följa de i Handbok för hälso- och sjukvård beskrivna riktlinjerna kring handhygien bland olika Yrkeskategorier på en kirurgisk vårdavdelning. Datainsamling skedde genom observationer av under-sköterskor, sjuksköterskor och läkare på den utvalda vårdavdelningen. Studien hade både kvalitativ och kvantitativ ansats.

Munnen är ett viktigt organ vad gäller äldres fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Syftet med studien är att sammanställa sjuksköterskans syn på vilka faktorer och förhållande som spelar in på hur den orala vården utförs på äldre. Metoden för studien är en litteraturstudie. Resultatet visade att kunskapsbrist, rutinbrist, tidsbrist, utvärderingsredskap, oral hälsa i syfte att förebygga sjukdomar, etiska dilemma och samarbete med tandvården hade en stor betydelse för hur den orala vården utfördes. Kunskapsbristen ansågs vara kärnan till varför de äldres orala vård försummades av vårdpersonalen.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka faktorer som styr maten som serveras i förskolan, samt att knyta an till vetenskaplig forskning inom ämnet mat och hälsa. Vi har genomfört semistrukturerade kvalitativa intervjuer, i vilka en kostchef, två kostrådgivare och fyra kokerskor har deltagit. Detta för att få utlåtanden från olika Yrkeskategorier.Utifrån forskningen som granskats är det tydligt att det finns varierande åsikter om vad som är näringsriktig kost. Även informanterna i den empiriska undersökningen uttrycker skilda uppfattningar om vad barn bör äta.Ur resultatet av den empiriska undersökningen kan vi författare dra slutsatsen att det är olika faktorer som styr vilken mat som serveras i förskolorna i den undersökta kommunen; ekonomi, livsmedelsverkets kostrekommendationer, föräldrars åsikter och önskemål från barnen..

Befolkningen blir allt äldre och vårdtyngden i den kommunala äldreomsorgen ökar. Äldre som bor på särskilda boenden är en utsatt grupp för undernäring. Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskan anser sig göra för att identifiera, bedöma samt åtgärda undernäring hos äldre som bor på särskilda boenden. Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats där sjuksköterskor som arbetar på särskilda boenden intervjuades. I resultatet framkom att sjuksköterskorna använde sig av observationer och mätinstrument för att identifiera och bedöma undernäring hos vårdtagarna.

Syftet med föreliggande studie var att ta del av upplevelser som långtidssjukskrivna individer med stressrelaterade symptom erfarit. Studien har en explorativ design och metoden som användes var den kvalitativa forskningsintervjun. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer och textanalys. Deltagarna utgjordes av anställda från två Yrkeskategorier på en högskola, sju kvinnor och en man. Resultaten visade att bemötandet från omgivningen inverkar på hur individen upplever sin situation, men också att symptombilden påverkar möjligheten att ta till sig omgivningens stöd.

Syftet med denna rapport är att ta reda på styrketesternas funktion på polisutbildningen vid Umeå universitet. Som bakgrund till rapporten ligger bland annat egna iakttagelser om stora skillnader i resultatet vid styrketesterna. Tillvägagångssättet har bestått av intervjuer med momentansvariga för styrketesterna, tidigare lärare samt inläsning på ämnesområdet. Under teoridelen förklaras styrketesternas olika moment, uppbyggnad och krav. I rapporten beskrivs rikspolisstyrelsen krav om en specifik utbildningsplan.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskaplig kunskap om hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot handhygien. Resultatet baseras på 10 st vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att sjukvårdspersonal har en positiv attityd till handhygien vid patientkontakt eller vid exposition av kroppsvätska. Däremot finns en negativ attityd vid användandet av handskar, tro att handhygien orsakar hudirritation och när handhygiensmedel ej finns lättillgängligt. Personalens attityder påverkas av vilken kunskap de har och deras arbetsledares åsikter gällande handhygien.