Syftet med studien var, att utifrån tanken att människan är en social varelse som utvecklas i samspel med andra, undersöka hur förskollärare och grundskollärare talar om sin yrkesidentitet. Detta är relevant på grund av att deras respektive verksamheter är viktiga, samverkande delar i det svenska utbildningssystemet. För att uppnå detta syfte har jag utgått ifrån två frågeställningar: ? Hur resonerar förskollärare respektive grundskollärare kring sin yrkesidentitet? ? Finns det något som skiljer dessa båda grupper åt identitetsmässigt och i så fall vad? För att få svar på dessa frågor har åtta lärare kontaktats och intervjuats med hjälp av metoden kvalitativ intervju. Uppsatsen är indelad i tre huvuddelar.

Syftet med studien är att undersöka samarbete i förskolans arbetslag utifrån arbetslagsledarens (förskolechefens) och de övriga pedagogernas (förskollärare och barnskötare) perspektiv, samt att lyfta fram eventuella skillnader och likheter mellan ledares och övriga pedagogers syn på samarbete. Studien bygger på tio kvalitativa intervjuer, två med förskolechefer på två olika förskolor och åtta med pedagoger, fyra från varje förskola.Studien visar att samarbetet i arbetslaget är en viktig fråga hos båda ledarna och pedagogerna för att skapa ett fungerande arbetslag. Både ledare och övriga pedagoger ser att det finns möjligheter och hinder i samarbetet, och att det är ett gemensamt ansvar mellan pedagoger och ledare. Dessa båda yrkesroller rymmer både möjligheter och hinder som kan påverka eller förbättra samarbetet.Undersökningen har visat olika möjligheter som utifrån ledarnas och pedagogernas perspektiv kan leda till ett bättre samarbete, t.ex. att ha tydligt ledarskap, tydliga mål, öppen dialog, ömsesidig förståelse, gemensam reflektion och så vidare.

AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvägledares Yrkesidentiteter- En intervjustudie med några verksamma studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats är att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvägledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor när det gäller skolornas studie- och yrkesvägledning.

Dagens universitets- och högskolestuderande i Sverige tenderar att arbeta extra vid sidan av studierna i relativt stor omfattning. Vardagen kräver att studenterna ständigt växlar fokus och därför förmodas även självbilden bli uppdelad. Tidigare forskning visar på att identitet är socialt och skapas genom interaktion i en given kontext. Vidare fann författarna forskning som talade för att begreppet yrkesroll är relevant i sammanhanget, där Yrkesidentiteter sägs skapas genom professionaliseringsprocesser i vilka den individuella och den kollektiva självbilden möts under yrkesutövandet. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter vid två olika lärosäten formar sin studentidentitet respektive yrkesidentitet i kontexten och hur dessa roller kan hamna i konflikt med varandra.

Denna C-uppsats är en litteraturstudie, en forskningsöversikt över ämnet socialisering till lärare.  Syftet med studien var att besvara tre frågor (a) Vad är yrkessocialisering till lärare och hur går den till? (b) Hur kan yrkessocialisering till lärare mätas och undersökas? (c) Hur har detta mätts tidigare och vad har man kommit fram till?Litteraturstudien bygger på en analys av nio vetenskapliga artiklar som alla handlar om lärares yrkessocialisering. Studien visade att lärare skapar sina Yrkesidentiteter genom att använda sig av olika metoder, till exempel reflekterande samtal. Den blivande lärarens uppväxt och egen skolgång har betydelse för att de väljer att bli lärare. Lärarutbildningen, den första arbetsplatsen och de första kollegorna har också påverkat individerna i deras yrkessocialisering.Eftersom socialisationsprocesser är mycket komplicerade företeelser var inte syftet att ge någon exakt förklaring till hur socialisation går till utan snarare att ge exempel på olika sätt att mäta och redogöra för hur olika delar av yrkessocialisationsprocessen till lärare kan se ut.Till denna studie valdes nio artiklar, de lästes igenom och viktiga partier markerades.