En enkÀtundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn pÄ sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt pÄ sin framtid och att fÄ jobb och att eleverna kÀnner sig krÀnkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lÀrare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. FrÄgestÀllningarna i denna uppsats var:? PÄ vilket sÀtt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmÄlen för svenska?? Hur ofta och pÄ vilka grunder anvÀnds Gymnasieförordningens undantagsbestÀmmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna sjÀlva pÄ sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar ocksÄ att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en sÄ god undervisning och skolgÄng som möjligt.

En enkÀtundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn pÄ sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt pÄ sin framtid och att fÄ jobb och att eleverna kÀnner sig krÀnkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lÀrare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. FrÄgestÀllningarna i denna uppsats var:? PÄ vilket sÀtt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmÄlen för svenska?? Hur ofta och pÄ vilka grunder anvÀnds Gymnasieförordningens undantagsbestÀmmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna sjÀlva pÄ sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar ocksÄ att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en sÄ god undervisning och skolgÄng som möjligt.

MÄltidssituationen för Àldre i ordinÀrt boende visar pÄ en beroendestÀllning mellan Àldre och hemtjÀnstpersonal. Helhetssynen brister dÄ mÄltidens sociala, emotionella och kulturella aspekter förbises, med en utbredd aptitlöshet och riskerad malnutrition som följd. HemtjÀnst-personals komplexa uppdrag pÄverkas av bÄde intern och extern problematik, dÀr enhetschefer förordar lÀmplighet före formell utbildning, i en organisation med invecklade styrsystem och bristande resurser. Studiens syfte var att beskriva och analysera hemtjÀnstpersonals uppfatt-ningar av Àldres mÄltidssituation i ordinÀrt boende. I studien anvÀndes en fenomenografisk tolkningsmetod av kvalitativa intervjuer, dÀr 12 hemtjÀnstpersonal frÄn en svensk kommun med varierande anstÀllningsform, utbildning och erfarenhet, reflekterade över det egna upp-draget och mötet i Àldres mÄltidssituation, bÄde idag och framgent.

NĂ€r ett system införs, spelar det ingen roll hur god funktionalitet det har, om anvĂ€ndarna av nĂ„gon anledning inte kan eller vill anvĂ€nda det pĂ„ ett effektivt sĂ€tt. I första hand bestĂ€ms anvĂ€ndbarheten hos ett program av egenskaper hos detta och hos de aktuella anvĂ€ndarna. God anvĂ€ndbarhet beror av acceptans frĂ„n anvĂ€ndarna, kompetens hos anvĂ€ndarna och anvĂ€ndarvĂ€nlighet hos systemet.För att undersöka hur man kan uppnĂ„ hög anvĂ€ndbarhet och dĂ€rmed en hög grad av anvĂ€ndande vid införande av ett nytt system, har vi gjort en undersökning av anvĂ€ndbarheten och anvĂ€ndandet av ett system vid Landstinget i Östergötland.VĂ„ra slutsatser visar pĂ„ att utbildning och information Ă€r mycket viktiga faktorer för att uppnĂ„ hög anvĂ€ndbarhet för ett system. MĂ„nga har en motvilja mot att anvĂ€nda datorer och problem med att se vilka fördelar ett införande av ett nytt system kan medföra, nĂ„got vi anser kan lösas med bĂ€ttre utbildning och information. Trots att teorier om anvĂ€ndbarhet funnits i över tio Ă„r, har vi funnit att det forfarande inte tas tillrĂ€cklig hĂ€nsyn till de grundlĂ€ggande faktorer som pĂ„verkar anvĂ€ndbarheten vid införande av ett system..

Problem/Bakgrund: Snedrekryteringen till universitet och högskolor, utifrÄn klass, har endast förÀndrats marginellt de senaste decennierna. Trots politiska reformer Àr arbetarklassen fortfarande underrepresenterad.Syfte: Syftet har varit att beskriva och förklara hur individer med arbetarklassbakgrund upplever sitt val, möte och eventuella reproduktion av högre studier. Vidare har det varit att se om de har gemensamma erfarenheter med andra i samma situation, om de har upplevt svÄrigheter eller fördelar i mötet med utbildning som kan hÀrledas ur deras klassbakgrund.Uppsatsens utgÄngspunkter och undersökningens upplÀggning: Jag har utgÄtt frÄn att individer med arbetarklassbakgrund, som minoritet pÄ högre utbildning Àr med om upplevelser som grundas i deras sociala bakgrund. DÀrför har jag valt att samla in mitt empiriska material genom att göra intervjuer med tre individer ur arbetarklassen som valt att lÀsa vidare. Det empiriska materialet har tolkats med hjÀlp av teorier av Pierre Bourdieu, Thomas Ziehe och en del forskning kring klassresenÀrer, frÀmst Mats Trondman.Slutsatser/resultat: Jag har funnit en del faktorer i den sociala bakgrunden som överensstÀmmer samt skiljer sig mot vad tidigare forskning kring klassresor diskuterat.

Miljöutvecklingen pÄ de svenska golfbanorna gÄr stÀndigt framÄt, mycket beroende pÄ strÀngare direktiv i form av mer miljötillsyn och begrÀnsade möjligheter att anvÀnda bekÀmpningsmedel. Golfbanor Àr viktigt för det svenska nÀringslivet, som ger jobb, ökad biologisk mÄngfald och friskvÄrd bland annat. För att kunna utveckla och förbÀttra golfbaneskötsel Àr det viktigt med utbildning. Detta har förÀndrats radikalt frÄn 1980-talet till idag. Utbildning inom skötsel av golfbanor började inte komma förrÀn pÄ mitten av 1980-talet och utvecklades nÄgot under 1990-talet. Under 2000-talet har Àven utbildning börjat ges pÄ universitets- och gymnasienivÄ. Golfbanor har lÀnge förknippas med att ha en stÀmpel av ?miljöbov?, vilket vÀxte sig allt starkare under 1980- och 1990-talet.

Personer med psykossjukdom fÄr idag omfattande stöd av sina nÀrstÄende. Den stödjande rollen kan innebÀra en hög belastning och börda för nÀrstÄende. Interaktionen med en person med psykossjukdom kan försvÄras av en rad olika faktorer och har visats betydelsefull för sjukdomsprognosen. I sjuksköterskans arbete ingÄr att ge stöd och vÀgledning till nÀrstÄende. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes behov av stöd som kan förbÀttra interaktionen med person med psykossjukdom.

Studien Att prata normalt ? En studie av 12 ungdomars attityder till dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget sprÄkbruk, Àr en undersökande studie av ungdomars attityder till dialekter i allmÀnhet och sin egen dialekt borÄsiskan i synnerhet. Syftet med studien Àr att utreda attityders pÄverkan pÄ det egna sprÄkbruket, samt om resultatet varierar anmÀrkningsvÀrt mellan den studieförberedande och den yrkesförberedande gymnasieutbildningen respektive mellan de kvinnliga och manliga informanterna.Undersökningen konkretiseras genom följande forskningsfrÄgor:*Skiljer sig individernas definition av begreppet dialekt frÄn den vetenskapliga definitionen?*Hur definierar individerna sin egen dialekt och till vilken grad anser de att de sjÀlva talar den? Finns det nÄgon svÄrighet i definitionen?*Finns det nÄgon skillnad i mÀngden dialektala varianter nÀr det gÀller attityder, lokalintegration, utbildning och kön hos informanterna?Studien utgÄr frÄn material hÀmtat frÄn projektet DialektutjÀmning i VÀstsverige och bestÄr av enkÀter, intervjuer och analyser av mÀngden dialektala varianter.Tidigare forskning inom Àmnet sÀger att manliga individer talar mer dialekt Àn kvinnliga, samt att individer som gÄr pÄ yrkesförberedande utbildningar talar mer dialekt Àn de pÄ studieförberedande. Individer som inte Àr lokaltintegrerade tenderar Àven att vara mer mottagliga för sprÄkliga förÀndringar.Till skillnad frÄn tidigare kvantitativa undersökningar visar studien att den informant som har flest dialektala varianter Àr en pojke som gÄr en studieförberedande utbildning och att den typiske dialekttalaren Àr av det kvinnliga könet samt gÄr en studieförberedande utbildning.

Syftet: var att beskriva sjuksköterskans agerande och vilka faktorer som kan pÄverka beslutet om att anmÀla eller inte vid misstanke om barnmisshandel samt att granska kvaliteten avseende de metodologiska aspekterna urval- och datainsamlingsmetod i studiens ingÄende artiklar.Metod: Deskriptiv litteraturstudie baserad pÄ femton vetenskapliga artiklar som söktes frÄn databaserna Pubmed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor kÀnner sig osÀkra nÀr tecken/symtom var otydliga och avvaktade för att samla information innan hon eller han bestÀmde sig för att anmÀla. Sjuksköterskor var bekvÀma i sina observationer nÀr arbetsplatsen stod bakom beslut om att anmÀla misstanke om barnmisshandel. Faktorer som visade sig pÄverka sjuksköterskans beslut om att anmÀla var utbildning, kunskap, samarbete, riktlinjer, sjÀlvförtroende, attityder och instÀllning.Slutsats: Screening för barnmisshandel, tydliga riktlinjer, mer stöd frÄn kollegor samt utbildning inom omrÄdet behövs..

Bolognaprocessen Àr en förÀndringsprocess som syftar till att skapa ett gemensamt europeiskt omrÄde för högre utbildning (EHEA). MÄlsÀttningen formulerades ursprungligen i Bolognadeklarationen 1999 och avser ett Europa dÀr studenter, forskare och lÀrare enkelt kan röra sig över nationsgrÀnserna. Detta ska uppnÄs genom förbÀttrad jÀmförbarhet och ökad överensstÀmmelse mellan lÀndernas utbildningssystem. I Sverige pÄgÄr just nu implementeringen av Bolognaprocessen.Genom teorier om policyprocesser och europeisering kan Bolognadeklarationens mÄlformuleringar sÀgas ge vissa förutsÀttningar för implementeringen i de deltagande lÀnderna. Att mÄlen Àr öppet formulerade, att de söker vinna legitimitet samt att de varierar i tydlighet Àr de sÀtt pÄ vilket dessa förutsÀttningar frÀmst lÀmnas.

Inledning: En revisor stÀlls i sin profession ofta inför etiska dilemman och svÄrigheter dÀrmoralen sÀtts pÄ prov. Det Àr dÄ viktigt att revisorn i frÄga agerar sÄ etisktkorrekt som möjligt, dels för att lagen faktiskt krÀver det men Àven för attsamhÀllet pÄ mÄnga sÀtt Àr beroende av att redovisningen i företagen Àr riktigtutförd. Eftersom det Àr universiteten och högskolorna runt om i landet somtillhandahÄller den utbildning som krÀvs för att bli revisor sÄ har Àven de ettvisst ansvar att ge studenterna utbildning inom etik.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera eventuella skillnader i det etiskaresonemanget mellan studenter som lÀser första respektive sista Äret av sinutbildning med inriktning pÄ redovisning. Författarna avser ocksÄ att undersökapÄ vilken nivÄ studenterna resonerar utifrÄn Kohlbergs moralutvecklingsteorisamt diskutera vad de eventuella skillnaderna kan bero pÄ.Metod: Författarna intervjuar Ätta studenter, fyra förstaÄrsstudenter och fyrasistaÄrsstudenter pÄ Handelshögskolan vid Göteborg Universitet. Detta för attse pÄ vilken etisk nivÄ de resonerar samt om det finns nÄgra skillnaderÄrskurserna emellan.Slutsats: Studien tyder pÄ att det föreligger skillnader mellan de som lÀser första ÄretjÀmfört med de som lÀser det sista Äret.

Sjuksköterskor har en betydelsefull roll och ansvar för nÀrstÄende som befinner sig i sorg. Det Àr av stor betydelse att sjuksköterskor upplever sig kunna hantera situationen, bÄde för egen och nÀrstÄendes vÀlbefinnande. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av mötet med nÀrstÄende i sorg efter dödsfall. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr nio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs tre olika teman som kan relateras till sjusköterskors upplevelse.

Vi som genomfört denna undersökning Àr tvÄ lÀrarstudenter med inriktning mot naturorienterade Àmnen. Under utbildningens gÄng har vi funderat och diskuterat mycket om laborationens betydelse i undervisningen och om vÄra egna erfarenheter av företeelsen under vÄr egen skolgÄng. Hur vi blivande lÀrare anvÀnder oss av laborationer och vilken uppfattning elever har av laborationens mÄl, Àr nÄgot som vi har funderat över under vÄr utbildning. Anledningen till varför vi har valt vÄrt omrÄde, Àr att vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning ibland fÄtt uppfattningen att elever har svÄrt att uppfatta meningen med laborationer och att vi ibland har haft problem att nÄ fram med vÄra egna mÄl till dem. Eftersom laborativt arbete Àr en viktig del i undervisningen, kÀnns det extra viktigt att skaffa kunskaper som gör att vi kan anvÀnda arbetssÀttet pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt.

Att drabbas av psykisk ohÀlsa innebÀr ofta en vardag som kantas av svÄrigheter. Livet kan upplevas som en börda och de vardagliga sysslorna blir svÄra att klara av. Att som sjuksköterska möta och vÄrda dessa patienter Àr en viktig del i arbetet. Detta möte ska bygga pÄ respekt och öppenhet. Syftet med denna studie Àr att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med psykisk ohÀlsa.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka den arbetspsykologiska vinsten i form av kontroll, stress och arbetstillfredsstÀllelse av en utbildningsinsats med skiftlagsutveckling. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ ett stort industriföretag i Mellansverige. Totalt 65 personer svarade pÄ enkÀten, indelade i de som deltagit (experimentgrupp) och de som inte deltagit (kontrollgrupp) i utbildningen. Resultatet visade att experimentgruppen jÀmfört med kontrollgruppen skattade sin kontroll över arbetshastigheten högre. LikasÄ ansÄg sig experimentgruppen bÀttre kunna förutsÀga resultatet av sina beslut i arbetet Àn kontrollgruppen.