Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ vad avgÄngsstudenter pÄ det fyraÄriga sjökaptensprogrammet har för syn pÄ sin egen ledarstil utifrÄn sina erfarenheter frÄn sin fartygsförlagda utbildning, sin tidigare arbetslivserfarenhet och utifrÄn teoretiska kunskaper som de inhÀmtat frÄn den ledarskapskurs som ligger i programmet. Metoden för denna undersökning Àr kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. I undersökningen intervjuades tio sjökaptensstudenter. En intervjuguide anvÀndes, som stöd för intervjuaren, vid intervjuerna. Svaren pÄ intervjuerna analyserades utifrÄn teorin om tre klassiska ledarskapsstilar; auktoritÀr, demokratisk och passiv.

John Dewey föddes Är 1859, samma Är som Charles Darwin bröt ny mark för mÀnniskan genom sin Theory of Species. Genom Darwin skulle grunden för det kollektiva mÀnskliga tÀnkandet och förstÄelsen av oss sjÀlva aldrig förbli detsamma. För Dewey precis som för Darwin Àr det förstÄelsen av mÀnniskan och hennes vÀrld som Àr det intressanta.Denna uppsats Àr en nÀrlÀsning av Deweys verk Demokrati och utbildning som publicerades för första gÄngen 1916. Verket som Àr skrivet pÄ tidigt 1900-tal har haft ett stort inflytande pÄ pedagogiskt tÀnkande generellt, men Àr ocksÄ ett av de verkligt intressanta arbetena rörande mÀnniskan och utbildningens roll för det demokratiska samhÀllet. Verket Àr av idémÀssigt fundamental betydelse för den filosofiska tanketradition som kallas pragmatism dÄ Dewey fÄngar upp den bÀrande idén om mÀnniskan i samhÀllet som en del av vÀrlden och som beroende av en bra utbildning.Uppsatsen har för avsikt att förmedla och tolka de tankegÄngar som Dewey lÄter framtrÀda i Demokrati och utbildning.

Denna uppsats behandlar hur utbildningen vid tekniskt chefsprogram har utförts avseende det tekniskainledande Äret samt tre alternativa sÀtt att genomföra denna utbildning. Dessa tre alternativa sÀtt utgörsav de tre utbildningsmodellerna:1. Problembaserat lÀrande2. Femstegsmodellen3. Tematisk utbildningSyftet med uppsatsen Àr att belysa hur utbildningen vid Tekniskt Chefsprogram skulle kunna utvecklasför att nÄ en bÀttre systemförstÄelse och helhetssyn för att förbereda officeren för nÀsta nivÄ.OvanstÄende tre modeller har jag jÀmfört med utbildningen vid Teknisk Chefsprogram avseende för- ochnackdelar med utgÄngspunkt att mÄlgruppen Àr officerare, som ska bli chefer eller handlÀggare tillchefer, i grund- och insatsorganisationen.UtifrÄn pedagogisk litteratur och utredningar, inom och utom Försvarsmakten, har jag kommit fram tillett antal faktorer som pÄverkar kraven och möjligheterna för officerare att verka efter genomfördutbildning, frÀmst med fokus pÄ framtiden och behovet av systemkunskap.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och kartlÀgga hur lÀrare i praktiken arbetar för att uppnÄ mÄlen om jÀmstÀlldhet i klassrummet. De frÄgestÀllningar som Àr vÀgledande för arbetet Àr: Hur arbetar lÀrare för att i praktiken uppnÄ mÄlen om jÀmstÀlldhet i klassrummet?Lyckas lÀrare uppnÄ mÄlen om jÀmstÀlldhet i klassrummet?Tio lÀrare har intervjuats angÄende hur de anser att de uppnÄr mÄlen om jÀmstÀlldhet i lÀroplanerna. Aktuell litteratur har granskats och studerats. Studiens resultat visade att lÀrarna har problem med att uppnÄ mÄlen, att mer tid och resurser behövs.

Denna uppsats syftar till att granska om och hur Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet lyckats integrera ett genusperspektiv i utbildningen pÄ grund- och fortsÀttningskursen (1-60 hp). Detta gör vi utifrÄn en normativ argumentation om genusperspektivets vÀrde för akademisk utbildning samt universitetets och institutionens uttalade mÄl för dess integrering. Genom att titta pÄ hur man formulerat sig i utbildningsplaner och scheman samt genom en granskning av kurslitteraturen argumenterar vi för att man inte lyckats integrera ett genusperspektiv i den utstrÀckning vi anser vara önskvÀrd. I vÄr analys fann vi att en stor del av kurserna helt saknar genusperspektiv. Vid de tillfÀllen dÄ man gjort försök att införa det har detta visat sig problematiskt utifrÄn flera av genusperspektivets grundlÀggande antaganden.

Denna litteraturstudie söker finna orsaker till varför antal elever i behov av sÀrskilt stöd ökat senaste Ären. DÀrtill vill studien söka se vilka effekter som blivit av ökningen samt ha svar pÄ hur elevers chanser till likvÀrdig utbildning kan ökas. Studien finner vissa samband mellan ökningen av elever i behov av sÀrskilt stöd och en förÀndrad pedagogik i den normala skolan..

Kurs: Kandidatuppsats 41-60p, vÄren - 2002, Företagsekonomi Titel: KartlÀggning och utvÀrdering av utbildningar - en svaghet i företag? Författare: Annika Andersson , Nina Blomkvist och Goce Lamevski Handledare: Göran Alsén, IEM, Blekinge Tekniska Högskola Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva och skapa förstÄelse för vilka faktorer som ligger bakom hur företag kartlÀgger utbildningsbehov, vilka utvÀrderingsmetoder som anvÀnds samt hur effekter kan tydliggöras i organisationen. Vidare Àr syftet att efter studien kunna bemöta den kritik som vi tar upp i problemdiskussionen. Metod: Vi har i denna studie anvÀnt oss av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med utbildningsansvariga inom telecombranschen. Slutsats: I vÄr studie har vi kommit fram till att företag lÀgger ner, ett till synes noggrant arbete med att karlÀgga behov för utbildning, i kontrast till den kritik som har framhÄllits av forskare. Vidare har vi funnit att företag frÀmst anvÀnder sig av enkÀter vid utvÀrderingsprocessen, samt att syftet med utvÀrderingen i första hand, verkar vara att förbÀttra kommande utbildningar.

Offentliga organisationers huvudsyfte Àr inte att skapa ekonomisk vinst, utan det typiska syftet Àr att tillhandahÄlla nÄgon form av allmÀn service. Hur vÀl organisationerna lyckas med detta gÄr vanligtvis inte att mÀta i finansiella termer. DÀrför har kvalitets- och resultatmÀtning ofta betydande inslag av bedömning och tolkning. En offentlig organisation som fÄtt kritik för brister inom detta omrÄde Àr Försvarsmakten, som i fredstid i huvudsak Àr en utbildningsinstitution som utbildar och trÀnar officerare och soldater.I uppsatsen studeras hur kvalitén pÄ en utbildning utvÀrderas inom en offentlig organisation med syftet att beskriva arbetet med kvalitets- och resultatmÀtning. Metoden för studien har varit att intervjua militÀra chefer som arbetar med förbandsutbildning eller utvÀrderingssystem pÄ Skaraborgs regemente P4 och pÄ Markstridsskolan, belÀgna i Skövde.VÄr studie visar att en kombination av olika utvÀrderingssystem och modeller ökar tillförlitligheten, sÀkerheten och kvalitén i utvÀrderingarna och minskar risken för godtycklighet och tolkningar.

Resultatet visar att samtliga informanter uttrycker en stor tillfredsstÀllelse med att ha utbildat sig till psykoterapeut. De intervjuade upplever att den personliga utvecklingen och yrkeskompetensen har stimulerats av utbildningen. De kÀnner sig nu friare och tryggare i samtalen. Samtliga uppger att de har fÄtt flera verktyg att arbeta med som gör att de kÀnner sig sÀkrare att samtala med flera personer i rummet och att Àven ta med barnen i samtalen. Informanterna anser att utbildningen har ökat deras reflektionsförmÄga.

Organdonation förkommer i hela vÀrlden och fungerar pÄ ett likvÀrdigt sÀtt. Organdonation och organdonationsprocessen Àr nÄgot som sjuksköterskor kan stöta pÄ under sitt arbete inom akutsjukvÄrden. Organdonationsprocessen ser ut ungefÀr pÄ samma sÀtt vÀrlden över, men upplevs pÄ olika sÀtt. Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva sjuk-sköterskors instÀllning till och upplevelser kring organdonation och organdonationsprocessen dÄ en patient avlidit. De frÄgestÀllningar som författarna hade var sjuksköterskors instÀllning till organdonation och vilka upplevelser sjuksköterskor hade kring organdonationsprocessen.

För att en god och sÀker vÄrd ska kunna ges Àr det viktigt att sjuksköterskor handlar pÄ ett etiskt och moraliskt riktigt sÀtt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vÄrdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan pÄ sjuksköterskans sÀtt att agera.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar compliance vid diabetes typ2. VÄr frÄgestÀllning Àr: Vad Àr viktigt för sjuksköterskor att tÀnka pÄ vid information / utbildning av patienter med diabetes typ 2? Modell: Vi anvÀnder oss av Carnevalis (1999) modell för krav och resurser som referensram. Metoden Àr en systematisk litteratursökning via databaser. Artikelgranskning och kvalitetsbedömning Àr gjort enligt Polit, Hungler et al ( 2001).

Syftet med denna studie var att undersöka nyblivna mödrars uppfattning av amningstidens lÀngd och vÄrdtidens lÀngd relaterat till bakgrundsvariablerna Älder, utbildning och paritet. Datainsamlingen skedde under hösten 2000 och vÄren 2001. Insamlat material infördes i det statistiska programmet Stat View. Materialet bearbetades dÀrefter i olika statistiska test som t-test, korrelations test och Chi-tvÄ test. Resultatet för den exklusiva amningen visar att kvinnor som Àr högutbildade och omföderskor ammar lÀngre Àn de lÄgutbildade och förstföderskor.

Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom hotell- och restaurangbranschen dÀr jag handlett elever under utbildning ser jag nu som ansvarig för undervisningen pÄ skolan elevernas praktik ur ett annat perspektiv. Vi befinner oss för nÀrvarande i skarven mellan tvÄ lÀroplaner, LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 94 [ Lpf 94] och Gymnasieskola 2011 [ Gy 11]. Yrkesutbildningarna inom gymnasieskolan gÄr frÄn att ha varit yrkesförberedande till att göra eleverna vÀl förberedda för yrkesexamen sÄ att de enligt skolverket (Gymnasieskola 2011) kan börja jobba direkt efter skolan. Arbetsplatsförlagd utbildning [ APU] ersÀtts av arbetsplatsförlagt lÀrande [APL] med i stort sett oförÀndrad omfattning och krav. Dock kan man notera att huvudmannen/ skolan har befriats frÄn kravet att anordna utbildningar för handledare vid behov.

Denna studie undersöker vilken betydelse utbildningsnivÄ har för ungdomars etablering pÄ arbetsmarknaden. Genom en systematisk litteraturstudie har vetenskapliga artiklar inom omrÄdet kritiskt granskats och sammanstÀllts. Resultatet visar att ungdomar med lÄgutbildningsnivÄ har betydligt svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden Àn ungdomar med högutbildningsnivÄ. De arbeten som arbetsmarknaden efterfrÄgar krÀver allt högre kunskapskrav och utbildning. Personer med hög utbildningsnivÄ som inte hittar arbete kan överta arbetstillfÀllen som krÀver lÄg utbildningsnivÄ.