Bakgrund/FrÄgestÀllning: NÀr Fanny Ambjörnssons bok "I en klass för sig ? Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer" publicerades 2004 fick den ett mottagande fÄ avhandlingar kan rÀkna med. Den recenserades och diskuterades i tidskrifter, dagstidningar och pÄ olika myndigheters hemsidor. Ambjörnsson följde under ett Är kvinnor pÄ tvÄ olika gymnasieprogram; ett studieförberedande (SamhÀllsprogrammet, S) och ett yrkesinriktat (Barn- och Fritidsprogrammet, BF). Boken avser analysera hur klass, sexualitet och etnicitet spelar roll för konstruktionen av genus.

Denna studie jÀmför det visuella materialet frÄn Gudrun Sjödéns klÀdkataloger med Kilroys resekataloger. HuvudfrÄgan i undersökningen Àr vilka olika diskurser somhittas i de utvalda texterna frÄn Gudrun Sjödéns klÀdkataloger och Kilroy travels resekataloger och hur dessa hittade diskurser opererar. Vad berÀttar dessa bilder om? Hur berÀttas det? Och till Vem berÀttas det. Som en del i undersökningen intervjuas Gudrun Sjödén konsumenter, bildlÀrare, en lektor i journalistik och ungdomar frÄn ett estetiskt gymnasieprogram.

Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra hur resurser knutna till social bakgrund och könstillhörighet pÄverkat studenters orientering i valet att lÀsa pÄ högskola och Studie- och yrkesvÀgledarprogrammet. Vi har lyft fram vÀgledningens betydelse i de olika valen av utbildningar. Med detta som bakgrund har vi Àven lyft frÄgan om hur studenterna ser pÄ sin framtida yrkeskarriÀr. Materialet bestÄr av en förundersökning dÀr vi delat ut enkÀter till studenterna som pÄbörjat studie- och yrkesvÀgledarprogrammet hösten 2007. Denna förundersökning gjordes för att fÄ en bild av gruppen utifrÄn kön klass och etnicitet.

Syfte & problemomrĂ„de:Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dagens vuxna barn upplevt deras uppvĂ€xt i en familj med alkoholmissbruk. Jag ville Ă€ven studera hur dessa personers nuvarande livssituation sĂ„g ut, och hur den pĂ„verkats av den specifika uppvĂ€xten, med en missbrukande förĂ€lder.Metod & material:Studien Ă€r en kvalitativ intervjustudie, dĂ€r empirin har samlats in genom intervjuer med fem vuxna barn till missbrukare. Materialet tolkades och problematiserades utifrĂ„n ett systemteoretiskt perspektiv med fokus pĂ„ familjen, och stĂ€mplingsteori med fokus pĂ„ individen.Resultat & slutsatser:I resultatet framkommer det att flertalet av informanterna blev varse om att nĂ„gonting inte stod rĂ€tt till vid 8-9 Ă„rs Ă„lder. Gemensamt för nĂ€stan alla som barn var kĂ€nslorna av skam och kluvenhet över situationen med en mamma eller pappa som missbrukar.I fyra av fallen sĂ„ fanns det en önskan om att fly eller hĂ„lla sig borta, men samtidigt en ambivalens gĂ€llande deras frĂ„nvaro, tre av dem kunde kĂ€nna oro för förĂ€ldern eller syskon, medan den fjĂ€rde kĂ€nde förvĂ€ntningar pĂ„ sig om ansvar i hemmet. Även kĂ€nslor av ensamhet, utanförskap och dĂ„ligt sjĂ€lvförtroende var typiska, kĂ€nslor som kunde styrkas genom tidigare studier och kan eventuellt tolkas ses som representativa hos barn till förĂ€ldrar med alkoholmissbruk.

SyfteSyftet med undersökningen var att studera hur eleverna som gÄr pÄ ett estetiskt gymnasieprogram med dansinriktning, beskriver de estetiska studiernas möjligheter att stimulera till utveckling av de multipla intelligenserna. Min utgÄngspunkt i studien var Howard Gardners definition av de sju intelligenserna; lingvistisk, logisk ? matematisk, musikalisk, spatial, kroppslig ? kinestetisk, och personlig inÄt ? utÄtriktad intelligens.MetodFör att nÄ fram till syftet i studien anvÀnder jag mig av Gardners teorier som ett teoretiskt ramverk och utifrÄn det undersöker danselevers utveckling inom olika intelligensomrÄden. För undersökningen av danselevers uppfattningar anvÀnder jag mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med en grupp elever som valt att studera danslinjen pÄ ett estetiskt program. Intervjuerna baserades pÄ ett antal frÄgeomrÄden med öppna och direkta frÄgor till intervjupersonerna.

DÄ Lpf 94 ersatte Lgy 70 förÀndrades gymnasieskolan genom att alla program blev treÄriga. KÀrnÀmnenas införande innebar att alla utöver karaktÀrsÀmnena lÀste gemensamma Àmnen med gemensamma kursplaner. För yrkeslinjerna innebar detta att undervisningen teoretiserades i högre grad Àn tidigare, eftersom kÀrnÀmnena till största delen Àr teoretiska. Tidigare forskning visar att elever pÄ yrkesprogram oftare Àr negativt instÀllda till kÀrnÀmnena. VÄrt syfte i detta arbete har varit att undersöka nÄgra fordonselevers förutsÀttningar i en gymnasieskola, för att problematisera betydelsen av det de möter i sin vardag.

LÀraryrket handlar bl.a. om fostran. Eleverna skall omfatta samhÀllets gemensamma vÀrderingar. Uppdraget att undervisa Àr komplext och lÀraren tvingas i professionen till upprepade etiska val. I Bolognaprocessen infördes vÀrderingsförmÄga och förhÄllningssÀtt i examensordningen.

Min tanke bakom undersökningen Àr att betygsÀttning och olika former av bedömningssÀtt Àr frÄgor lÀrare mÄste ta stÀllning till i utövandet av sin yrkesroll, frÄn ett makt- och elevperspektiv. Som lÀrare har man makten att öppna respektive stÀnga dörrar för elever, dÄ betyg blir avgörande för elevernas vidare utbildning. Mina frÄgestÀllningar Àr: Vad berÀttar medieelever om sina upplevelser av att bli betygsatta i media- estetiska Àmnen? Hur beskriver medieelever att betygsÀttning inverkar pÄ deras sjÀlvbild? Mina informanter gÄr i Ärskurs 3 pÄ en medieinriktning, pÄ ett estetiskt gymnasieprogram. Med dem gör jag intervjuer dÀr de reflekterar kring att fÄ betyg i media-estetiska Àmnen.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att undersöka elevers fysiska hÀlsa genom tre olika fysiktester. Undersökningen genomförs pÄ tvÄ olika gymnasieprogram, HI- och IT-programmen pÄ en skola för att jÀmföra resultaten. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur eleverna sjÀlva uppfattar sin hÀlsa. FrÄgestÀllningar:Hur skiljer sig elevers fysiska hÀlsa nÀr det gÀller kondition, uthÄllighet och spÀnst?Hur upplever eleverna sin fysiska hÀlsa?Hur ser elevernas kost- och motionsvanor ut? MetodVi har gjort en kvantitativ undersökning. Vi genomförde en enkÀtundersökning bland elever frÄn de olika programmen, HI-programmet och IT-programmet.

Bakgrund och syfte:Alla elever förutsÀtts klara betyget godkÀnd i grundskolan. Svenska, engelska och matematik har fÄtt en sÀrstÀllning som kÀrnÀmnen. Betyget godkÀnd krÀvs för att fÄ plats pÄ ett nationellt gymnasieprogram. MÄnga elever lÀmnar nu grundskolan utan komplett betyg. Det finns anledning frÄga sig hur man resonerat i skolutredningen bakom dagens mÄlstyrda skola (SOU 1992:94) angÄende elevernas förutsÀttningar och om uppfattningen förÀndrats jÀmfört med betÀnkandet som initierade grundskolan i Sverige (SOU 1948:27).

I denna kvalitativa studie undersöks hur vÀl det lokala betygssÀttningsarbetet pÄ en svensk gymnasieskola överensstÀmmer med styrdokumentens bestÀmmelser och riktlinjer för arbete med betyg och bedömning. TvÄ rektorer och tvÄ lÀrare intervjuades om arbetssÀtt vid betygssÀttning i nuvarande betygssystem.PÄ flertalet punkter tycks det arbete som förs med betyg och bedömning vara förenligt med befintliga nationella kriterier och föreskrifter för gott betygssÀttningsarbete.Resultaten vittnar emellertid om klara samverkansbrister. Paradoxalt nog blir detta Àn tydligare genom intervjuade rektorers Äsikt att skolan ifrÄga har mycket goda förutsÀttningar för samverkan. LÀrarna i studien Àr av klart avvikande uppfattning och hÀvdar att samverkansmöjligheterna Àr tÀmligen begrÀnsade, och att samverkan bör utökas pÄ sÄ gott som alla nivÄer i skolverksamheten; framförallt mellan gymnasieprogram, skolor och kommuner. Vidare efterfrÄgas en person som fÄr till stÄnd fler bedömningssamtal.

Syftet med den hÀr studien var att genom en kvantitativ enkÀtstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det gÄr för nÄgra elever pÄ nationella program pÄ gymnasiet, efter att de ha haft sÀrskilt stöd i kÀrnÀmnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare Är. Hur ser de sjÀlva pÄ sina stödbehov? Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur gÄr det för dem nu? RÀckte det att fÄ detta extra stöd i kÀrnÀmnena för att sedan klara av studierna pÄ egen hand pÄ gymnasiet? Om man jÀmför elever som studerar pÄ ett yrkesförberedande program med elever pÄ ett studieförberedande program pÄ tvÄ gymnasier, kan man se nÄgra samband nÀr det gÀller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?EnkÀtstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser pÄ ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser pÄ ett yrkesförberedande program (HR) i tvÄ stÀder. UtifrÄn enkÀterna genomfördes sedan fyra intervjuer, tvÄ pojkar och tvÄ flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter Àr överens om att de nÄtt mÄlen i kÀrnÀmnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in pÄ gymnasiet. Studierna fungerar nu för tvÄ av eleverna och tvÄ av eleverna har fÄtt "IG-varningar" i ett eller flera Àmnen.

 Syftet med den hÀr studien var att genom en kvantitativ enkÀtstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det gÄr för nÄgra elever pÄ nationella program pÄ gymnasiet, efter att de ha haft sÀrskilt stöd i kÀrnÀmnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare Är. Hur ser de sjÀlva pÄ sina stödbehov?  Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur gÄr det för dem nu? RÀckte det att fÄ detta extra stöd i kÀrnÀmnena för att sedan klara av studierna pÄ egen hand pÄ gymnasiet? Om man jÀmför elever som studerar pÄ ett yrkesförberedande program med elever pÄ ett studieförberedande program pÄ tvÄ gymnasier, kan man se nÄgra samband nÀr det gÀller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?EnkÀtstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser pÄ ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser pÄ ett yrkesförberedande program (HR) i tvÄ stÀder. UtifrÄn enkÀterna genomfördes sedan fyra intervjuer, tvÄ pojkar och tvÄ flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter Àr överens om att de nÄtt mÄlen i kÀrnÀmnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in pÄ gymnasiet. Studierna fungerar nu för tvÄ av eleverna och tvÄ av eleverna har fÄtt "IG-varningar" i ett eller flera Àmnen.

This master's thesis sets out to explore information literacy in a contextualized learning environment with emphasis on students at a vocationally oriented program in the Swedish upper secondary school. The concept of information literacy is widely discussed and furthermore a common subject for research within the field of Library and Information Science. Information literacy can be described as a set of skills or a range of attributes defining an information literate person. The skills and/or attributes facilitating the development of critical thinking and problem-solving skills are often linked to knowledge about computers and libraries.Another view on the concept of information literacy has been developed by the Australian researcher Annemaree Lloyd. She stresses the importance of social and physical information sources and that these also should be included in the development of information literacy.

Media Literacy handlar om att vara mediekompetent. Det innebÀr i sin tur att kunna ta till sig information som man kritiskt granskar, ifrÄgasÀtter och vÀrderar. Det innebÀr ocksÄ att man ska kunna bilda sig en egen uppfattning kring informationen, kunna argumentera för den och producera ett eget innehÄll dÀr kÀllor, resonemang och argumentation framgÄr. I och med de stora förÀndringarna av informationsflödet i samhÀllet och den nya kommunikations-teknologin, sÄ har behovet av mediekompetens ökat. Eftersom detta Àr en viktig fÀrdighet för alla samhÀllsmedborgare i ett demokratiskt samhÀlle, börjar övning och utveckling av mediekompetensen i skolan.