Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..

Många författare har skrivit hur viktigt det är att ha med användarna i systemutvecklingsprocessen. För att användarna ska kunna vara med, krävs det att de först identifieras. En grupp av användare som är väldigt viktiga att ha med för hur bra funktionaliteten på systemet kommer att bli är slutanvändarna. Det är denna grupp som måste identifieras. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka riktlinjer som finns för att identifiera slutanvändarna i början av utvecklingsprocessen, samt vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda riktlinjerna.

Teknikutvecklingen inom bilbranschen ökar i takt med konsumenters krav på multifunktionella system. Mobiltelefoner är ett vanligt inslag i konsumenternas vardag och används dessvärre även under bilkörning. Det finns ett tydligt samband mellan mobilanvändning bakom ratten och antalet trafikolyckor. Detta antal skulle kunna minska om infotainmentsystem kan erbjuda samma funktionalitet fast på ett mer trafiksäkert sätt. Det finns idag riktlinjer gällande användarupplevelse och trafiksäkerhet från Android och NHTSA.

Anva?ndbarhet kan definieras pa? en rad olika sa?tt, men en metod fo?r att beskriva anva?ndbarhet a?r att dela upp det i ytterligare mer precisa begrepp. Ett av dessa a?r la?rbarhet som enkelt fo?rklarat syftar till att ett system eller produkt ska vara la?tt fo?r dess anva?ndare att la?ra. I detta arbete har en utva?rdering av existerande riktlinjer fo?r la?rbarhet utfo?rts med syfte att underso?ka om Linja-ahos (2006) riktlinjer kan tilla?mpas i en annan doma?n a?n den doma?n de a?r utvecklade fo?r.

Den 21 mars 2002 beslutade regeringen om nya riktlinjer för den externa ekonomiska rapporteringen i statligt helägda företag. Dessa skulle börja tillämpas från den 1 januari 2003 och anledningen till beslutet var dels att ange en miniminivå för den externa rapporteringen i aktiebolag med statligt ägande, dels att få de statliga företagen att lämna lika genomlysande rapporter som de börsnoterade aktiebolagen. I följande uppsats har vi undersökt i vilken utsträckning statens riktlinjer tillämpas av de statligt helägda företagen. Vi har granskat 28 av statens 42 helägda företag, genom att kontrollera 33 punkter som ska finnas med i en årsredovisning. Nyckelord: externredovisning, statligt ägande, genomlysande årsrapporter, riktlinjer..

Syftet med denna studie var att beskriva riktlinjer och PM angående smärtbedömning och behandling som finns att tillgå på olika akutmottagningar och sjukhus. Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård i Sverige, därför ställer detta krav på sjukvårdens kompetens och tillgänglighet till riktlinjer/ PM som stödjer den vård som ges. En förfrågan om att få ta del av sjukhusens riktlinjer/ PM skickades via ut mail. Dokumenten analyserades och innehållet delades därefter in i sju kategorier som beskrev dess kontext, Definition av smärta, Bedömning/ Skattning av smärta, Behandling, Mål, Utvärdering/ Dokumentation, Smärtombud och Övrigt. I kategorin övrigt tas bland annat den bristande referenshanteringen till riktlinjer/ PM upp.

Syftet med den här uppsatsen är dels att utvärdera rapporten från 2005 och dels att analysera om dessa riktlinjer efterföljs av polismyndigheterna ute i landet. De två första centrala frågeställningarna i arbetet är om riktlinjerna överensstämmer med psykologisk forskning och om de är tillräckligt tydligt utformade för att den enskilde polisen ska förstå vad som krävs och varför detta krävs. En tredje central fråga är huruvida polisen följer riktlinjerna och om arbetet sker enhetligt mellan tre geografiskt spridda orter i landet..

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..

Att få dö i lugn och ro - en granskning av rutiner, dokumentation och riktlinjer kring O-HRL tar tag i ett område inom vården som kallas behandlingsbegränsningar. O-HRL är en markering som läkare kan sätta i patientjournalen och som innebär att patienten inte ska ha hjärt-lungräddning vid hjärtstopp. Anledningen är att patienten är för gammal och/eller sjuk för att gagnas av ingreppet. Genom två egna undersökningar blottläggs brister i rutiner och en osäkerhet kring vad som gäller på landets sjukhus. Här belyses ett område där det är svårt att formulera riktlinjer och oklart vem som egentligen bär ansvaret för att systemet inte fungerar..

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..

Syftet är att undersöka allmän sjuksköterskans upplevelse av möjligheter och förutsättningar att arbeta efter generella omvårdnadsåtgärder och givna lokala riktlinjer, exemplifierat inom postoperativ omvårdnad. Datainsamling gjordes genom semi- strukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor delaktiga som arbetar inom kirurgisk verksamhet. Analys av insamlat material genomfördes med hjälp av innehållsanalys. Ett flertal hinder samt förutsättningar för att kunna arbeta utifrån vetenskaplig kunskap kunde identifieras. Upplevda hinder var bland annat tidsbrist, dåligt uppdaterade riktlinjer och ostrukturerad integrering av ny kunskap.

Följsamhet till omvårdnadsrutiner och riktlinjer är nödvändigt för att tillgodose en säker vård för patienten och att förhindra att sjuksköterskor utsätts för onödiga risker. Bristfällig följsamhet leder till mänskligt lidande och stora kostnader inom sjukvården. Fastän denna kunskap finns förekommer brister i följsamheten till rutiner och riktlinjer. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av följsamhet till omvårdnadsrutiner och riktlinjer. Studien baserades på 18 internationella vetenskapliga artiklar, som analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys.

The aim of this master thesis is to study the relationship between general ethics and professional ethics, to attain an understanding of which values that are given priority in the profession of the librarian regarding personal encounter towards library users. The posed questions are: How can fundamental ethical principles be understood through the view of public librarians? How can policy documents regarding librarian ethics be understood through the view of public librarians? How can policy documents regarding librarian ethics be problematized in relation to fundamental ethical principles? We used four focus groups consisting of public librarians. Three theoretical frameworks create the base of the analysis; four fundamental ethical principles, ethical guidelines for Swedish librarians and recommendations for Swedish librarians in the reference service. Three main issues emerge in the study; equalistic personal encounter where the principle of justice is emphasized but also problematized, library users? integrity which mainly coincide with the principle of autonomy and finally the librarian?s professional role which are being defined by librarian specific competence to refrain violation of the principle of injury avoidance.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..