Sök:

Sökresultat:

3212 Uppsatser om Yrkesetiska riktlinjer - Sida 26 av 215

Hjärtstartare till sjöss : Vilka riktlinjer finns för utrustning av hjärtstartare ombord på skandinaviska fartyg?

Sammanfattning Efter utförd praktik på fartyg ansåg vi att det övades för lite på HLR, hjärt- och lungräddning, och D-HLR, hjärt- och lungräddning med hjärtstartare, samt att det inte fanns hjärtstartare ombord på alla fartyg.Syftet med detta examensarbete är att undersöka de riktlinjer som finns för utrustningskrav på hjärtstartare ombord på svenska, norska och danska fartyg med fokus på Sverige och svenska rederier.Metoden genomfördes genom en kvantitativ metod där ett frågeformulär skickades ut via e-mail till samtliga rederier registrerade som medlemmar i Sveriges Redareförening.  Ett annat frågeformulär skickades till de skandinaviska sjöfartsverken, innehållande kvalitativa frågeställningar. I studien utfördes även kvalitativa intervjuer. Av resultatet framgår att 17 av de 22 rederier som vi fick svar av hade hjärtstartare ombord i sina fartyg, och ungefär hälften hade haft en incident ombord. Det framgår även i vår studie att det inte finns några krav gällande hjärtstartare och utbildning nationellt, såväl som internationellt..

Ända in i kaklet : en studie om hur nationella riktlinjer i hälsa implementerats i gymnasieskolan

Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Syftet med vår studie är att undersöka hur hälsodirektiv framskrivs i skolhälsovårdens nationella riktlinjer och Lpf94 samt hur dessa implementerats i gymnasieskolan. Syftet utmynnar i följande frågeställningar:? Vilka direktiv för hälsa finns för skolhälsovården och i Lpf94 och hur formuleras dessa?? Hur implementeras dessa hälsodirektiv i de lokala styrdokumenten och vidare till den praktiskaundervisningen i gymnasieskolan?? Hur påverkas arbetsformerna för personalen i gymnasieskolan av det tolkningsutrymme som tillåts inomde nationella hälsodirektiven?Metod: Studien utfördes på två svenska gymnasieskolor och materialet togs fram med hjälp av en textanalys samt kvalitativa intervjuer. Materialet bestod av nationella riktlinjer i hälsa samt lokala styrdokument för skolhälsovården och lärare.

Kan man lita på revisorer

Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga intressenternas förtroende för revisorer och därigenom utreda hur det är ställt med förtroendet för revisorerna och den finansiella information dessa granskar. Vi ämnar dessutom belysa de konsekvenser och risker som föreligger ett minskat förtroende för revisorer. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att göra en kvalitativ undersökning. Våra primärdata har bestått av 13 intervjuer med representanter från urvalsgruppen bestående av finansanalytiker, ekonomichefer och revisorer. Sekundärdata, vilken legat till grund för främst litteraturgenomgången, har i första hand inhämtats från internationellt publicerade artiklar.

Revisorers etiska resonemang : En studie av etiskt resonemang hos revisorer utifrån FARs yrkes-

AbstractIntroduction: It has during the latest years occurred several large business scandals both abroad and in Sweden where auditors have been involved. The need for stabile conditions and well functioning professional codes of ethics for companies, especially auditing firms have been growing during the latest years. FAR has seen it as their task to define the meaning of the Swedish term ?god revisorssed?. This is specified through FAR?s nine professional codes of ethics, which came out in a new edition in 2003.

Barnperspektivet i LSS : en kvalitativ studie om LSS-handläggares uppfattning

Syftet med uppsatsen var att belysa hur LSS-handläggare tolkade begreppet barnperspektiv och hur detta applicerades i utredningsarbetet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex LSS-handläggare och resultaten analyserades med hjälp av teorin om sociala konstruktioner. I analysen av intervjuerna identifierades fem centrala teman som vi såg som förklarande faktorer angående hur LSS-handläggarna applicerade barnperspektivet i handläggningen. Dessa teman var utredningsförfarandet, avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetod, barnperspektivet kontra barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt kommunikation. Det framkom att avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetoder medförde att LSS-handläggarna själva fick konstruera egna sätt för hur barnperspektivet skulle appliceras.

Operationspersonalens val av hårskydd ? en enkätstudie

Bakgrund: Hårskyddet är ett viktigt element för att kunna upprätthålla en aseptisk miljö vid en operation. Men dess betydelse verkar inte uppmärksammas tillräcklig noga och inga undersökningar gällande hårskyddet som barriärskydd, har författaren inte kunna få fram. Syftet: Syftet med denna studie är att undersöka operationspersonalens motiv till val av hårskydd vid olika typer av operationer. Metod: En empirisk studie med kvantitativ ansats, strukturerade frågeformulär och deduktiva analysmetoder användes vid denna studie. Resultat: Studien visar att det som mest har påverkat deltagarna vid val av hårskydd, är komforten och närheten till operationssåret.

Motstånd : En vän i förändring

Denna magisteruppsats har som syfte att studera förändringsprocesser och motstånd. Problemet består i att hitta nya sätt att hantera motstånd mot förändring. Då förändringar är en naturlig del i en organisations livscykel och motstånd är ett vanligt fenomen i en förändring, är det viktigt att veta hur det uppkomna motståndet kan hanteras. Motstånd orsakar många förändringsprocessers fall och medför även extra kostnader om det inte hanteras på ett för organisationen gynnsamt sätt. Studien har ett tydligt teorifokus där vi tar upp teorier som behandlar förändring och motstånd.

Faktorer som påverkar skapandet av virtuella lag inom en viruell organisation

En virtuell organisation (VO) är resultatet av den snabba och målmedvetna utvecklingen, där exempelvis två företag kan agera som separata enheter, men arbeta tillsammans som ett företag och på så sätt blir ett virtuellt lag. Lagsamarbetet består av en grupp människor med spetskompetens. Detta arbetssätt har lett till att flera företag inom en VO kan ha tillgång till samma information, oavsett var arbetsplatsen är geografiskt lokaliserad.Undersökningen i rapporten genomfördes i intervjuform. Sex företag medverkade. Arbetet syftade till att klargöra vilka faktorer som företagen ansåg vara viktiga, då virtuella lag skapas inom en VO.

En analys av tillgängligheten på Osby kommuns hemsida

Frågan om en tillgänglig hemsida har fått en allt större betydelse i offentliga verksamheter. Genom att följa riktlinjerna i Vägledningen 24-timmarswebben, utgiven av Verva (Verket För Förvaltningsutveckling), kan man få en tillgänglig hemsida. En rapport från FunkaNu som gjordes 2006 visade att Osby kommuns hemsida hade tillgänglighetsproblem och kommunen bestämde sig för att förbättra tillgängligheten. Ett första steg i detta arbete var att uppgradera till ny version av sitt publiceringssystem och att utbilda webbredaktörerna i webbtillgänglighet. Vilket resultat har dessa satsningar gett? Syftet med denna rapport är att undersöka i vilken omfattning Osby kommuns hemsida följer riktlinjerna i Vägledningen 24-timmarswebben och därigenom se hur tillgänglig Osby kommuns hemsida är.

Tätortsnära hästhållning - exempel Västra Kärrstorp och Norrskog

Examensarbetet syftar till att ge förslag till områden med tätortsnära hästhållning i Västra Kärrstorp samt i Norrskog i Svedala kommun. Vi har valt att fokusera på problematiken kring vilka faktorer som påverkar vid utbyggnaden av tätortsnära hästhållning. Vad händer när tätorterna byggs ut och genom dessa närmar sig befintliga hästgårdar, eller om nya hästgårdar vill etablera sig nära befintlig bebyggelse? Funktioner såsom bostäder, verksamheter och rekreationsområden måste samsas och samtidigt måste hänsyn tas till allergier och andra störningar. Vi har även studerat hur hästnäringen påverkar samhället, både genom de problem som uppstår, till exempel buller och allergier, samt de ekonomiska möjligheter som uppstår genom ridsporten och alla binäringar kring denna.

Hållbarhetsredovisning i vinstreglerande offentliga organisationer : utveckling och incitament till hållbarhetsredovisning över tid

Sedan årsskiftet 2007/2008 är hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer obligatoriskt för statligt hel- och delägda bolag. Denna studie syftar till att undersöka utveckling och incitament till hållbarhetsredovisning i dessa organisationer som, enligt de etiska fondbolagen, verkar i oetiska branscher. Problemformuleringarna för studien är således:Hur har hållbarhetsredovisningen förändrats i vinstreglerande offentliga organisationer sedan införandet av obligatorisk hållbarhetsredovisning 2008?Vilka incitament finns för dessa organisationer att arbeta med hållbarhetsredovisning?Till studien har de två enda statligt helägda och vinstreglerande organisationerna som är verksamma i oetiska branscher valts ut. För att uppfylla studiens syfte har intervjuer samt dokumentstudier genomförts av fallstudieobjektens årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar samt GRI-profiler.

Samhällskunskap i lärarutbildningen och dess måluppfyllelse

Syftet med föreliggande studie var att utföra en utvärdering av i vilken grad högskolan iHalmstad lyckas med att uppfylla de mål och riktlinjer som lagts fast för lärarexamen isamhällskunskap på gymnasienivå. Halvstrukturerade intervjuer utfördes. Urvalet bestod avfem individer som alla genomfört samhällslärarutbildningen på högskolan i Halmstad.Intervjuteman var ämneskunskaper, pedagogisk kunskap, den demokratiska skolan ochpraktisk kunskap. Resultaten och analysen visade enligt studiens intervjupersoner attsamhällskunskapslärarutbildningen vid högskolan i Halmstad till viss del uppfyller de mål ochriktlinjer som lagts fast för lärarexamen med avseende på dess undervisning kring dendemokratiska skolan och dess beståndsdelar som till exempel värdergrundsfrågor och allamänniskors värde samt ifråga om barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling. Målenoch riktlinjerna uppfylls, enligt studiens interjupersoner, dock inte till fullo vad gällerämneskunskaper och dess tillämpning i skolorna, allmän och ämnesdidaktik, betygsättningoch bedömning, informationsteknik som pedagogiskt verktyg samt förebyggande ochhantering av kränkningar och diskriminering..

Skyddsutrustning under operation : Den sterilklädda personalens preoperativa val av och motivering till val av skyddsutrustning

Bakgrund: Vid operativa ingrepp finns en risk för överföring av smitta mellan personal och patienter. Lokala riktlinjer ska reglera användningen av personlig skyddsutrustning. Huvudskydd används för att hindra hår och partiklar att falla ner på sterilt område. Ögonskydd skyddar personalens ögonslemhinna mot stänk av kroppsvätskor och användandet av dubbla handskar minskar risk för blodsmitta vid stick- och skärskador.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka preoperativa val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar hos operatörer och operationssjuksköterskor. Metod: I en empirisk, deskriptiv studie med tvärsnittsdesign undersöktes val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar. Operationssjuksköterskor och operatörer observerades och tillfrågades med stöd av ett strukturerat frågeformulär.Resultat: På två operationsavdelningar i Stockholms län utfördes 240 observationer.

Titel: Internprissättning ? skattekonsekvenser av internprissättning i multinationella koncerner

Titel: Internprissättning ? skattekonsekvenser av internprissättning i multinationella koncernerProblem: Beskattningsåret 2007 infördes en regel med krav på att företag i intressegemenskap måste dokumentera grunden för sin internprissättning. Organisation for Economic Co-Operation and Develoment har givit ut en samling rekommendationer kring detta. Denna samling behandlar dels förkommande dokumentationskrav men även modeller för hur internprissättning skall upprättas. Ovanstående har utmynnat i följande frågor.

Topp till tå - Utvärdering av internkontroll enligt SOX 404, på en helt ny nivå

Vi upplever att hälsa är något som samhället anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker än någonsin. Du ska äta rätt, röra dig rätt och gärna genom någon speciell metod. Vår tanke går då till skolorna och vad eleverna får för mat serverad där. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i två olika skolor och fem pedagoger från fyra olika skolor för att få fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har även observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att få en bredare förståelse för vad som sker under en skollunch.

<- Föregående sida 26 Nästa sida ->