Sök:

Sökresultat:

124 Uppsatser om Yrkesetiska grćzoner - Sida 6 av 9

Skillnad i konjunktivala papiller hos kontaktlinsbÀrare vs. icke-kontaktlinsbÀrare

Introduktion: Vid förÀndringar i konjunktivas struktur vid infektioner, inflammationer och allergi kan det uppstÄ ojÀmnheter i det övre ögonlocket, dessa kallas papiller. En papill Àr ett omrÄde som innehÄller eosinofiler och neutrofiler och beror pÄ konjunktival hypertrofi. Papiller kan uppkomma av olika anledningar. Det kan till exempel bero pÄ mekanisk pÄverkan pÄ grund av linsbÀrande. För att bli av med eventuella papiller kan patienten ordineras linsvila.Syfte: Syftet med studien var att genom evertering undersöka den palpebrala konjunktivan och ta reda pÄ om kontaktlinsbÀrare har mer konjunktivala papiller Àn icke-kontaktlinsbÀrare.Metod: I studien deltog 38 försökspersoner i Äldrarna 19-26 Är.

Nordiska zonkartor : Historia, konstruktion och klimatförÀndringens pÄverkan

Alla mÀnniskor upplever grönska och vÀxtlighet medvetet eller omedvetet. MÄnga odlar ocksÄ sjÀlva. Vi har de senaste Ären upplevt varmare och varmare vintrar, vilket mÄnga forskare anser bero pÄ en klimatförÀndring. Ett hjÀlpmedel vi har idag för att förstÄ klimatet och odlingsbetingelser Àr zonkartan, men det Àr inte mÄnga som vet hur den har tagits fram. Om vi fÄr en kraftig klimatförÀndring sÄ kommer vÄr zonindelning inte gÀlla lÀngre och vi behöver se över systemet.

LĂ€rares yrkesetiska normer och handlingsberedskap

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka vilka etiska normer som finns i lÀrares resonemang om vardagens problemlösning och konflikthantering. Vidare syftar studien till att undersöka hur lÀrare resonerar om sin handlingsberedskap och sitt beslutsfattande samt vilka etiska normer de grundar sina beslut pÄ. VÄr datainsamling har skett genom ljudupptagning av halvstrukturerade intervjuer med fem lÀrare. LÀrarna har dagen innan intervjutillfÀllet fÄtt ett fall med olika etiska dilemman som de ombetts att lÀsa och reflektera kring. Intervjuerna har utgÄtt ifrÄn fallet, men lÀrarna har uppmuntrats att relatera till egna erfarenheter av etiskt svÄra situationer i lÀraryrket.

Alla varor som gÄr att göra ekologiska ska vara ekologiska - En studie av hur elever i Äk 4 resonerar i konstruerade situationer kring hÄllbar utveckling

Denna studie berör begreppet hÄllbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlÀgga hur tolv elever i Ärskurs fyra resonerar kring hÄllbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang pÄ. Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssÀtt och dÄ frÀmst John Deweys transaktionella perspektiv pÄ meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjÀlp av tvÄ olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom kvalitativa intervjuer. UtifrÄn denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebÀr sökandet efter ?gaps? i dialoger, med andra ord de tillfÀllen dÄ meningsskapande sker i möten.

GIS-metod för planering av sÀkra skolvÀgar

Avloppsreningsverk stÄr inför uppgiften att rena inkommande vatten för att möta lagstiftade grÀnsvÀrden till en sÄ lÄg kostnad som möjligt. Att syresÀtta biologiska reningsprocesser Àr kostsamt eftersom luftningsanordningen förbrukar mycket energi. UngefÀr en femtedel av HimmerfjÀrdsverkets totala elenergiförbrukning gÄr till luftning av biologiska processer.För att öka HimmerfjÀrdsverkets energieffektivitet startades under 2010 experiment med olika strategier för luftflödesstyrning. En av verkets nitrifikationsbassÀnger byggdes dÄ om för att möjliggöra zonvis reglering av syrehalten.Syftet med denna studie var att utvÀrdera reglering med ammoniumÄterkoppling och syrehaltsprofil för styrning av HimmerfjÀrdsverkets nitrifikationsprocess. UtvÀrderingen baserades pÄ reningsresultat och energiförbrukning.Med nuvarande reglerstrategi varieras luftningen genom Äterkoppling frÄn syrehalten i den andra av sex zoner i varje luftad bassÀng.

Studie av tvÄ jetströmsstrÄk associerade med kraftig flygturbulens

Jetströmmar betyder mycket för meteorologer och fungerar som ett hjÀlpmedel för prognostisering av lÄgtryck. Kvadrantmodellen för jetströmsstrÄk beskriver hur det kan bildas lÄgtryck och konvergens vid marknivÄ pÄ olika sidor om jetströmmen. Jetströmmar Àr ocksÄ av betydelse för flygtrafiken, eftersom man kan spara tid och brÀnsle genom att flyga in i ? eller genom att inte flyga in i ? en jetström. Det Àr kÀnt att jetströmmar ibland kan ge upphov till klarluftsturbulens (CAT), och studier har visat att turbulensen ofta Àr associerade med stabilt stratifierade zoner i nÀrheten av jetströmmen.Denna studie börjar med en teoridel dÀr jetströmmars uppkomst och kvadrantmodellen redogörs.

Lokal lakvattenrening ? En utvÀrdering av reningstekniker samt teoretisk applicering av en reningsprocess

Vatten som har förorenats genom att det passerat genom en deponi kallas för lakvatten. Detta vatten behöver tas omhand för att undvika negativ pÄverkan pÄ miljön. Lakvattnets karaktÀr beror till stor del pÄ vilken typ av avfall som har deponerats.Deponin Tippa ska ta fram ett förslag pÄ lokalt omhÀndertagande av sitt lakvatten. Tippas lakvatten har karaktÀriserats utifrÄn 11 provtagningar tagna Är 2009. Analysresultaten visar att de föroreningar som överskrider satta riktvÀrden Àr; organiskt material i form av BOD och COD, kvÀve i form av ammonium och totalkvÀve samt metallerna jÀrn och koppar.För att kunna utforma en reningsprocess som skulle kunna hantera dessa föroreningar har en litteraturstudie utförts som ska ligga till grund för bedömning av vilken/vilka tekniker som lÀmpar sig för Tippas förutsÀttningar.

VÀrmeflödet frÄn jordens inre och dess anvÀndning som energikÀlla

Syftet med denna uppsats var att berÀkna vÀrmeflödet pÄ Gotland, samt göra en uppskattning av tillgÄngen till jordvÀrmeenergi i Sverige och möjligheterna till dess anvÀndning som del av energiförsörjningen. Uppskattningarna baseras pÄ de vÀrmeflöden och vÀrmeproduktionsvÀrden samt pÄ de geologiska förutsÀttningarna i Sverige. Förnyelsebara energikÀllor blir allt viktigare för den framtida energiförsörjningen. PÄ lÀngre sikt och med förbÀttrad teknik kan t.ex. jordvÀrme bli en vÀrdefull energikÀlla.

Plats för vatten -om integrerad översvÀmningshantering i den fysiska planeringen

KlimatförÀndringar kommer med största sannolikhet att orsaka en höjning av havsnivÄerna och ökade nederbördsmÀngder. Detta, tillsammans med en fortsatt exploatering i riskutsatta omrÄden orsakar större konsekvenser av översvÀmningar i framtiden. Tidigare har mÀnniskan skyddat sig frÄn översvÀmningar med hjÀlp av tekniska strukturer som vallar och barriÀrer. De senaste 10-20 Ären har det i flera europeiska lÀnder skett ett skifte frÄn dessa tekniska lösningar mot ett ?mjukare? handlingssÀtt för att förebygga och hantera översvÀmningar i policydokument och rekommendationer frÄn ansvariga myndigheter.

Frihet under ansvar : en studie av mediernas sjÀlvsanering

Denna uppsats undersöker hur synen pÄ mediernas sjÀlvsanerande system ser ut dels hos elva olika granskare av medierna och dessutom hos sex representanter frÄn de större nyhetsmedierna i Sverige. I kvalitativa djupintervjuer har de bland annat fÄtt svara pÄ frÄgor om systemets fördelar och nackdelar samt om systemet anses vara tillrÀckligt eller om det finns behov av en utökad lagstiftning.Den teoretiska utgÄngspunkt som uppsatsen frÀmst vilar pÄ Àr hÀmtad frÄn medieforskarna Mats Ekström och Stig Arne Nohrstedt som menar att mediernas makt gör att det finns behov av att granska dem. Men teoriavsnittet ger ocksÄ en kort förklaring till hur makten hÀnger ihop med förtroendet, utifrÄn Adam Smiths teori om "den osynliga handen". Dessutom behandlar teorin frÄgan om hur lagstiftning kontra sjÀlvsanerande system kan pÄverka förtroendet. HÀr tar uppsatsen avstamp i den magisteruppsats Kerstin Ahlqvist med flera skrivit om förtroendet för svensk bolagsstyrning.Resultatet av intervjusvaren visar att det finns ett starkt stöd för det sjÀlvsanerande systemet dÄ det hÄller en skÀrpt lagstiftning borta och leder till "justare medier".

AmmoniumÄterkoppling pÄ HimmerfjÀrdsverket ? utvÀrdering genom försök och simuleringar

Avloppsreningsverk stÄr inför uppgiften att rena inkommande vatten för att möta lagstiftade grÀnsvÀrden till en sÄ lÄg kostnad som möjligt. Att syresÀtta biologiska reningsprocesser Àr kostsamt eftersom luftningsanordningen förbrukar mycket energi. UngefÀr en femtedel av HimmerfjÀrdsverkets totala elenergiförbrukning gÄr till luftning av biologiska processer.För att öka HimmerfjÀrdsverkets energieffektivitet startades under 2010 experiment med olika strategier för luftflödesstyrning. En av verkets nitrifikationsbassÀnger byggdes dÄ om för att möjliggöra zonvis reglering av syrehalten.Syftet med denna studie var att utvÀrdera reglering med ammoniumÄterkoppling och syrehaltsprofil för styrning av HimmerfjÀrdsverkets nitrifikationsprocess. UtvÀrderingen baserades pÄ reningsresultat och energiförbrukning.Med nuvarande reglerstrategi varieras luftningen genom Äterkoppling frÄn syrehalten i den andra av sex zoner i varje luftad bassÀng.

Attityder och vÀrderingar i lÀrarutbildningen ur ett studentperspektiv

LÀraryrket handlar bl.a. om fostran. Eleverna skall omfatta samhÀllets gemensamma vÀrderingar. Uppdraget att undervisa Àr komplext och lÀraren tvingas i professionen till upprepade etiska val. I Bolognaprocessen infördes vÀrderingsförmÄga och förhÄllningssÀtt i examensordningen.

Ett grönt Paris? : om den hÄllbara staden och förÀndringar i stadslandskapet

Examensarbetet ett "Grönt Paris?" ger sig ut för att undersöka hur den hÄllbara stadsutvecklingen förÀndrar staden och vad detta kan innebÀra för stadslandskapet och stadslivet. Syftet Àr att undersöka vad som sker i spÄren av den rÄdande stadsutvecklingsdebatten med fokus pÄ trender för hÄllbar stadsutveckling i Paris.Arbetet Àr uppdelat i tre delar. Det börjar med att diskutera staden utifrÄn ett generellt perspektiv. HÀr beskrivs bland annat stadens form, gestaltning och landskap för att sedan fördjupas inom tre strategiskt intressanta omrÄden för Paris vilka Àr mobilitet, densitet och biodiversitet.

Plats för vatten -om integrerad översvÀmningshantering i den fysiska planeringen

KlimatförÀndringar kommer med största sannolikhet att orsaka en höjning av havsnivÄerna och ökade nederbördsmÀngder. Detta, tillsammans med en fortsatt exploatering i riskutsatta omrÄden orsakar större konsekvenser av översvÀmningar i framtiden. Tidigare har mÀnniskan skyddat sig frÄn översvÀmningar med hjÀlp av tekniska strukturer som vallar och barriÀrer. De senaste 10-20 Ären har det i flera europeiska lÀnder skett ett skifte frÄn dessa tekniska lösningar mot ett ?mjukare? handlingssÀtt för att förebygga och hantera översvÀmningar i policydokument och rekommendationer frÄn ansvariga myndigheter.

Saklig grund och entledigande av revisorn - en förÀndring i revisorsdirektivet

Bakgrund och problem: Den förste juli 2009 genomfördes förÀndringarna i revisorsdirektivet och enligt de nya reglerna fÄr en revisor enbart sÀgas upp i förtid av sin uppdragsgivare om det finns saklig grund till det. Bolagsverket Àr den organisation som granskar att underrÀttelse har kommit in.FörÀndringen Àr till för att stÀrka revisorns oberoende sÄ att en klient inte kan entlediga revisorn utan saklig grund. DÄ ÄterstÄr frÄgan vad Àr saklig grund och kan ett entledigande bero pÄ att de yrkesetiska reglerna inte följs av revisorn?DÄ klienten mÄste ange en motivering kommer frÄgan kan motiveringen som anges pÄverka det förtroende som klienten har mot revisorn? DÄ allmÀnhetens förtroende för revisorns rykte har stor betydelse för hur revisionen i sig skapar trovÀrdighet i de finansiella rapporterna. Revisorns förtroende baseras i grunden pÄ oberoende, etik och kompetens.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->